Aftonbladet frias för publiceringar där romansbedragare misstänks ha lurat flera kvinnor
januari 17 2022
Aftonbladet, exp.nr. 64/2021 dnr. 21370
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till pressetiskt klander av Aftonbladet.
Genom beslut den 25 oktober 2021 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Aftonbladet.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har till Allmänhetens Medieombudsman anmält artiklarna Camilla och Therese lurade av samma romansbedragare publicerad den 11 september 2021, Fler kan ha fallit offer för den falske hjärtläkaren publicerad den 15 september samt Camilla dejtade John när hans bluff röjdes publicerad den 27 september. Samtliga artiklar publicerades på aftonbladet.se
Vad mediet publicerade
Gemensamt för artiklarna var att de handlade om en så kallad sol-och-vårare som lurade kvinnor genom att säga att han var en framgångsrik och förmögen thoraxkirurg.
Publicering 1
I den första publiceringen mötte läsarna trebarnsmamman Camilla från Y [ort angiven]. Hon vittnade om hur den falske läkaren, ”John”, lurat henne att han var en hjärtkirurg som ärvt miljarder och kunde hjälpa Camilla och hennes barn att få bo i Johns femrummare på Z[ort angiven].
John hade läkarväska och dök ibland upp i operationskläder hos Camilla. Aftonbladet hade tagit del av chattar mellan Camilla och John där den senare hade givit henne löfte efter löfte. Men allt var en bluff och det hela hade slutat med att familjen blev bostadslös när den skulle flytta till Johns lägenhet i Z, enligt Aftonbladet. Camilla påstod också att John hade stulit 70 000 kronor från henne och barnen. Saken var polisanmäld.
”- För mig är det mycket pengar. Det är även barnens alla sparpengar. Men det värsta är inte pengarna, det är att han lurade mina barn”, sa Camilla.
Artikeln handlade även om Therese, också hon trebarnsmamma, som lurats på ett liknande sätt. I det fallet lämnade Therese sin bostad för att flytta med familjen till en stor villa som John hade köpt, men det slutade på samma sätt som för Camilla – någon villa fanns inte och John hade i stället stulit pengar av henne och hennes son, samt guldsmycken av Therese, enligt Aftonbladet.
”- Att göra tre barn bostadslösa med vilje…. Hade han gått på bara mig, det hade jag kunnat köpa, men barnen?” sa Therese.
Åklagare hade inlett en förundersökning mot John och det fanns fyra målsägande. Han misstänktes för bland annat bedrägeri, olaga hot, oredligt förfarande och missbruk av urkund, men nekade till brott enligt åklagaren.
Om John fick vi veta att han tidigare var dömd för bedrägerier, att han hade skatteskulder men inte någon läkarlegitimation. Han hade haft en registrerad firma som sysslade med byggarbeten och lokalvård, men den var inte aktiv.
Tidningen publicerade en bild från Johns Facebook-sida där han poserade framför en lyxig sportbil som han påstod sig ha köpt. Ansiktet var pixlat. En bild fanns också på en läkarväska som John hade glömt hemma hos Therese. Dessa båda bilder publicerades i samtliga tre anmälda artiklar.
Aftonbladet hade sökt John som sa att allting var falskt, att han skulle anmäla tidningen och att han inte ville bli kontaktad igen.
Publicering 2
Nu hade fler kvinnor trätt fram och riktat misstankar mot John. Anklagelserna liknade de som Camilla och Therese hade berättat om i den första artikeln: Hur John sade sig vara hjärtläkare och mångmiljonär som utlovade ”guld och gröna skogar”.
I själva verket visade Aftonbladets granskning att John inte var något av det han utgav sig för att vara. Han var tidigare dömd för bedrägeri. Han hade ingen läkarlegitimation, han ägde inga fastigheter eller lyxbilar och ifjol taxerade han noll kronor i inkomst. Snarare verkade han leva på de kvinnor han till synes systematiskt lurade.
