Aftonbladet klandras för anklagelser om miljardbedrägeri

Aftonbladet, exp. nr. 103/2022, dnr. 22208

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar Aftonbladet för att ha brutit mot god publi­cistisk sed.

Genom beslut den 13 juni 2022 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Aftonbladet.

MO:s beslut hade följande lydelse.

NN har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Aftonbladet för följande publiceringar.

• Efter porrhärvan: Lockar tusentals svenskar till marijuanakrypto, publicerad den 24 april 2022 på aftonbladet.se (artikel 1)
  
• Kritiken mot knarkkryptot: ”Blev som en sekt”, publicerad den 24 april 2022 på aftonbladet.se (artikel 2)
  
• Jagas av Kronofogden i Sverige – lever lyxliv i Rumänien, publicerad den 25 april 2022 på aftonbladet.se (artikel 3)
  

Vad mediet publicerade (i urval)

Artikel 1: Efter porrhärvan: Lockar tusentals svenskar till marijuanakrypto

Ingressen

Han hade verkat i lagens utkant i årtionden – och dragit in miljontals kronor. Efter att ha hotat att hänga ut tusentals porrsurfare var NN tillbaka med ett projekt som kretsade kring kryptovaluta och knark.

– Många har blivit väldigt olyckliga av det här, sa it-konsulten Rolf, som fått se sina pengar försvinna.

Artikeltexten

Göteborg, mars 2019.

Han var solbränd och kortklippt och såg strålande glad ut på scenen. NN bar en mörk skjorta med en svart kavaj över. Bakom honom fanns en skärm med texten UNIKT IDAG!!.

I publiken satt Rolf, en medelålders civilingenjör från Åkarp. Precis som alla andra deltagare hade han betalat för att få komma in på evenemanget. Men det var ingenting han tänkte på nu. Det var fest och stim och glamour. Rolf drogs med i känslan av att vara utvald. Han hade precis swishat en summa för att delta i utlottningen av en splitterny Volvo.

– Jag mötte massor av andra investerare. Stämningen var väldigt trevlig och uppsluppen, sa Rolf när Aftonbladet träffar honom tre år senare.

För NN var det en stor dag. Mannen som i början av 2010-talet skapat stora rubriker då han skickat ut mängder av kravbrev för porrsurfning hade nu samlat hundratals människor för att fira lanseringen av viridicoin. Det var en digital valuta knuten till odlingar av medicinsk marijuana i Schweiz.

”Avkastning på investering = 200 procent”, stod det i en av de otaliga presentationer som fanns tillgängliga online för alla som köpt de nya mynten. Några punkter längre ner kom den självklara frågan: ”Hur kan vi garantera det?”. ”Tas från vinster på försäljning av marijuanan i Schweiz”, var svaret.

I början av 2019 hade aktiekurserna rusat för flera av de största cannabisproducenterna, och värdet på en bitcoin ökat med nästan 2 000 dollar från januari till april. Med sin satsning ville NN och hans affärspartners väva samman de två stekheta trenderna.

– Jag var väldigt skeptisk mot kryptogrejen redan från början. Det kändes väldigt osäkert, sa Rolf.

– Men i marijuanaplantagerna såg jag något som faktiskt skulle kunna generera värde.

Fast det hade aldrig blivit någonting av det. Det blev inget av något som NN pratade om.

Knarkvalutan ingick i ett nät av verksamheter som samlats i företaget X (företagsnamn angivet). Grunden var så kallad nätverksförsäljning, där nya medlemmar betalade en inträdesavgift och den som rekryterat dem fick provision. Modellen blev framgångsrik. Ungefär 30 000 personer lockades att gå med i X. Ledningen uppgav att omkring en tredjedel av dem var svenskar.

När viridicoin lanserades under sommaren 2019 stod kursen inledningsvis i fyra dollar, enligt data från finanssajten advfn.com. Kort därpå skulle den komma att kollapsa fullständigt.

Det hade dock gästerna på galan i Göteborg ingen aning om. På kvällen uppträdde countrypop-gruppen Rednex, och komikern Peter Wahlbäck drog skämt. Rolf stormtrivdes, men någon vinst i billotteriet blev det inte.

Åkarp, februari 2022.

It-konsulten Rolf bodde i en Skånelänga med fler rum än han behövde. Nästan hela övervåningen togs i anspråk av ett hemmakontor.

