BLT klandras – ett påstående om mutbrott borde fått bemötas

maj 24 2019



Blekinge Läns Tidning publicerade våren 2018 två artiklar om ett fastighetsprojekt. I den ena artikeln används begreppet mutbrott, riktat mot anmälaren, i ett citat. Det allvarliga påståendet och att anmälaren inte fick möjlighet till samtidigt bemötande innebär att det finns skäl att rikta pressetisk kritik mot tidningen. Nämnden klandrar tidningen för att ha brutit mot god publicistisk sed.





Blekinge Läns Tidning, exp. nr. 27/2019, dnr. 18211





Pressens Opinionsnämnds beslut





Pressens Opinionsnämnd klandrar Blekinge Läns
Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.





_______________





Genom beslut den 6
december 2018 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en
anmälan mot Blekinge Läns Tidning till Pressens Opinionsnämnd.





PO:s beslut hade följande lydelse.





Bakgrund





Blekinge Läns Tidning (BLT)
publicerade under framför allt hösten 2017, men också under våren 2018, ett
flertal artiklar om Fastigheten [namn angivet] i X-orten [ortsnamn angivet].





I beslut
den 23 februari 2018 (Dnr 026/18) avskrev PO en anmälan från X [namn angivet]
som avsåg sex artiklar från hösten 2017, huvudsakligen eftersom anmä­lan
inkommit för sent. Beslutet överklagades inte.





Vad tidningen publicerade





Den 15 maj 2018 publicerades artikeln Förslag: ”Släng nya Fastigheten i papperskorgen”.





Allmänheten hade nu möjlighet att
tycka till om nya Fastigheten.





Ett par var tydliga med sin
ståndpunkt. De tyckte att det var fruktansvärt om för­slaget skulle gå igenom.
Paret skrev: ”Att bara komma på tanken
med ett ut­seende som kommer att skämma ut hela området med dess bunkerutseende
är skrämmande.”





De tyckte att förslaget borde
slängas i papperskorgen, och att nybygget borde an­passas till andra hus i
området.





Tanken var att nuvarande Fastigheten
skulle rivas, och ersättas av en byggnad för 15 miljoner kronor. Byggnaden
skulle X och Y [namn angivet] stå för.





Den 29 maj 2018 publicerades artikeln Mest kritiska åsikter om Fastigheten.





I ingressen stod att knappt tio
personer tyckt till om Fastigheten. En klar majori­tet var kritiska.





Stadsarkitekten hade förväntat sig
en folkstorm, men så blev det inte. Nio perso­ner hade tyckt till om bygglovet
för Fastigheten. Flera ville behålla och rusta upp Fastigheten. Om det skulle
byggas nytt ville de se något i stil med den nuvarande byggnaden.





”Jag ser gärna ett mer klassiskt inslag i arkitekturen. Kanske något i
stil med hus från 1660-talet, den eran då X-orten fick stadsrättigheter.
Tidlöst, vackert och hållbart”
, tyckte en invånare.





En annan skrev: ”Inte nog med att man kan muta sig till X-ortens
bästa tomt utan nu skall vårt genuina kulturarv som Fastigheten också rivas.
Detta ställe skulle ha kulturminnesmärkts för länge sedan. Att ni bara kan
tänka tanken att ersätta detta ställe med en modern bunker är helt ofattbart.
Vi i X-orten har redan för­lorat alldeles för många fina klenoder.”





En annan person riktade kritik mot
kommunen för att den medvetet lagt ned underhållet. En av de nio inlämnade
åsikterna var positiv och tyckte att ”rit­ningarna
är fina och passar in”
.





Synpunkterna skulle nu
sammanställas till politikerna.





Stadsarkitekten berättade att Fastigheten
berört många och därför hade kommu­nen velat att alla skulle få säga sitt. De
hade gjort mer än lagen krävde.





