Dala-Demokraten, exp. nr: 93/2015, dnr: 15/2015
Dala-Demokraten skrev i ett flertal artiklar om en narkotikarättegång kring mc-klubben Bandidos. En av de åtalade beskrevs som en spillra med stora personliga problem. När en tidning publicerar starkt integritetskänsliga uppgifter om enskilda kan det för ett pressetiskt klander räcka med ett begränsat utpekande, skriver PO.
Sammanträdesdatum 2015-04-14
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Dala-Demokraten för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_______________
Genom beslut den 18 februari 2015 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Dala-Demokraten till Pressens Opinionsnämnd (PON).
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen skrev
Den 20 augusti 2014 rapporterade Dala-Demokraten på sin hemsida att sju personer åtalats för hantering av narkotika i Bandidos. Rubriken var Sju åtalade – men nätverket kring dem är mycket större.
Som ett resultat av polisens spaningar hade sju personer åtalats för narkotikahanteringen kring Bandidos. Enligt åklagaren skulle fler åtal komma. I en lista räknade tidningen upp de som åtalats och om en x-årig (antal år angivet) man stod:
“Knarkaren x år, häktad. Åtalas för två fall av grovt narkotikabrott. Y-bo (stad angiven) med svåra personliga problem. Har börjat avtjäna sitt senaste straff under häktningen. Ska återgå i häkte när straffet avtjänats. Har under häktningstiden åtalats för rattfylleri, narkotikabrott och grov olovlig körning. 14 avsnitt i kriminalregistret, senast i april tre månader för fyra narkotikabrott och två försök att med förfalskade recept få ut narkotiska preparat på apotek. Bostadslös, psyksjuk och svårt nergången i missbruk. Dömd för grovt våld och otaliga narkotikabrott.”
Artikeln fanns i papperstidningen den 21 augusti 2014 som en sidospalt till en längre artikel om åtalet. Den artikeln hade rubriken Digitala spår kan bli avgörande och beskrev bland annat hur bevisningen i målet såg ut. Samma artikel hade publicerats på hemsidan dagen innan med likande rubrik.
Den 30 september 2014 fortsatte rapporteringen. Rubriken på hemsidan var Tre års fängelse för Bandidos-ledare?. En likalydande artikel publicerades i papperstidningen den 1 oktober 2014 med rubriken Åklagaren yrkar på tre år för Bandidos-ledare.
Åklagaren summerade åtalet med att anföra att det handlat om en organiserad brottslighet som syftat till att finansiera en kriminell organisation. Han yrkade på minst tre års fängelse för 37-åringen som titulerade sig “president” för Bandidos i Y. Enligt åklagaren var det en försvårande omständighet att 37-åringen själv inte var missbrukare. Utan att han utnyttjade svaga personer för egen vinning.
Problematiken underströks när åklagaren gick över till straffmätningen för den som i åtalet framstod som andreman, en x-årig y-bo. Kontakter mellan 37-åringen och x-åringen visade att de samarbetat. De två hade dessutom filmats av polisen när de letat efter gömd narkotika i utkanten av Falun.
Avlyssningen av dem visade hur x-åringen tvingats ta till cykeln och trampa bort till en gömma i Norslund för att visa ett par köpare rätt. En spanande polis kunde följa hans frustrerade försök att själv hitta. Köparna greps senare på väg till Y med inköpet.
Åklagaren yrkade pådrygt ett års fängelse för x-åringen. Han ansåg dock att det var en förmildrande omständighet att x-åringen var svårt nergången i missbruk, dessutom psykiskt sjuk och i största allmänhet en spillra. Sammantaget gav det åklagaren skäl att inte motsätta sig att han i stället skulle dömas till behandling.
I rätten förklarade x-åringen att “Jag är riktigt less på det här. Jag börjar känna mig för gammal för det”.
Anmälan
Dala-Demokraten anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman, PO, av A (namn angivet).
Anmälaren kände sig oerhört kränkt och ledsen över det sätt han blivit uthängd och med en massa lögner.
Tidningen hade skrivit att han var psyksjuk, djupt nergången, bostadslös samt en allmän spillra. Tidningen fick det även att låta som om han vore någon form av undersåte utan egen vilja, då tidningen skrev att han tvingats trampa bort och leta efter en gömma.
I åtalet hade han varit den enda x-åringen från Z (län angivet). Det var lätt för allmänheten att ta fram vem han var. Tyvärr intresserade sig många människor för brottmål och följde aktivt uppmärksammade mål. Man kunde lätt begära ut handlingar om målet.
