Aftonbladet Exp nr 37/2003
Aftonbladet klandrades för bilder på en torterad kvinna. Bildpubliceringen kränkte de anhöriga och minnet av den döda.
Den 27 augusti 2002 publicerade Aftonbladet bilder ur förundersökningen om hyresvärden i Närke som misstänktes ha misshandlat en 42-årig kvinnlig hyresgäst till döds. Rubriken över hela sidan löd Bilder av ett skräckvälde.
På en bild syntes kvinnan i blodig t-tröja, med blodfläckat bandage på vänster arm och blodigt sår i huvudet. En annan bild visade henne målad i ansiktet med silverfärgad sårsprej av den typ som används till hundar. Båda bilderna var pixlade så att kvinnans ansikte inte kunde kännas igen. En tredje bild visade kvinnan liggande framstupa på golvet. Hon hade enligt bildtexten fallit ihop efter att ha blivit sparkad.
Bildpubliceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av den avlidnas mor genom målsägandebiträde. Han påpekade att brottsoffret befunnit sig i en kränkande och utsatt position när bilderna togs. Publiceringen hade inte något allmänintresse. Men den hade kränkt de anhöriga och minnet av den döda.
Aftonbladet svarade att man trots kvinnans kränkande och utsatta position hade beslutat publicera tre bilder ur förundersökningen. Det fanns tre skäl:
1.Brottet som kvinnan utsatts för var i det närmaste ofattbart och omöjligt att uttrycka i ord. Bilderna bidrog till förståelsen.
2.Bilderna var relevanta för brottsutredningen eftersom den misstänkte förövaren lagrat dem i en dator.
3.Bilderna kunde vara en förklaring till brottet eftersom de kunde tyda på en sexuell och sadistisk perversion.
Tidningen hade avidentifierat bilderna och valt de minst kränkande. Man hade inte visat bilder på kvinnan när hon dött. Publiceringen hade varit relevant och uttryckt en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften.
Målsägarbiträdet underströk i sitt genmäle att det faktum att bilderna ingick i förundersökningen inte automatiskt innebar att det var rätt att publicera dem. Det var en omdömesfråga. Man fick också utgå från att tidningen var tillräckligt professionell för att kunna beskriva detta svåra brott i skrift. Bilderna var inte den tyngsta bevisningen i målet, de var kringbevisning. Av ca 35 olika angrepp fanns det bilder på 3-4. Syftet med publiceringen var att skapa sensation och sälja lösnummer.
I beslut den 11 december 2002 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd och anförde följande:
De publicerade bilderna visar en människa i fasansfull förnedring. Händelserna som lett fram till de ohyggligheter som visas upp har uppenbart allmänintresse.
Dock motiverar inte allmänintresset ett sådant utlämnande av brottsoffret. Hänsyn till såväl de anhörigas som till den dödas integritet väger tyngre. Bilderna är kränkande för de anhöriga och för minnet av den döda. Publiceringen är enligt min mening ett grovt brott mot god publicistisk sed. Aftonbladet bör erhålla pressetiskt klander.
Pressens Opinionsnämnd gör följande bedömning:
Också Opinionsnämnden anser att publiceringen rörde en händelse av uppenbart allmänintresse. Vikten av en publicering om saken blir därmed också mycket stor. Men vid en publicering även i ett sådant fall skall en tidning enligt de pressetiska reglerna visa offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn samt noga pröva publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga. Även en anonymiserad bildpubliceringmåste här noga prövas i en intresseavvägning.
Bilderna är som PO funnit kränkande för de anhöriga och för minnet av den döda. Nämnden delar PO:s bedömning i ärendet av hur intresseavvägningen bör göras och finner att allmänintresset i detta ohyggliga fall inte motiverar publiceringen av gärningsmannens bilder av brottsoffret.
Genom publiceringen har Aftonbladet inte intagit en ansvarig ställning inför den publicistiska uppgiften och skall därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.