Anmälan





X anmälde publiceringarna till Allmänhetens
Pressombudsman, PO, och fram­förde att han i sin tidigare anmälan anfört att
tidningen på nyhetsplats bedrivit opinion mot honom. Detta hade fortsatt i de
nu anmälda publiceringarna.





När det gällde artikeln från den
15 maj invände han mot rubriksättningen. Läsa­ren fick intryck av att det
förelåg ett officiellt förslag att skrota projektet. Den negativa vinklingen
fortsatte i artikeln med ett längre citat från ett par kommun­invånare.





Även i artikeln från den 29 maj
återgavs långa citat från en handfull kommun­invånare. Endast nio av
32 000 kommuninvånare hade lämnat synpunkter på projektet. Tidningen borde
utifrån detta dragit slutsatsen att de allra flesta tyckte att förslaget var
bra, eller att de i vart fall inte hade något att invända mot det. Rubriken
blev således både vilseledande och felaktig.





Den negativa vinklingen och
framlyftandet av kritiska röster saknade allmänt stöd i opinionen, och
rapporteringen blev därigenom osaklig och vinklad. I båda artiklarna använde
tidningen citat som ett sätt att föra fram sin egen negativa linje, och
fortsatte därigenom sin opinionsbildning på nyhetsplats.





Det mest anmärkningsvärda var att
det i ett av citaten i artikeln den 29 maj på­stods mutbrott. Det var uppenbart
att det var anmälaren som avsågs. Det kunde också utgöra förtalsbrott. Dessutom
hade den del av citatet som innehöll påståen­de om brott över huvud taget inget
med artikeln i övrigt att göra, och saknade därför i sig relevans för vad
rapporteringen avsåg.





BLT hade inte ifrågasatt
påståendet eller efterfrågat vad mutbrottet skulle bestå i. Han hade inte
heller fått bemöta påståendet.





Genom att vidareförmedla grundlösa
påståenden om att han skulle ha begått brottslig handling hade BLT tillfogat
honom en oförsvarlig publicitetsskada.





Sammanfattningsvis hade de båda
artiklarna kränkt honom och orsakat honom en oförsvarlig publicitetsskada.
Tidningen hade fortsatt att driva en kampanj mot honom personligen och
projektet. Att bedriva opinionsbildning på nyhetsplats var i strid med god
publicistisk sed.





Han anförde att PO, vid
bedömningen av tidningens agerande, behövde granska varje enskild artikel, men
också artikelserien i sin helhet och därigenom även artiklarna under hösten
2017.





Tidningens svar





BLT svarade, genom utgivaren Mimmi
Karlsson-Bernfalk, att tidningen an­strängt sig för att ge en så allsidig bild
av ärendet som möjligt. Både motståndare och förespråkare av planerna hade fått
komma till tals. BLT hade också givit X möjlighet att berätta om sin vision för
Fastigheten, bland annat i en längre inter­vju i samband med artikelserien.





Fastigheten var för många X-ortsbor
en klenod, som man ansåg var värd att vårda och bevara. Engagemanget kring hur
politikerna agerat var stort. För BLT var det viktigt att även enskilda
invånare fick komma till tals. Det fanns, en­ligt tidningen, utrymme för alla
slags reaktioner, även kritiska sådana.





Citatet i artikeln från den 29 maj
skulle ses i sitt sammanhang. Det var inled­ningen på ett längre resonemang,
och skulle betraktas som ett mer allmänt ut­tryck för det erbjudande om en
mångmiljondonation mot vissa motprestationer som paret X och Y givit -X-ortens
kommun. Det fanns ingenting i rapporte­ringen som antydde att det skulle finnas
något juridiskt klandervärt i parets age­rande.





Utgivaren framförde att en tidning
måste tillåta allmänheten stort utrymme att framföra sina synpunkter i ett
ärende som detta. På samma sätt hade paret X och Y och andra inblandade fått
utrymme att framföra sina synpunkter.





X hade beretts möjlighet att
framföra ytterligare åsikter kring ärendet om han framfört önskemål om det. Det
erbjudandet kvarstod.