– Jag är egentligen för smart för att gå på något sådant här. Men jag trillade dit ändå, sa Rolf.

– Det är väl något mänskligt i att man inte vill erkänna för sig själv att man blivit lurad. Det gör att man blir sårbar, för så länge man har hoppet kvar kan man bli lurad igen.

Det var Rolfs personliga tränare som introducerade honom till valutan vars värde skulle garanteras av schweizisk cannabis.

– Jag gick med tillsammans med min dåvarande flickvän. Vi betalade först 4 000 för ett medlemskap. Sedan köpte vi andelar i marijuanaodlingen som skulle ge oss tre gånger insatsen.

Rolf och exet hade sedan investerat runt 30–40 000 kronor. När ett år gått och det var dags för utdelning hade de ställts inför ett val.

– Vi kunde antingen få vanliga pengar eller viridicoin. Vi valde cash, och då fick vi faktiskt tillbaka det vi satsat.

Utbetalningen hade stärkt deras förtroende för projektet, och de hade gjort nya insättningar.

– Vi köpte något som kallades för ”moderplantor” och vi la pengar på ett ”pensionscoin”. Det ploppade upp nya grejer hela tiden.

Efter ytterligare ett år kom kallduschen.

– Jag skrev och frågade om vår utdelning. Då blev svaret att vi inte hade rätt till någon sådan. De påstod att vi hade valt bort den på något sätt, men de kunde aldrig förklara hur eller när.

Rolf uppgav att han förlorat runt 50 000 kronor på projektet. De viridicoins som han fortfarande ägde var låsta.

– Jag kan väl leva med att pengarna är borta, men jag tycker att det är så fult att människorna bakom det här fifflar och trixar. Om de hade varit ärliga och erkänt att det gått åt pipan så hade det varit en sak, men nu bara fortsätter de att ljuga.

– Man har skapat låtsaspengar. Viridicoins har inget värde. De enda som påstår det är NN och de andra i toppen.

Rolf hade ventilerat sin kritik i en Facebook-konversation med NN. Tonen blev hård. ”Är du missnöjd så gå till polisen så att de kan skratta åt dig”, hade grundaren skrivit. Rolf hade kontrat med att säga att han övervägde att dra igång en grupptalan.

”Lycka till med det. Men vad är brottet?”, svarade NN.

Rumänien, februari 2022.

Håret hade möjligtvis blivit lite mörkare, men uppsynen var lika munter som den var på scenen i Göteborg, då när allt skulle bli så bra. NN satt på en av sina stammiskrogar nära den stad i Rumänien där han numera bodde. Han ville inte att ortens namn skulle publiceras, på grund av hot som riktats mot honom.

Under samtalet återkom NN till frågan som han ställde i Facebook-chatten med Rolf.

– Vissa människor som gått in med pengar i viridicoin har påstått att de har gjort polisanmälningar. Men jag har aldrig ens blivit kallad till förhör.

– Om jag hade varit en bluffmakare så hade jag lämnat detta för länge sedan. Men jag stannar kvar. Vi kämpar stenhårt för att vända det här och skapa värde för våra medlemmar.

Tidningen frågade: Men varför lovade de saker som de sedan inte kunde hålla?

– Jag har aldrig lovat någonting. Om det är någon som påstår det så måste jag få reda på vem det är så att vi kan kolla vad som har hänt.

– Alla som har gått med i detta har skrivit under avtal där det framgår exakt vad som gäller. Vi har många fler nöjda kunder än missnöjda, och så länge man har kvar sina mynt så har man inte förlorat några pengar. Värdet kan mycket väl komma att stiga framöver.

Artikel 2: Kritiken mot knarkkryptot: ”Blev som en sekt”

Ingressen

Rolf och hans ex var inte ensamma. Tusentals svenskar hade gått in med pengar i den havererade kryptovalutan viridicoin. Kommunanställda Eva hade satsat en halv miljon som nu var borta.

– Jag känner mig så otroligt dum, sa hon.

Artikeltexten

Tanken hade varit att arvet skulle användas till att ge den stundande pensionärstillvaron lite mer färg och liv. Men en rad olyckliga beslut hade lett till att 58-åriga Eva gick in med hela summan – 500 000 kronor – i marijuanakryptot viridicoin.

Orden rann ur henne när hon berättade om hur det gått till när arvet gått upp i rök.