Det var fruktansvärt förnedrande att media kunde tillåtas måla ut honom på detta sätt, bara för att han var misstänkt. Anmälaren undrade om han inte hade något mänskligt värde? Detta kunde förfölja honom för resten av hans liv och få förödande konsekvenser. Vem ville anställda en djupt nedgången psyksjuk spillra?
Det gjorde ont i honom att någon ens kunde skriva sådana kränkande ord. Var hade medmänskligheten tagit vägen? Var det verkligen tillåtet att kränka och ställa diagnoser på människor bara för att man ville skriva smaskiga artiklar om de som redan levde i ingenmansland.
Anmälaren hade blivit ifrågasatt av sin familj. Hans farmor och farfar hade velat ta avstånd från honom på grund av det tidningen skrivit.
Hans mormor låg på sin dödsbädd och hade blivit helt förtvivlad och förkrossad när hon fått reda på att det var anmälaren som tidningen syftat på. Anmälarens familj hade blivit ifrågasatt av bekanta samt arbetskolleger. De fick leva med skam efter publiceringen.
Anmälaren förtydligade att han inte var bostadslös utan att han bott hos sin flickvän i ett par månader innan han greps. Han var inte psykiskt sjuk utan hade en neurologisk skallskada.
Tidningens yttrande
Dala-Demokraten svarade genom sin ansvarige utgivare. I samband med rapporteringen kring Bandidos-utredningen hade hans avsikt varit att de åtalade skulle vara anonyma för läsarna.
Han ansåg att en uppgift om ålder inte var speciellt utpekande. Vad gällde anmälarens faktauppgifter hänvisade han till uppgifterna som fanns i förundersökningen, bland annat personutredningen.
PO:s handläggning
PO har tagit del av den efterföljande domen till det i artikeln beskrivna åtalet. Mål nr B 1733-14, biläggs ej men finns att ta del av på PO:s kansli.
PO:s bedömning
Vad PO prövar är om enskilda orsakats oförsvarliga publicitetsskador genom det som skrivits om dem i pressen. Av betydelse för bedömningen är om anmälaren pekas ut i publiceringarna.
I Dala-Demokratens artiklar uppgavs en mängd uppgifter om anmälaren som var och en för sig inte var identifierande. Min bedömning är dock att uppgifterna tillsammans innebar att anmälaren pekades ut för en begränsad krets i dennes omgivning. Det stod om hans ålder, boendeort, att han var svårt nedgången i missbruk, psyksjuk och bostadslös.
Ämnet för rapporteringen, polisutredningen och åtalet för narkotikabrott mot ett antal personer i Y, hade ett stort allmänintresse. Det fanns dock ingenting i nyheten om åtalet som motiverade att tidningen räknade upp delar ur x-åringens personalia.
Genom publiceringarna fick de personer i anmälarens omgivning, som kände till omständigheterna kring åtalet, nu även informationen att han bland annat var psyksjuk och i största allmänhet en spillra.
Sammanfattningsvis: När en tidning publicerar starkt integritetskänsliga uppgifter om enskilda kan det för ett pressetiskt klander räcka med ett begränsat utpekande. Mot ovan tecknade bakgrund blir således min bedömning att publiceringarna tillfogade anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.
Ärendet mot Dala-Demokraten överlämnas till Pressens Opinionsnämnd (PON).
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Dala-Demokraten har yttrat sig till nämnden och bland annat framfört att det är i det närmaste oundvikligt att beskriva omständigheter som de anmälda för att visa hänsynlösheten i kriminella nätverk.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Pressens Opinionsnämnd delar PO:s bedömning. Dala-Demokraten ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Ledamoten Olle Fors var av skiljaktig mening och anförde följande.
Det är tveksamt om de knapphändiga personuppgifterna räcker för att identifiera anmälaren. Även om det skett är allmänintresset av att beskriva gängbrottsligheten starkare än den publicitetsskada som kan ha uppstått.
Tidningen redovisar åklagarens uppfattning att anmälaren är i så dåligt skick att han borde få vård istället för fängelse och avslöjar att anmälaren använde trampcykel vid uppdrag för Bandidos. Uppgifterna kanske skadar anmälarens rykte i vissa kretsar, liksom varumärket Bandidos, men publiceringen är inget brott mot pressetiken.