Exp nr 36/2008 Göteborgs-Posten
I en publicering om barn som åkt på sommarläger pekades bl a ett barn ut med namn och bild. Av artikeltexten fick läsaren uppfattningen att barnen på lägret kom från familjer med ekonomiska och andra sociala problem. Genom utpekandet blev barnet ihopkopplat med uppgifterna om problematiska hemförhållanden.
Publiceringen
Den 9 augusti 2007 publicerade Göteborgs-Posten (GP) en artikel om ett sommarläger på en namngiven ö för innerstadsbarn. På första sidan fanns en stor bild på fem namngivna barn. Ett av dem var A. Bilden visade när barnen deltog i en bollek och en text inlagd i bilden löd Samarbete viktigt på sommarläger.
Insidesartikeln hade rubriken Semester för innerstadsbarn. I ingressen stod att barnen på lägret fick bada, snorkla, lära sig fiska och laga mat och att sommarlägret gav barn som hade det dåligt ställt ekonomiskt chansen att få komma iväg på semester. Även inne i tidningen fanns bild på några barn som lekte. Två av dem syntes framifrån och var namngivna.
Av artikeln framgick att arrangör av lägret var ett bostadsbolag i samarbete med socialtjänsten. Ett trettiotal barn mellan 10 och 13 år deltog i veckolägret. Dagarna började med gymnastik och följdes av lekar och gruppövningar varvade med fritid och umgänge.
Gemensamt för de flesta av barnen var att de kom från familjer som inte hade så stora ekonomiska resurser och inte hade råd med dyra semestrar varje år. Flera av barnen hade ensamstående mammor eller arbetslösa föräldrar. En del hade också kontakt med socialtjänsten för att de hade problem i skolan.
En familjepedagog från socialtjänsten som var ledare på lägret sade att det första dygnet var mycket tufft. Det var svårt för vissa att lyda regler och visa hänsyn. Då måste man vara fyrkantig och ha tydliga bestämmelser. Många av barnen var vana vid att vara ensamma mycket och på lägret fick de lära sig att umgås med andra. Efter någon dag brukade det lugna ned sig, fortsatte hon.
Hon sade vidare att målet med lägret var att barnen skulle uppleva nya saker, ha roligt och lära sig social kompetens. Hon berättade också om en pojke som varit mobbad i skolan. På lägret hade han skaffat sig nya kompisar och när han kom tillbaka till skolan upphörde mobbningen. Många föräldrar skickade iväg barnen för att de skulle få nya kompisar på lägret, andra ville att deras barn skulle byta kompisar.
Det framgick också av artikeln att föräldrarna betalade 400 kr för en vecka och att bostadsbolaget sköt till 2 000 kr per barn.
Anmälan
Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av A:s mamma. Anmälaren anförde att hon inte hade skickat sina barn på läger för att de skulle lära sig social kompetens; det var inte något som barnen hade problem med. För det andra hade hon inte sagt till någon att hon hade ekonomiska problem. Hon hade skickat barnen på läger för att de skulle ha roligt. Och att vara ensamstående mamma var inte någon sjukdom. Hon uppfattade artikeln som kränkande. Tidningen kunde skriva så mycket den ville om olika problem. Men då skulle den inte publicera namn och bild på barnen.
Tidningens yttrande
Göteborgs-Posten anförde att tidningen hade inbjudits till lägret för att göra ett reportage. I inbjudan underströks just att lägret tog emot barn från olika sociala miljöer med olika ekonomiska förhållanden. Tidningen accepterade och gjorde då klart att det var just de skiftande bakgrunderna som var intressanta att ta upp i reportaget. Inför reportaget hade tidningen försäkrat sig om att föräldrarna informerats och givit sitt samtycke till det. Före publiceringen hade reportern också läst upp texten för en av de ansvariga för lägret som också godkände den. Tidningen ansåg att den därigenom gjort vad som kunde krävas av den, även om det i efterhand framkommit att föräldrarna uppenbarligen inte varit fullt ut informerade.
Barn skulle självklart skyddas från negativ publicitet. Dock framgick det av artikeln att inte alla barnen kom från ekonomiskt små förhållanden. Några namngivna barn pekades inte heller ut som kommande från familjer med sociala eller ekonomiska problem. Att göra ett reportage från ett sommarläger där alla barn avidentifierades på grund av några deltagande familjers problem skulle kunna uppfattas som en kollektiv stämpel.
PO:s bedömning
I beslut den 21 januari 2008 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering.
Frågan om möjligheten för barn från olika miljöer och bakgrund att få komma på sommarlägerär ett angeläget ämne. Lägret beskrevs också på ett positivt sätt, men det är svårt att uppfatta artikeln på något annat sätt än att de flesta av barnen på lägret kom från hemförhållanden med ekonomiska eller andra sociala problem. I publiceringen pekades några barn ut med namn och bild, bl.a. A. Genom utpekandet blev hon ihopkopplad med uppgifterna om problematiska hemförhållanden.
Pressetiken ställer särskilt höga krav på hänsynsfullhet när det gäller publiceringar om barn. Efter vad som framkommit i ärendet har informationen till föräldrarna om reportaget brustit. Det framgår inte att flickans mamma skulle ha lämnat något samtycke till publiceringen. Min bedömning i detta fall är att den kontakt som tidningen har haft med företrädare för lägret inte har varit tillräcklig. Ytterst är det också tidningen som har att ta ställning till vilka publicitetsskador som kan tillfogas enskilda samt att inta en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften.
Min bedömning är att flickan, som utpekades med namn och bild på tidningens förstasida, genom kopplingen till uppgifterna om problematiska hemförhållanden tillfogades en publicitetsskada som inte var motiverad av allmänintresset och som barnet inte skall behöva tåla. GP bör därför klandras.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Tidningen har anfört att det naturligtvis är den som bär hela ansvaret för vad som publiceras men den hade före reportaget dels hos de ansvariga försäkrat sig om att alla föräldrar givit klartecken, dels låtit de ansvariga ta del av artikeln före pub¬¬liceringen. Detta bör vägas in i nämndens dis-kussioner och beslut.
Även anmälaren har yttrat sig.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Nämnden gör samma bedömning som PO och finner att tidningen genom publiceringen har åsidosatt god publicistisk sed.