– Det är rent ut sagt pinsamt att blev indragen i det här. Jag bannar mig själv så mycket. Det är inte likt mig alls.

– Jag gav till och med mina barn viridicoins i julklapp. Det är ju inte klokt. Allt började med ett telefonsamtal från en vän.

– Det var en kompis till min dåvarande man som ringde när vi satt i bilen och var på väg till Öland. Han hade gått in i detta och pratade väldigt väl om allting.

I företagets marknadsföringsmaterial beskrevs medicinsk cannabis som en mycket trygg och lukrativ investering. Eva och exet hade sedan blivit hembjudna på middagar. De bjöd tillbaka. Ett förtroende växte fram.

– Allt lät så bra. Jag tänkte att jag behövde våga lite för att vinna. Marijuanamynten är nu i praktiken värdelösa. Men även om kursen skulle börja stiga så vet Eva inte hur hon skulle göra för att få tillbaka det hon satsat.

– Det är väldigt krångligt att komma in på sidan där de ska finnas. Jag har ingen aning om vad jag ska ta mig till.

Undersköterskan Catharinas berättelse liknade Evas. Hon hade blivit kontaktad av en bekant som tipsat om investeringar i medicinsk marijuana och en kryptovaluta som snabbt skulle öka i värde.

Catharina hade inga djupare kunskaper om varken cannabis eller digitala pengar, men tilltalades av upplägget.

– Det pratades om att det skulle ordnas bussresor ner till Schweiz för att kolla på plantorna. Det verkade jättebra och säkert.

Catharina hade gått in med 8 000 kronor i projektet. Först hade det verkat som att värdet ökat, men efterhand hade hon blivit alltmer frustrerad över tidsplaner som inte hölls och löften som inte infriades.

– Allting var så krångligt. Jag kan engelska tillräckligt bra för att klara mig när jag åker utomlands, men jag förstod inte texterna som dök upp när jag var inne på sidan.

Catharina tog kontakt med supportavdelningen. Men responsen uteblev och hon valde att skriva en kritisk kommentar i en Facebookgrupp där alla medlemmar var med.

Kort därpå fick Catharina veta att hennes konto stängts av på grund av hon brutit mot villkoren.

– De skickade någon paragraf på engelska som jag inte begrep. Men när de översatte så stod det att jag hade ”konspirerat” mot företaget.

Aftonbladet hade varit i kontakt med flera personer som uppgav att de blivit portade efter att ha kritiserat verksamheten. I samband med det hade de också förlorat pengarna som de satsat.

Avtalstexten som det hänvisades till var skarpt formulerad: ”En medlem ska alltid förbli lojal till företaget och får inte publicera någon skriftlig eller verbal information som är ogynnsam för företaget”, står det, i översättning. ”Om så inte sker kan kontot avslutas utan rätt till återbetalning.”

En av dem som reagerat på regelverket var Niklas, som investerat runt 100 000 kronor.

– Man sparkar ut folk som är kritiska. Det är som en sekt. Alla som skriver något negativt om NN eller om verksamheten i stort på Facebook blir förföljda av dem som är mest lojala.

Enligt Niklas var valutan och de tjänster som byggts upp runtomkring ett pyramidspel.

– Allt går ut på att få in nya pengar. Det finns inget av värde i grunden.

Under de senaste åren hade en rad polisanmälningar lämnats in mot bolaget X, som låg bakom marijuanasatsningen, samt frontfiguren NN. Samtliga hade dock lagts ner.

NN beskrev X som ett nätverksbolag vars verksamhet var gott och väl inom lagens råmärken.

– Skillnaden mellan nätverksförsäljning och pyramidspel är att det i det första fallet oftast finns varor eller tjänster som omsätts, sa My Hamrén, pressansvarig på Spelinspektionen.

– Ett pyramidspel är helt beroende av att få in nya medlemmar, och sådana arrangemang kommer förr eller senare att kollapsa.

I en intervju med Aftonbladet hade NN tillbakavisat alla anklagelser om bedrägeri.

– Om jag hade varit en bluffmakare så hade jag lämnat detta för länge sedan. Men jag stannar kvar. Vi kämpar stenhårt för att vända det här och skapa värde för våra medlemmar.

Varför uteslöts medlemmar som ventilerade kritik mot projektet?

– Skriver man inlägg som hotar med våld och annat och som på inget sätt hjälper företaget framåt så har man inget där att göra.

