Expressen Exp nr 38/2003
Expressen klandrades för en bild på en torterad kvinna. Bildpubliceringen kränkte de anhöriga och minnet av den döda.
Den 27 augusti 2002 publicerade Expressen bilder ur förundersökningen om hyresvärden i Närke som misstänktes ha misshandlat en 42-årig kvinnlig hyresgäst till döds. Rubriken över uppslaget löd Värdens bilder av tortyren.
En bild över sex spalter visade kvinnan sittande på golvet med nedböjt huvud och klädd i blodig t-tröja. Hon hade ett stort sår på vänster arm, där ett bandage var uppfläkt. Hon var även sårig i huvudet. Ansiktet var pixlat. Intill den stora bilden fanns mindre bilder på några av de redskap som den misstänkte förövaren förmodades ha använt för att plåga kvinnan, bl a såg, kniv och borr. Hyresvärdens namn och bild ingick också i publiceringen.
Bildpubliceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av den avlidnas mor genom målsägandebiträde. Han påpekade att brottsoffret befunnit sig i en kränkande och utsatt position när bilden togs. Publiceringen hade inte något allmänintresse. Men den hade kränkt de anhöriga och minnet av den döda.
Expressen svarade att det som hänt troligen saknade motstycke i svensk kriminalhistoria och hade ett självklart allmänintresse. Omständigheterna framstod som overkliga och var knappast möjliga att beskriva i ord. Det var alltid svårt att rapportera om en händelse när det samtidigt medförde obehag för ett offers anhöriga. Samtidigt vore det fel att alltid avstå från bilder av brottsoffer. En bild kunde ge viktig konkretion. Expressen ansåg att detta var ett sådant fall. Kvinnan hade anonymiserats och det gick inte att identifiera henne med bildens hjälp. Med all respekt för den avlidnas minne och med förståelse för de anhörigas känslor var omständigheterna kring brottet ändå så exceptionella att saken behövde behandlas också på annat sätt än bara med ord. Bilden hade avgörande betydelse för förståelsen.
Målsägarbiträdet ansåg att händelsen gick att skildra i ord. Eftersom bilden visade offrets belägenhet var det inte sant att läsarna inte kunde förstå vem det var. Dessutom hade den misstänkte förövarens identitet angetts. Allmänintresset hade kunnat tillfredsställas i ord utan bild.
I beslut den 11 december 2002 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd och anförde följande:
Den publicerade bilden visar en människa i fasansfull förnedring. Händelserna som lett fram till de ohyggligheter som visas upp har uppenbart allmänintresse.
Dock motiverar inte allmänintresset ett sådant utlämnande av brottsoffret. Hänsyn till såväl de anhörigas som den dödas integritet väger tyngre. Bilden är kränkande för de anhöriga och för minnet av den döda. Publiceringen är enligt min mening ett grovt brott mot god publicistisk sed. Expressen bör erhålla pressetiskt klander.
Expressen yttrade sig till nämnden och anförde bl a; PO:s beslut väckte frågan om det finns en oberättigad relativisering av den värdighet som tillkommer människor uppmärksammade av oss i media. Expressen publicerade en pixlad bild av kvinnan. Tidningen ansåg efter noggranna överväganden att publiceringen av bilden trots allt var viktig för att på något sätt förmedla och konkretisera den fruktansvärda händelsen. Expressen hade visat tydlig återhållsamhet och korrekt bedömt en tungt vägande skyldighet att rapportera mot kravet på största möjliga hänsyn till den avlidna och hennes anhöriga.
Pressens Opinionsnämnd gör följande bedömning:
Också Opinionsnämnden anser att publiceringen rörde en händelse av uppenbart allmänintresse. Vikten av en publicering om saken blir därmed också mycket stor. Men vid en publicering även i ett sådant fall skall en tidning enligt de pressetiska reglerna visa offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn samt noga pröva publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga. Även en anonymiserad bildpublicering måste här noga prövas i en intresseavvägning, särskilt när gärningsmannen namnges.
Bilden av brottsoffret är som PO funnit kränkande för de anhöriga och för minnet av den döda. Nämnden delar PO:s bedömning i ärendet av hur intresseavvägningen bör göras och finner att allmänintresset i detta ohyggliga fall inte motiverar publiceringen av gärningsmannens bild av brottsoffret.
Genom publiceringen har Expressen inte intagit en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften och skall därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.