Göteborgs-tidningen Exp nr 11/2004
Till en artikel som handlade om att en person hade knivskurits på en examensfest publicerades en bild på ett polisingripande mot en ung man. Tidningen klandrades för att ha vägrat ett klarläggande om att mannen på bilden inte hade något med knivskärningen att göra.
Publiceringen
Den 12 juni 2003 var rubriken på förstasidan i Göteborgs-Tidningen (GT) POJKE i Göteborg KNIVSKARS PÅ EXAMENSFEST – nazister greps. En bild visade ett polisingripande mot en man med ryggen vänd mot kameran. Mannens klädsel – ljusa byxor med utanpåfickor, mörk tröja och mörka stövlar/kängor – syntes. Han föreföll vara snaggad/rakad.
I insidesartikeln sades att en yngre pojke hade gripits för knivdådet, misstänkt för dråpförsök. Det framgick också att flera andra pojkar i övre tonåren hade omhändertagits i samband med bråk som uppstått på festen.
Anmälan
Publiceringen i GT anmäldes av A, mamma till den pojke som förekom på bilden på förstasidan. Hon hade invändningar mot rapporteringen som hon ansåg gav en felaktig bild av vem som orsakat bråket. Det var inte heller hennes son som var misstänkt för knivdådet. A bifogade kopior av skriftväxling mellan henne och tidningen av vilken det framgick att hon begärt ett tillrättaläggande vilket tidningen dockinte gått med på.
Tidningens yttrande
GT ansåg i yttrande att tidningen inte någonstans i artiklarna påstod att nynazister var misstänkta för knivdådet även om rubrikformuleringen på förstasidan var i otydligaste laget. Tidningen hade rapporterat sakligt och väl underbyggt i det aktuella fallet och inte åsidosatt god publicistisk sed.
PO:s beslut
I beslut den 16 oktober 2003 överlämnade PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd och anförde bl a följande:
Bilden på förstasidan var enligt min mening tillräcklig för att peka ut pojken inför en begränsad krets. Genom rubriken skedde en sammankoppling mellan honom och knivdådet. Det har dock i ärendet inför PO inte framkommit att det fanns någon koppling mellan honom och denna incident som i artikeln beskrevs som misstänkt dråpförsök. Pojken var, efter vad som framgår, i stället en av de andra ungdomar som omhändertogs på grund av den allmänt bråkiga situation som uppstod vid festen.
Pressetiken innebär bl a att tidningar skall visa en generös inställning när det gäller frågan om bemötanden. I detta fall konstaterar jag att pojkens mamma tog kontakt med GT och begärde ett tillrättaläggande, men att GT inte tillmötesgick hennes begäran. Min bedömning är att pressetiken i detta fall åtminstone krävt att tidningen publicerat ett sådant tillrättaläggande.
GT bör därför klandras för att inte ha iakttagit god publicistisk sed.
Yttrande till Pressens Opinionsnämnd
Tidningen har yttrat sig till Pressens Opinionsnämnd och anfört att det enligt tidningens sätt att se det inte finns någon som utpekats i artiklarna. Anmälarens klagomål avsåg själva bråket och inte hennes son. Hon nämnde aldrig i sina kontakter med den ansvarige utgivaren att hon tyckte att hennes son blivit utpekad i GT. I vilket fall är rubriken på förstasidan en riktig sammanfattning av artiklarna i tidningen. Det framgår inte av rubriken att det var nazisterna som knivskurit någon och det påstås inte att det var personen på bilden som misstänktes för knivskärningen. Det fanns därför inte skäl att publicera rättelse eller genmäle. Det är enligt GT inte möjligt att identifiera personen på bilden – inte heller för en begränsad krets.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd konstaterar inledningsvis att det av anmälarens brev till chefredaktören framgår att hon önskade få påpekat i tidningen att de gripna pojkarna inte hade något med knivskärningen att göra samt en ursäkt. Av chefredaktörens svar framgår att han inte var beredd att införa någon ursäkt men att tidningen skulle rapportera vad polisen kommit fram till när utredningen var klar.
Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen genom att inte införa ett tillrättaläggande åsidosatt god publicistisk sed.