Arbetarbladet frias för granskning av ett bygglovsärende

juni 14 2023


Anmälaren, tidigare bygglovshandläggare, är inte utpekad i publiceringen och artikelns kritik riktas främst gentemot kommunen och inte mot anmälaren personligen.

Arbetarbladet, dnr. 23066, exp. nr. 29/2023

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Arbetarbladet.

Genom beslut den 29 mars 2023 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Arbetarbladet.

MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.

Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot artikeln Man byggde pool på grannens tomt som publicerades den 4 februari 2023 i Arbetarbladets (Gävletidningarna) papperstidning och på arbetarbladet.se

Vad mediet publicerade

Innehållet i ingressen

Den förre ägaren till grannhuset hade byggt en pool och ett trädäck in på X-ortsbons (ortsnamn angivet) tomt. Han ville att byggena skulle rivas och han hade fått vänta två år på att kommunen skulle behandla ärendet.

– Det kanske är ett känsligt ärende och att kommunen vill skydda den som bodde där tidigare, sa mannen.

Artikeltexten (i huvudsak)

Enligt X-ortsbon låg grannens pool och trädäck 1,5 meter in på hans tomt. Den som byggde det en gång i tiden hade under flera år arbetat som bygglovshandläggare och med byggfrågor. Hen hade bland annat, under en kortare period, arbetat med dessa frågor i X-ort, men hade påbörjat den tjänsten först flera år efter att bygget av poolen och trädäcket stod klart. I dagsläget arbetade personen inte längre kvar på kommunen och hade sålt fastigheten till en annan familj.

Mannen som ansåg att det skett ett intrång på hans fastighet hade haft regelbunden kontakt med kommunen som besiktade fastigheten den 30 augusti 2021, det vill säga för 1,5 år sedan. Ingenting hade hänt. Samhällsbyggarchefen på kommunen sa att kommunen hanterade ärendet.

– Vi kommer att göra en bedömning vad som är gjort och inte, sa han.

Han sa att kommunen inte medvetet förhalat handläggningen för att den före detta ägaren till fastigheten hade varit en tidigare medarbetare.


– Det har ingenting med saken att göra, vi hanterar inte ärenden utifrån vad folk har för jobb. 

Även grannen var kritiskt till den långa handläggningstiden.

När det gällde frågor om bygglov skulle sökanden få svar på sin ansökan inom tio veckor från det att allt nödvändigt underlag kommit in. Någon sådan tidsgräns fanns inte för frågor som det aktuella ärendet rörde. Denna typ av ärenden skulle behandlas skyndsamt. Kommunen behövde dock hantera dem i turordning.

Den nuvarande ägaren bekräftade till tidningen att byggena delvis låg på grannens mark. Han skulle ta bort pooldäcket och hade förra sommaren börjat med att ta bort skärmtaket. Även staketet skulle tas bort.

Husägaren skulle även undersöka om ett nytt grannmedgivande behövdes.  

Tidningen hade även varit i kontakt med de före detta ägarna till huset, de som byggde trädäcket och poolen. De betonade att de hade varit noggranna med att byggena hamnade på deras tomt. Vilket tomtpinnarna hade visat vid uppförandet. Först vid ett senare tillfälle hade en lantmätare konstaterat att en del av bygget hade hamnat på granntomten.

Övrigt

Mediet pushade för artikeln på sitt Twitterkonto med texten: ”Den förra ägaren till grannhuset byggde en pool och ett trädäck – in på X-ortsbons tomt.” Rubriken på artikeln var ”Obehagliga överraskningen – grannen byggde pool på husägarens tomt” och länkade till arbetarbladet.se

Anmälan (i huvudsak)

Artikeln innehöll felaktigheter som du hade upplyst tidningens chefredaktör om. I artikeln smutskastades kommunens tillsynsarbete och i sammanhanget skrevs att du under en kortare period hade arbetat som bygglovshandläggare i kommunen. Det fanns bara en person i den lilla kommunen som under en kort period haft den tjänsten och det var du. En tjänst som du hade haft elva år efter att byggena genomförts. Du flyttade från huset 2010. Kommunen hade inte heller fattat något beslut i ärendet och du var dömd på förhand. Du hade gjort en polisanmälan om förtal. Även om du inte namngivits var det tydligt att du var den person som åsyftades. På grund av artikeln hade du fått flera frågor från gemensamma bekanta och du visste att folk talade om det bakom din rygg. Artikeln påverkade dig mycket negativt och du hade svårt att utföra ditt arbete.

