34 medier frias för publicering av TT-telegram om nådeansökan

MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.

Ni har anmält artikeln Nära 100 sökte – men bara två benådades till Allmänhetens Medieombudsman. Den sändes ut av TT och publicerades den 6 mars 2022 av ett flertal medier (se bilaga).

Vad mediet publicerade

Artikeln, som var skriven av nyhetsbyrån TT, löd i sin helhet:

Sjukdom, ålder eller allmän vantrivsel med förhållandena som frihetsberövad. Närmare 100 dömda brottslingar ansökte, med hänvisning till olika skäl, om nåd hos regeringen förra året.

Under 2021 inkom totalt 97 ansökningar om nåd till justitiedepartementet. Att någon beviljas nåd, och alltså inte behöver avtjäna ett utdömt straff, är väldigt ovanligt och sker endast i undantagsfall.

Av alla nådeansökningar som inkom förra året beviljades bara två.

Det är regeringen som efter att nådeansökan beretts på justitiedepartementet och föredragits av inrikesministern fattar beslut om en nådeansökan ska avslås eller bifallas. Beslutet motiveras inte och det finns ingen egentlig praxis för vilka omständigheter som kan vara grund för nåd.

Att den dömda anser sig vara oskyldig, avvaktar beslut om resning, anser brottet ha varit en engångsföreteelse eller inte trivs med att vara frihetsberövad är skäl som inte brukar leda till nåd.

De två personer som benådades av regeringen förra året hade i sina ansökningar hänvisat till svår sjukdom. Den ene var dömd att avtjäna ett straff på en månad för rattfylleri. Den andre skulle avtjäna ett straff på två månaders fängelse för stöld.

Bland de många gånger fler som inte fick bifall på sina nådeansökningar hänvisas också till sviktande hälsa och hög ålder. Men också till en mängd andra skäl till varför de ska benådas.

En kvinna, som vid tidpunkten för nådeansökan satt häktad, skriver att miljön i häktet är skadlig för henne på grund av svår allergi. Hon skriver att hon får allergiska reaktioner av de tvättmedel som sängkläder och kläder tvättas med och av tvålen i duschen.

En man som dömts till fängelse för misshandel och grovt sexuellt utnyttjande av barn framhåller i sin ansökan att han endast har fyra år kvar att leva, om man tittar på medellivslängden för män i Sverige. Han hänvisar även till sviktande hälsa och kraftiga reaktioner av såväl trånga rum som trånga skor.

Men den mest udda ansökan som inkom förra året är nog ändå den som skickades in av trossamfundet NN. Samfundet ansökte om “nåd och abolition för samtliga som avtjänar fängelsestraff respektive för samtliga häktade i pågående rättegångar”.

Svaret från regeringen? Ansökan avslås.

Anmälan

Artikeln anmäldes av trossamfundet NN.

Det var för all del riktigt att ni gjort en sådan ansökan om nåd som nämndes i TT-telegrammet. Men beskrivningen i artikeln var inte rättvisande. Det hade varit mer rättvisande om ansökan inte bara beskrevs som “udda” utan om det faktiskt angavs varför ni hade ansökt om nåd och abolition.

Inte heller citerades ansökan som den såg ut. Ni gjorde inte ansökan under 2021, som det stod i artikeln, utan under våren 2020, det vill säga tidigt under första pandemiåret. Syftet var att intagna i häkten och anstalter inte skulle dö i den begynnande pandemin som då ansågs som mycket farlig.

Artikeln drog ett löjes skimmer över er genom att inte återge de fullständiga omständigheterna kring er ansökan om nåd. Er allvarliga ansats att rädda liv gjordes till en komisk slutkläm i artikeln.

Ni hade kontaktat TT (redaktionen och skribenten), Svenska Dagbladet och andra medier som publicerat telegrammet utan att få någon respons, varför ni vände er till Medieombudsmannen.

Till anmälan bifogades i sin helhet den nådeansökan som anmälaren gjort till regeringen.

Medieombudsmannens bedömning

Medieombudsmannen prövar i de flesta fall om en enskild person utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada, men när det gäller företag och organisationer (juridiska personer) kan MO endast pröva frågan om rätten till genmäle eller rättelse, det vill säga uppföljande publiceringar.

MO kan inte pröva TT utan endast de medieföretag som publicerar TT:s alster. Ansvarig utgivare för respektive medium ansvarar därmed för de publiceringar som gjorts.

Artikeln i sig innehåller inga felaktigheter. Det är ett faktum att NN skickat in en nådeansökan till regeringen gällande “nåd och abolition för samtliga som avtjänar fängelsestraff respektive för samtliga häktade i pågående rättegångar”, och att den ansökan har avslagits.

I artikeln utelämnas dock det motiv som NN anger i sin nådeansökan: Trossamfundet ville att alla fångar och häktade skulle släppas fria av humanitära skäl; för att rädda liv då en livsfarlig pandemi spred sig i landet.

Det var en klar brist av TT och övriga som publicerat telegrammet att inte nämna motivet till nådeansökan. Om den informationen funnits med hade det nyanserat bilden om varför ansökan skickats in.

Utgångspunkten för svensk journalistik är dock att en ansvarig utgivare själv väljer vad han eller hon anser ska lyftas fram i en publicering.

För att MO ska klandra ett medium som inte inför en rättelse eller ett genmäle gällande en juridisk person krävs att allvarliga faktafel eller mycket skadliga påståenden gjorts, som företaget eller organisationen inte fått bemöta.

Den typen av grova fel eller påståenden har inte förekommit i detta fall. Även om MO:s uppfattning är att medierna brustit, är skadan inte av sådan art att man kan kräva en uppföljande publicering av de anmälda medierna. Skälen för klander är därmed inte starka nog. Ärendet skrivs av.