– Men vi förbjuder inte kritik. Vi har en kundsupport samt nummer på Whatsapp där folk kan föra fram synpunkter.

Artikel 3: Jagas av Kronofogden i Sverige – lever lyxliv i Rumänien

Ingressen

Kryptovalutans värde skulle ha garanterats av lagliga marijuanaodlingar, men kursen hade kollapsat nästan direkt. Trots det hade frontfiguren NN tjänat stora pengar på projektet.

48-åringen levde på hemlig ort och unnade sig dyra middagar, fina viner och märkeskläder. Samtidigt jagades han av Kronofogden för en miljonskuld.

– Jag tänker aldrig någonsin betala.

Artikeltexten

Vinförrådet var placerat bakom en låst dörr av glas. På ett litet bord i mitten av rummet låg den, flaskan som blivit symbolen för NN:s driv och längtan.

– Den här ska jag öppna när vi har gått live. Det bestämde jag för länge sedan.

Det som de dyra dropparna skulle fira var lanseringen av NN:s senaste projekt. Satsningen hade först kallats ”Y” men hade döpts om till det mindre iögonfallande ”Z”. Enligt NN handlade det om en virtuell värd av samma typ som både Facebook och Microsoft nu arbetade med att utveckla. Men med en viktig skillnad.

– Det finns en grej som folk alltid efterfrågar, och det är porr. Vi kommer att tillåta sådant material, men det kommer inte vara huvudtemat.

Krogen ingick i ett vitputsat hotellkomplex som låg på en höjd med utsikt över den rumänska staden som NN numera kallade för hem. Han ville inte att ortens namn skulle framgå på grund av hot som han mottagit. Det var också en av orsakerna till att han hade flyttat från Sverige. Skatteskulden på nästan 1,4 miljoner hade sannolikt också bidragit till det beslutet.

NN beskrev sig själv som en företagare som ”kommer på unika sätt att tjäna pengar”. Men enligt den svenska polisen hade han i flera årtionden lyckats lura mängder av människor genom att ständigt starta nya mer eller mindre ljusskygga projekt.

Något som stod helt klart var att pengar och porr varit återkommande teman under NN:s karriär. Han hade dragit i gång sitt första företag i slutet av 90-talet. Affärsidén hade varit att erbjuda telefonsex med inspelade röster. I början gick det väldigt bra. Men när bolaget knutit till sig kvinnor som skulle genomföra riktiga samtal började maskineriet gnissla.

– Det var svårt att få tillräckliga marginaler när alla som tog samtal skulle ha lön. Så vi la ner det efter ett tag.

I början av 2000-talet hade NN varit inblandad i vad som skulle bli den första av flera skandaler. Han drev då företaget XY, som anklagades för att ha kapat modem och lurat in användare på porrsajter. Verksamheten omsatte miljardbelopp. 2008 hade dock företaget begärts i konkurs på grund av obetalda skatter och arbetsgivaravgifter.

NN hade i flera år varit under utredning för grovt skattebrott. Han lyckades dock länge undgå åtal genom att göra sig otillgänglig för polisen. Härvan blev något av en följetong i lokala medier. Sydsvenskan kunde bland annat rapportera att NN vid ett tillfälle flydde från ordningsmakten via en varuhiss.

2009 hade allt slutligen varit klart för rättegång. Men bara några dagar före huvudförhandlingen hade åklagaren backat för att ”bevisläget förändrats”, som det hette.

– Det som återstod var en skatteskuld på tio miljoner och den hängde över mig till 2010. Då preskriberades den, sa NN.

– Men jag har lärt mig att myndigheterna tar det mycket lugnare när de har något på en. Så fort skulden var borta så började de jaga mig för massa olika saker igen.

NN hade sett till att hålla rättsväsendet sysselsatt. Några år efter jättekonkursen hade han skapat rubriker igen. Då handlade det om att tusentals svenskar fått hem kravbrev för påstådd illegal nerladdning av porrfilmer.

Det blev ett nytt åtal, och i juli 2015 dömdes NN till fängelse i två år och sex månader. Avgörandet revs senare upp av hovrätten. Den högre instansen fann

NN skyldig till olaga tvång, grovt förtal, bokföringsbrott och brott mot personuppgiftslagen. Straffet blev åtta månaders fängelse. I sin bedömning lade hovrätten stor vikt vid att filmerna faktiskt hade laddats ner.