Några av kvinnorna som berättat om hur de lurats hade polisanmält honom för brott som bedrägeri, missbruk av urkund och olaga hot. Åklagare B [namn angivet] hade sedan tidigare fyra målsägande men funderade nu på en sammanslagning av målen när nya anmälningar kommit in.
Publicering 3
Den tredje anmälda artikeln handlade om ytterligare en kvinna vid namn Camilla som hade haft en affär med John när Aftonbladets första artikel om honom publicerades. Hon hade anat oråd och nu anmält honom för falsk tillvitelse.
Aftonbladet hade varit i kontakt med John som sa att allt var falskt, att han snart skulle presentera bevis och att han inte delgivits misstanke om brott. Tidningen hade dock fått den saken bekräftad av Åklagarmyndigheten i såväl Z som X (kommun angiven].
Anmälan
Du hade skickat in två anmälningar, en efter de två första artiklarna och en efter den tredje.
Aftonbladet hade kopierat bilder från din Facebook-sida vilket väckte stort oro bland din familj och vänner. Du hade åkt till [land angivet] och försökte få rätt därifrån. Du var inte dömd. Personerna som journalisten intervjuade hade diagnos och problem och ljög.
De var sedan länge skrivna på psykiatrin och journalisten vägrade lyssna; hon hämnades bara på dig. Du hade anmält förtal två gånger nu och mådde dåligt psykisk efter denna publicering. Du skulle kräva skadestånd och hade aldrig blivit delgiven någon anmälan från polis eller åklagare för det journalisten påstod. Hon borde inte skriva som hon skrev utan bevis.
I den andra publiceringen använde journalisten återigen personerna du var tillsammans med utan att ta del av bevis om vilka personer de var och vad de hade haft för relation med dig.
Just denna kvinna var din sista flickvän och hon behandlades som en drottning med presenter, hotellvistelse, spa, smicker och pengar med mera vilket bevisade att hon hade haft det bra. Underlag och bilder fanns och skickades till journalisten men hon vägrade att ta reda på fakta. Du hade underlag och det kunde bekräftas av bilfirman där du stod på bilderna vid bilen. Det fanns avtal. Vart du hade hittat pengar och var de fanns hade Aftonbladet inte med att göra. Du hade underlag som var aktiva.
Du hade upprättat tre anmälningar mot Aftonbladet. Skadan var stor för dig där alla du kände frågade dig saker som du inte kunde förklara. Journalisten samarbetade med alla dina före detta golddiggers. Å ena sida sa de att du var sjuk och mytoman och å den andra bad de om pengar och fick swish, eller bekräftade till vissa personer att det du sa var sant. Journalisten tog inte reda på fakta och hämnades med att publicera varje gång om dig som var John, bluffaren.
Du hade bevis för att personerna hämnades. Du blev mordhotad av släktingar till dessa personer. Någon måste ta ansvar och fråga dig också om ditt liv. Du mådde fruktansvärt dåligt efter all publicering. Journalister kommer att vara ansvariga för ditt liv.
Medieombudsmannens bedömning
För att Medieombudsmannen ska klandra en artikel krävs att en enskild person pekas ut med skadliga uppgifter. En sådan publicering kan dock vara medieetiskt accepterad om det funnits ett stort allmänintresse och mediet haft tillräckliga belägg för uppgifterna som publiceras.
Det är mycket allvarliga anklagelser som riktas mot dig i Aftonbladets artiklar. MO kan inte bedöma huruvida det som publicerats är sant eller falskt – endast om det funnits ett ordentligt underlag för att publicera uppgifterna.