Inför publiceringen hade reportern tagit kontakt med er. Han sa att du inte skulle namnges, att han skulle använda ”hen” och skriva att du inte arbetade som bygglovshandläggare när bygget utfördes. Trots detta skrevs ”man” i rubriken.

Medieombudsmannens bedömning

MO prövar om enskilda orsakats oförsvarliga publicitetsskador genom det som publicerats om dem och deras personliga angelägenheter. Vid bedömningen vägs allmänintresset mot den hänsyn som bör tas till den enskildes integritet.

Det finns ett allmänintresse och en viss tradition av att rapportera om fastighetsrättsliga frågor och om kommunens hantering av desamma.

En fråga att ta ställning till vid den medieetiska bedömningen är graden av utpekande: Har publiceringen lett till ett utpekande inför fler personer än de som redan kände till förhållandena? Jag bedömer primärt det som faktiskt har publicerats, inte vilken ytterligare information läsare kan få fram genom sökningar på internet eller andra efterforskningar.

Du har inte namngivits i publiceringen, utan har omnämnts som tidigare ägare till huset. I artikeln beskrivs även att du tidigare, under en kortare period, arbetat som bygglovshandläggare hos kommunen. Eftersom du, enligt det du skriver, är den enda person som uppfyller dessa kriterier i kommunen har du indirekt pekats ut. Däremot bedömer jag att utpekandet är så pass begränsat att endast en liten krets kunnat identifiera att du är den person som åsyftas. Här tar jag hänsyn att du flyttade från fastigheten 2010 och att det, såsom det får förstås, funnits flera ägare till huset.

Vad gäller uppgifterna som återges så är de i viss mån skadliga för dig. Men samtidigt framgår det av artikeln att du inte arbetade som bygglovshandläggare när byggena uppfördes samt att ni varit noga med att få poolen och trädäcket att hamna på rätt sida tomtgränsen. Artikelns kritik riktas gentemot kommunen och inte mot dig personligen, där en del av kritiken är att kommunen ännu inte fattat något beslut i ärendet. Kommunen har också fått dementera påståendet om att din yrkesbakgrund skulle ha haft någon inverkan på handläggningen.

Med utgångspunkt i uppgifternas innehåll och det begränsade utpekandet av dig anser jag sammantaget inte att den publicitetsskada som du orsakats har varit oförsvarlig. Att mediet använt ”man” i rubriken leder inte till att jag gör en annan bedömning. Ärendet skrivs av.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Anmälaren och Arbetarbladet har yttrat sig i nämnden.

Anmälaren vidhåller att publiceringen inneburit att anmälaren blivit utpekad och att det lett till skada, bland annat genom att anmälarens möjligheter att utföra sitt arbete påverkats mycket negativt.

Arbetarbladet anför att det finns ett starkt allmänintresse av byggfrågor och att artikeln avser ett ärende som det tagit mycket lång tid för kommunen att hantera. För att inte orsaka publicitetsskada har inte fler detaljer om anmälaren publicerats än vad som är nödvändigt för att läsaren ska förstå sammanhanget.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Arbetarbladet.

I beslutet har deltagit ordförandena Kristina Svahn Starrsjö, Stefan Johansson, Christine Lager och Johan Danelius samt Nils Funcke, utsedd av Publicistklubben, Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Ann Johansson, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Mikael Rothsten, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Eva Burman, utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Carina Lövkvist, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Göran Ellung, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Sven Hagströmer, Annika Levin, Magnus Ramberg, Ruth Mannelqvist, Arash Sanari och Laura Hartman, representerande allmänheten.

____________________________________________________________________

Ledamoten Carina Tenor var skiljaktig och anförde följande.

Att det uppstår spekulationer om personkopplingar i lokala samhällen är inget ovanligt fenomen. Frågan blir då om och hur dessa spekulationer ska förmedlas av ansvarsfulla medier. Den här artikeln lyckas inte visa på något faktaunderlag, till exempel skillnader i hur tillsynsärenden hanterats av kommunen, som föranleder en kritisk fråga om personkoppling som orsak till en lång handläggningstid. Inte heller ställs någon kritisk fråga till kommunen om det finns generella brister i hur snabbt de hanterar den här typen av ärenden. 

I stället bygger artikelns vinkel på en återgiven spekulation från en granne. Genom att placera detta citat i ingressen och genom rubrikens utformning (“Man byggde pool på grannens tomt”) blir publiceringen som helhet nedsättande och det finns inte heller något skäl att tvivla på att den blivit utpekande på det sätt som anmälaren beskriver, och därmed åsidosatt god publicistisk sed.