– Jag tog det där väldigt långt. Jag ville få myndigheterna att medge att de här personerna hade gjort det vi påstått. Jag kände rätt mycket ilska och hat under den perioden.

Mot vilka då?

– Mot alla som ljög. Polisen gick ut i media och sa att fakturorna var falska, men alla som hade koll visste att de inte var det.

Hade han fortsatt att skicka ut kravbrev?

– Nej, jag slutade med det för flera år sedan. Jag ville göra någonting som kändes mer konstruktivt.

NN hade valt att lägga sitt fokus på ett nytt bolag, X. Där hade han byggt upp en sfär av onlineverksamheter – varav den kollapasade marijuanavalutan viridicoin var en.

Aftonbladet hade tidigare kunnat berätta att mängder av människor som satsat pengar i projektet känt sig lurade. Men NN slog ifrån sig alla anklagelser.

– Jag har aldrig lovat något som vi inte hållit. Vi hade problem i början då det kom in folk som var mer säljare än nätverkare. Målet med X var att bygga nätverk, men det funkade inte som vi hade tänkt.

Angående att det direkt på hemsidan stod saker som helt uppenbart var osanna, till exempel att det går att ”tjäna gratis pengar” och att ”värdet aldrig minskar”, sa NN:

– När man blir medlem så får man ett paket av förmåner från företaget. Numera får man tokens i ett spelsystem, som tekniskt sett ger avkastning.

– Jag har jobbat ett helt år för att ändra och justera saker för att vi ska kunna generera vinst. Det tog 20 år innan Rausing började tjäna pengar på sina förpackningar. Sedan blev han bland de rikaste i världen.

Rörde han sig i en gråzon mellan vad som var lagligt och vad som inte var det?

– Det här med X är verkligen inte i närheten av att vara brottsligt. Men tidigare när det handlade om kravbrev så jobbade vi i absolut i gränslandet.

Varför drogs han dit?

– För att man kan tjäna mycket pengar. Man kan börja från noll och snabbt bli väldigt förmögen. Och jag gillar pengar. Jag bryr mig inte om vad jag tjänar pengar på så länge det är någorlunda moraliskt rätt och jag inte begår brott.

Var gick hans gräns?

– Tydligen inte vid porr i alla fall. Men jag vill inte ge mig in i olagligheter.

Men hur kände han inför att människor upplevde att han lurat dem?

– Som jag sa, vi jobbar stenhårt för att det här ska få ett värde. Vi har utvecklat och uppfunnit saker som ingen annan gjort. Är det att vara en bedragare?

– Vi ger allt för att detta ska lyckas.

Videoinslag

Videoinslaget fanns i anslutning till de tre anmälda artiklarna.

NN intervjuades: ”Precis som alla andra hoppas man på att tjäna pengar, ja. Och det skulle då gynna coinägarna.”

En man, Rolf, syntes i bild. Han berättade: ”Det var ju Marijuanan jag trodde på.”

NN: ”Om de har gjort olyckliga val, då kanske de upplever nu att det är tråkigt.”

En bild på NN och rubriken ”KRYPTOKOLLAPSEN” visades.

En gammal artikel från Aftonbladet visades.

Berättarrösten: ”NN dömdes för flera år sedan till fängelse för olaga hot efter att ha skickat kravbrev till folk som påstods ladda ner porrfilm privat. Enligt polisen kan han ha tjänat så mycket som en miljard kronor på olika former av bedrägerier genom åren. Nu har han flyttat till Rumänien och dragit igång flera olika projekt. Ett av dem är kryptovalutan viridicoin som är knuten till marijuanaodlingar i Schweiz.”

NN: ”En kryptovaluta som, när den utvecklades och togs fram första gången skulle baseras på cannabisodlingar i Schweiz. Det är inte så mycket action i den valutan just nu. Men blockchainen finns kvar och så vidare. Den ligger på något som heter Gokumarket där man kan köpa och sälja den.”

Berättarrösten: ”I svenska Åkarp var Rolf en av de som valde att göra en investering. Han är en av många kritiker och påstår att det bara handlar om ett avancerat pyramidspel.”