Paret X och Y hade senare dragit
tillbaka sina planer för Fastigheten. X fick då möjlighet att för tidningens
läsare utveckla sina kritiska synpunkter mot BLT:s rapportering. Det skedde
bland annat i artikeln Nu backar X om Fastigheten
som publicerades på tidningens webbplats den 1 juni 2018.





Anmälarens kommentar





X anförde i huvudsak följande:





Tidningens resonemang kring
citatet med påstått mutbrott var ett försök att flytta fokus från vad BLT
faktiskt gjorde i artikeln, nämligen att citera en person som påstod att
anmälaren mutat sig till en tomt.





Ordet ”muta” hade en väl
definierad juridisk innebörd. Muta var ett straffbelagt brott, och kunde
svårligen tolkas och ges den innebörd som tidningen påstod.





BLT borde ha beaktat risken att
det kunde finnas en avsikt att med påståendet skada honom, och därför undersökt
saken innan publicering. Den enda rimliga slutsatsen var att BLT velat
misskreditera honom.





Påståendet var också fel i sak.
Uppgörelsen med den allmännyttiga stiftelsen som ägde Fastigheten, och som
förvaltades av kommunen, fanns nedtecknad i ett avtal. Reportrarna hade enligt
egen utsaga tagit del avtalet, som var en allmän handling. Väsentliga rekvisit
för mutbrott saknades.





Han vände sig mot att han inte
samtidigt fått bemöta kritik som riktats mot honom. Som han anfört i sin
tidigare anmälan hade inte tidningen strävat efter att upprätthålla principen
om samtidighet. Inte ens när han uttryckligen begärt att få tillfälle att
bemöta kritik, hade man låtit honom göra det.





Han noterade att han erbjöds att
framföra ytterligare åsikter. Det var dock tid­ningen som skulle ta initiativ
och sträva mot en samtidig och allsidig rapporte­ring. Han skulle inte behöva
be om det i efterhand, eftersom skadan då redan var skedd.





Ytterligare skriftväxling





Tidningen tillbakavisade att den bedrivit opinion mot anmälaren och hans pro­jekt. Varken X eller andra berörda hade kontaktat tidningen och anfört att BLT publicerat i grunden felaktiga uppgifter.





Utgivaren ansåg inte att tidningen
misskrediterat X som person, eller att den inte skulle ha låtit honom komma
till tals och bemöta kritik.





Varken tidningen eller någon annan
hade anklagat anmälaren för mutbrott. Om så varit fallet hade BLT undersökt de
juridiska förutsättningarna. Det kritiserade påståendet följdes av ett längre
resonemang kring platsen och byggnaden. Det nämndes också bland flera inkomna
yttranden.





BLT hade inte aktivt sökt olika
åsikter om planerna för Fastigheten, utan texten hade skrivits utifrån den
rutinmässiga kommunbevakningen. Tidningen följde återkommande många olika
ärenden genom den kommunala processen, och för­sökte så brett som möjligt
redogöra för synpunkter som kom in. Sammantaget gjorde det, menade utgivaren,
att man måste se uttrycket ”muta sig
till”
i en vidare kontext utanför den juridiska begreppsvärlden. 





Utgivaren hänvisade till hur de
pressetiska reglerna var formulerade kring gen­mälen, och att tidningen
givetvis berett X möjlighet till genmäle om han anfört önskemål om det.





Anmälaren anförde sammanfattningsvis följande:





Tidningen hade även i en artikel
den 4 oktober 2017 låtit en kommuninvånare påstå att han begått mutbrott. Detta
utan att han fått bemöta det.





Det var ovidkommande att
mutanklagelsen i artikeln den 29 maj 2018 följdes av ett resonemang om andra
saker. Vad tidningen i övrigt anfört som godtagbara skäl för att publicera
anklagelsen medförde inte att uttrycket kunde tolkas som något annat än vad
allmänt språkbruk gav vid handen. Folk tolkade ord och ut­tryck i tidningar i
dess vanliga betydelse.