Aftonbladet har talat med ett flertal kvinnor som öppet och ingående berättat om saker de varit med om. Tidningen har också talat med flera anonyma källor som har en liknande berättelse. Mediet har tagit del av chattar, bilder och annat som stöd för uppgifterna. Tidningen har också talat med en åklagare som bekräftar att en förundersökning inletts med fyra målsägande, och att det finns ytterligare anmälningar mot dig. Åklagaren bekräftar också att du delgivits misstanke om brott. Du har fått möjlighet att bemöta uppgifterna och hävdat att anklagelserna är falska. Tidningen har därmed haft tillräckliga belägg för att göra publiceringen och den har nyanserat bilden genom att ha givit dig möjlighet att komma till tals.
Även om belägg funnits för en publicering så kan uppgifterna utgöra en skada för dig om du i medieetisk mening anses utpekad.
Det som skulle kunna vara identifierande uppgifter är att personer i din närhet vet att du haft en relation med kvinnorna som intervjuas öppet. Möjligheten finns också att någon känner igen Facebook-bilden, trots att den är pixlad. Aftonbladet har dock använt ett fingerat namn när de skrivit om dig. Tidningen har publicerat uppgifter om din bakgrund på ett försiktigt vis och man har anonymiserat en rad uppgifter för att undvika identifiering.
Sammantaget är uppgifterna inte av arten att du ska anses utpekad – därtill är de alltför vaga. Allmänintresset i att berätta om den allvarliga brottslighet som påstås ha inträffat, och de konsekvenser det fått för enskilda familjer, är dessutom stort.
Medieombudsmannen anser därmed inte att Aftonbladets artiklar brutit mot god publicistisk sed. Ärendet skrivs av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat MO:s beslut och framfört sammanfattningsvis följande.
Allt handlar om hämnd. Han har inte lurat någon på pengar. Han har aldrig blivit delgiven det som påstås av någon åklagare. Att han dömts förut har inte något med hans nuvarande profil att göra. Han har aldrig fått chansen att yttra sig gällande anklagelserna. Aftonbladet har pressat och hotat honom. Hans skada är stor.
Mediet har inte yttrat sig i sak i nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta pressetisk kritik mot Aftonbladet.
Skälen för Mediernas Etiknämnds bedömning är följande.
Enligt nämnden har du, genom att kvinnorna som du haft en relation med intervjuats öppet med namn och i vissa fall även med bild i artiklarna, blivit utpekad i din familje- och vänkrets som känt igen kvinnorna. Även bilden från ditt Facebook-konto är sådan att dina Facebook-vänner har kunnat identifiera dig trots att den till del var pixlad. Aftonbladet har dock använt ett fingerat namn för dig och, som MO angett, även anonymiserat en rad andra uppgifter i artiklarna. Sammantaget innebär det att du blivit utpekad, men endast i en begränsad krets.
Det ingår inte i MO:s eller nämndens pressetiska prövning att bedöma om det som publicerats är sant eller inte. Som MO angett ingår det däremot att bedöma om tidningen haft ett ordentligt underlag, eller med andra ord tillräckliga belägg, för att publicera uppgifterna. Av de skäl som MO angett instämmer nämnden i bedömningen att Aftonbladet haft tillräckliga belägg för att publicera uppgifterna. Vidare instämmer nämnden i MO:s bedömning att det är av stort allmänintresse att skriva om den typ av allvarlig brottslighet som påstås ha skett samt att du har fått möjlighet att bemöta uppgifterna och komma till tals i artiklarna.
Enligt de medieetiska reglerna ska press, radio och tv ha största möjliga tryck- och yttrandefrihet för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och granskare och för att kunna publicera det som är av betydelse för medborgarna. Det medför att medierna endast ska klandras om publiceringen bedöms leda till en oförsvarlig publicitetsskada för den drabbade. Eftersom du endast utpekats i en begränsad krets, Aftonbladet haft belägg för de uppgifter som publicerats och det finns ett stort allmänintresse att skriva om denna typ av brottslighet bedömer nämnden att du inte genom artiklarna ska anses drabbad av en oförsvarlig publicitetsskada. Nämndens slutsats är därför att det inte finns skäl för pressetiskt klander av Aftonbladet.