Rolf: ”Jag visste inte att det var NN då utan ett sätt att investera i marijuanaodlingar i stället för att gå via någon konstig amerikansk börs eller något sådant. Det fanns tillgängligt här och nu så att säga och med en väldigt bra avkastning. Det fanns väl en teoretisk möjlighet att den valutan skulle kunna backas av marijuana, det vill säga att man kan köpa marijuanacigaretter för den digitala valutan. Men det såg jag inte som det viktiga utan det var den garanterade avkastningen. Man skulle få tillbaka tre gånger insatsen efter tre år. Två hundra procent i vinst. Men cannabisprojektet gick inte så bra som väntat och istället startade man ett spelbolag för att kunna knyta Viridicoin till det.”

NN: ”Vi låter människorna låna pengar på ett visst sätt för att kunna spela med mer pengar. Precis som alla andra som har ett kasino så hoppas man på att tjäna pengar. Det skulle då gynna coinägarna till Viridi.”

Rolf: ”Alltså det är brist på transparens och, som jag tolkar det, lögner och att vanligt folk som har dragits in i det här har förlorat pengar helt enkelt.”

NN: ”Rumänien har en del goda viner. Denna restaurang har en av de bästa vinkällarna i stan.”

NN visar en av flaskorna, som är hans. ”Jag ska inte dricka den förrän vi går live med Z.”

Reportern: ”Är det den där sportbetting-grejen?”

NN: ”Nej vad jag pratar om är en annan sak. Vi håller på att bygga vår egen Metavärld, Z.”

Rolf: ”Alla tar vi ju en risk när vi investerar men ändå tror jag att folk har blivit missledda. De har inte fått vad de blivit utlovade. Det gör mig förbannad.”

NN: ”De får ha tålamod och så får vi alla jobba mot det här så ska det säkert funka.”

Anmälan

Publiceringarna anmäldes av NN som anförde följande.

Bland annat kallades han för bedragare i videoinslaget som fanns i anslutning till artiklarna. Han hade aldrig blivit åtalad eller dömd för något bedrägeri.

Mediets svar

Aftonbladet svarade genom Eric Rosén, biträdande kulturchef.

Aftonbladet hade i en rad artiklar granskat och rapporterat om anmälaren och dennes olika bolag och verksamheter.

Av artiklarna framgick att många hade känt sig lurade, vilseledda och mycket illa behandlade av anmälaren. De upplevde att anmälarens olika verksamheter och agerande på en rad olika sätt inneburit att de förlorat pengar, att de förts bakom ljuset och i flera fall också hånats när de försökt stå upp för sig själva mot anmälaren.

I samtliga artiklar, samt i det tillhörande videoinslaget, medverkade anmälaren och fick ge sin bild av det inträffade. Anmälaren bereddes stort utrymme att förklara sig och förmedla sin version. Det var vad som utmärkte Aftonbladets publiceringar jämfört med tidigare rapportering om anmälaren i svenska medier.  

Genom ett besök i Rumänien hade Aftonbladet säkerställt att anmälaren kom till tals. Krasst konstaterade anmälaren att den som ”gjort olyckliga val, då kanske tycker att det är tråkigt”. I videoinslaget som hörde till artiklarna konstaterades mycket riktigt att polisen trodde att anmälaren kunde ha tjänat ”så mycket som en miljard kronor på olika bedrägerier genom åren”.

De poliskällor som Aftonbladet talat med, vars syn redovisades i inslaget, uttryckte sig på ett sätt som inte var till anmälarens fördel. I övrigt var det i första hand anmälarens världsbild och syn på saken som bereddes mest plats i videoinslaget. Anmälaren fick också det sista ordet och konstaterade att dessa affärer skulle bli bra om folk bara hade lite mer tålamod.

Publiceringarna som helhet, inklusive det tillhörande videoinslaget, var nyanserade och genomarbetade. Det var sanningssökande och utförligt i sin redovisning av olika perspektiv. Den formulering som anmälaren främst riktade in sig på i sin anmälan kunde innebära en publicitetsskada, men definitivt ingen oförsvarlig sådan. 

Anmälarens kommentar

I videoinslaget sades att han kunde ha tjänat så mycket som en miljard på olika bedrägerier. Han hade bett tidningen att ta bort detta flera gånger via mejl samt telefonsamtal. Han hade även bett om att få reda på vilken polis som sagt så.

I princip hade tidningen låtit en anonym person förtala honom grovt och kalla honom för bedragare. Det framstod som att det var polisens officiella ståndpunkt att han tjänade pengar på bedrägerier. Påståendet var helt felaktigt. Han förstod dessutom inte var siffran en miljard kom ifrån.