I flera artiklar
misstänkliggjordes han och hans avsikter. Det gällde särskilt när han ställt
önskemål eller villkor för sitt engagemang. Vid en genomgång av artikelserien
framgick att BLT återgav både muntliga och skriftliga uttalanden som var
kritiska till projektet, och som förmedlade en negativ bild av det.





Tidningen hade inte bemödat sig
att ta reda på fakta eller den underliggande juri­diken när det varit
nödvändigt. Den hade inte heller reflekterat över vilka syften personer som
uttalade sig kunde ha.





BLT hade på nyhetsplats givit
plats åt en viss gruppering och låtit den oemotsagd föra fram sitt budskap.





Tidningen och anmälaren anförde i varsitt yttrande huvudsakligen vad som tidi­gare framförts i ärendet.





PO:s bedömning





Vad kan prövas?





För att PO ska kunna pröva en
artikel krävs att en anmälan inkommer inom tre månader från att den
publicerades. Något skäl för PO att ompröva tidigare beslut finns inte. Det kan
noteras att X inte överklagat PO:s avskrivningsbeslut.





Det innebär att PO i detta ärende
endast prövar artiklarna från den 15 och 29 maj 2018, och innehållet i dessa.
De tidigare artiklarna kan dock tjäna som bak­grundsmaterial.





Inledning





Turerna kring Fastigheten har av
allt att döma varit mycket omskrivna. Att en sak bevakas i en stor omfattning
kan inte föranleda klander.





De två artiklarna har båda rört
att kommunen givit kommuninvånarna möjlighet att tycka till om bygglovsplanerna
för Fastigheten. Det finns inget att invända mot att tidningen följer upp och
rapporterar kring vilka yttranden som inkommit.





Artikeln från den 15 maj 2018





I artikeln berättar tidningen om
ett av de svar som inkommit. Det par som yttrat sig föreslår bland annat att
projektet ska slängas i papperskorgen. Detta återges också i rubriken. Den som
tar del av artikeln förstår att det inte är ett officiellt förslag som rubriken
syftar på. Det finns därmed inte skäl för pressetiskt klander.





Inte heller kan anmälarens upplevelse av att artikeln är vinklad i detta fall föran­leda klander av tidningen.





Artikeln från den 29 maj 2018





Rubrik och ingress ska ha täckning
i artikeltexten. I artikeln framgår att en de personer som tyckt till om
bygglovet var positiv till det, övriga var negativa. Såväl rubrik och ingress
har således täckning.





Tidningen har vidare redovisat hur
många som yttrat sig. Läsaren kan således dra slutsatsen att få verkar ha varit
intresserade av att göra sina röster hörda i frågan.





Det är dock pressetiskt
problematiskt att tidningen återgivit att en person skrivit [i]nte
nog med att man kan muta sig till X-ortens bästa tomt
[…].





”Muta sig till” syftar på ett allvarligt och otillbörligt
handlande. Det kan också innebära ett påstående om brott. Att påståendet följs
av ett resonemang om själva bygglovet förändrar inte detta.





X och hans fru förekommer inte med
namn i artikeln. Med hänsyn till den tidiga­re rapporteringen får det ändå
antas att läsaren förstår att det är paret och deras projekt som avses.





Eftersom det var ett allvarligt
påstående om hur X och hans fru fått tillgång till tomten, borde de fått möjlighet
till ett samtidigt bemötande av påståendet. Det är i detta fall inte
tillräckligt att tidningen i efterhand erbjudit X möjlighet till bemö­tande.





Det allvarliga påståendet och att
X inte fick möjlighet till ett samtidigt bemötan­de innebär att det finns skäl
att rikta pressetisk kritik mot tidningen.





Ärendet hänskjuts till Pressens
Opinionsnämnd, PON.





Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd





Endast tidningen har yttrat sig i nämnden.





Pressens Opinionsnämnds bedömning





Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s
bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk
sed.