Ytterligare skriftväxling

Aftonbladet

Anmälaren ansåg fortsatt att återgivningen av poliskommentarer om vad anmälaren kunde ha tjänat på bedrägeri inte borde ha funnits med i videoinslaget. Men polisen hade tidigare sagt just detta, att de misstänkte att han tjänat en miljard på bedrägerier. Den utsagan kunde en polis göra oavsett vad anmälaren var dömd för.

Dessutom kunde ett agerande anses vara bedrägligt eller bedrägeri i dagligt tal utan att vara det i juridisk mening. Det kunde helt enkelt vara en beskrivning av att någon luras eller lurat. Och som påtalats tidigare hade åtskilliga personer känt sig lurade och vilseledda av anmälaren. Dessutom vittnade de om att de förts bakom ljuset och hånats när de försökt stå upp för sig själva mot anmälaren.

Aftonbladet hade varit i kontakt med anmälaren före publicering och anmälaren hade, vilket var ovanligt, fått ta del av mycket av materialet innan publicering. Den som tog del av hela publiceringen fick en mångfacetterad fördjupande bild som gav anmälaren stort utrymme att berätta om sig, sin syn på kritiken och på sina verksamheter.

Medieombudsmannens bedömning

MO prövar om publiceringarna har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. Vid bedömningen vägs allmänintresset av publiceringarna mot intrånget som de inneburit i den enskildes privatliv. Av betydelse är bland annat anmälarens roll i förhållande till allmänheten, de publicerade uppgifternas karaktär, vilka belägg tidningen har för uppgifterna samt i vilken utsträckning anmälarens rätt till bemötande av dem har tillgodosetts.

Det finns ett allmänintresse av att granska och rapportera om bolag och personer som vänder sig till allmänheten för att be om investeringar, särskilt när investerarna senare också vittnar om misstänkta oegentligheter. Som upphovsman till och företrädare för en sådan verksamhet får anmälaren tåla granskning.

I publiceringarna ifrågasätts och kritiseras flera av anmälarens projekt och affärsidéer, såväl gamla som nya sådana. Det berättas bland annat om skatteskulder, tidigare domar och missnöjda kunder. Anmälaren, som låtit sig intervjuas, får stort utrymme att berätta om projekten och även att generellt bemöta både anklagelser om oegentligheter och kritik från de som är missnöjda. Uppgifterna är i huvudsak grundade på intervjuer med olika personer och offentliga dokument, exempelvis tidigare domar mot anmälaren och beslut från Skatteverket. Detta innebär rent medieetiskt att tidningen haft belägg för påståendena, även om det inte är MO:s roll att avgöra vad som är sant eller falskt i en publicering.

MO har mot denna bakgrund ingen anledning att kritisera tidningen för publiceringarna, dock med ett undantag.

I videoinslaget anges att anmälaren enligt polisen kan ha tjänat så mycket som en miljard kronor på olika former av bedrägerier genom åren. Denna uppgift utgör en mycket grov anklagelse om omfattande och allvarlig brottslighet. Skadan för den enskilde av ett sådant påstående är stor. Anmälaren får i videoinslaget inte bemöta anklagelsen och i artiklarna enbart bemöta frågan om han gjort sig skyldig till brott i allmänna ordalag. Enligt tidningen kom uppgiften från poliskällor. Detta utgör visst underlag för påståendet, men när en så pass allvarlig anklagelse riktas mot en enskild person krävs tydliga och konkreta belägg. En uppgift av den allvarlighetsgraden innebär också att mediet måste låta den anklagade bemöta just det konkreta påståendet, vilket alltså inte har skett.

Sammantaget anser MO att bristen i fråga om bemötande tillsammans med de begränsade beläggen för det allvarliga påståendet att anmälaren enligt polisen kan ha ”tjänat så mycket som en miljard kronor på olika former av bedrägerier genom åren” innebär att anmälaren, genom publiceringen, har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada.

Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Varken anmälaren eller tidningen har anfört något ytterligare i nämnden

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Aftonbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.

I beslutet har deltagit, Stefan Johansson, ordförande, Nils Funcke, utsedd av Publicistklubben, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Mikael Rothsten utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Robert Hårdh, Johan Trouvé, Laura Hartman, Marika Markovits och Göran Collste, representerande allmänheten.