Borås Tidning frias för texter om Förintelsens minnesdag

september 21 2021


I den anmälda publiceringen riktade en kommunanställd projektledare kritik mot Judiska föreningen. Det finns dock ingen anledning att rikta pressetiskt klander mot Borås Tidning.

Borås Tidning exp.nr. 27/2021, dnr 21102

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till pressetiskt klander av Borås Tidning.



Genom beslut den 14 april 2021 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Borås Tidning.

MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.

Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman riktat kritik mot följande publiceringar av Borås Tidning:

  • Artikeln Bråk om Förintelsens minnesdag i Borås – producent hoppar av, som publicerades på BT.se den 10 februari 2021 och i tidningens tryckta utgåva den 11 februari 2021



  • Insändaren ”Befängda anklagelser från Judiska föreningen” som publicerades den 15 februari 2021 i webbupplagan.



  • Insändaren Förintelsens minnesdag bör innehålla fler perspektiv, som publicerades den 24 februari 2021 i tidningens tryckta utgåva.



  • Krönikan Förintelsens minnesdag – det bästa som fått ta plats, som publicerades den 26 februari 2021 i tidningens tryckta utgåva.



  • Kommentaren Varsågod Ida Burén, det här är ditt nya jobb, som publicerades den 27 februari 2021 i tidningens tryckta utgåva.


Vad Borås Tidning publicerade

Artikeln Bråk om Förintelsens minnesdag i Borås – producent hoppar av handlade om en konflikt som uppstått kring arrangemanget Förintelsens minnesdag i Borås.

Som grund för artikeln hade Borås Tidning läst ett brev författat av kommunens ansvariga för arrangemanget, Marie-Louise Weise. I brevet, som enligt tidningen av allt att döma skickats till dem som arbetat med Förintelsens minnesdag i Borås, klargjorde Marie-Louise Weise att hon hoppade av uppdraget att arrangera minnesdagen.

Skälet var en konflikt med Judiska föreningen i Borås.

”Det är tråkigt men de senaste fyra åren har jag blivit så motarbetad av Judiska föreningen att jag mer eller mindre känner mig helt nedbruten. Det är av självbevarelsedrift jag avsäger mig detta uppdrag”, skrev Marie-Louise Weise i brevet som refererades i Borås Tidning.

Tidningen radade därefter upp exempel, hämtade från brevet, på olika utställningar, arrangemang och detaljfrågor som Marie-Louise Weise menade hade kritiserats eller motarbetats av Judiska föreningen. Enligt Borås Tidning tydde brevet på att det rådde dålig stämning och uppenbara samarbetssvårigheter mellan Weise och föreningen.

I brevet kritiserade Marie-Louise Weise också föreningens representanter för att ha gått bakom hennes rygg med kritik, i stället för att kommunicera direkt med Weise själv.

Marie-Louise Weise ville inte kommentera brevets innehåll för tidningen.

NN från Judiska föreningen kommenterade brevet i ett mejl till redaktionen, vars innehåll publicerades:

Efter att ha läst brevet ett antal gånger, ser det ut som att avsändarens fokus och uppenbara avsikt har varit att misskreditera, skada och ifrågasätta oss. Det kan troligen betraktas som förtal. Eftersom jag fått känslan av att brevets innehåll troligen tillkommit utan större eftertanke, så ser jag det som olämpligt och omotiverat att bemöta till BT:s läsare. Vi är ju inte direkt involverade i en dialog utan detta är ett ensidigt påhopp. Hatbrotten till den judiska minoriteten ökar starkt i Sverige och vi behöver inte mer bränsle till detta, snarare mindre.”

Hon tillade också att ”Förintelsen är ju vår familjehistoria, så sorgen är verkligen vår”.

Artikeln avslutades med att Borås stads kulturchef kommenterade konflikten:

– Detta är en konflikt som eskalerat och verkat gå över styr, sa kulturchefen.

Dagarna efter att huvudartikeln publicerats hade Borås Tidning ytterligare ett antal artiklar som mer eller mindre berörde Förintelsens minnesdag i Borås:

  • Insändaren Befängda anklagelser från Judiska föreningen var ett försvar av Marie-Louise Weise där insändarskribenten framhöll Weises judiska bakgrund.



  • Insändaren Förintelsens minnesdag bör innehålla fler perspektiv var skriven av ett antal personer involverade i Förintelsens minnesdag där de uttryckte kritik mot att kommunen inte tidigare stöttat Marie-Louise Weise när hon redogjort för problem.



  • Krönikan Förintelsens minnesdag – det bästa som fått ta plats var en hyllning till Marie-Louise Weises arbetsinsatser av en av tidningens krönikörer.



  • Kommentaren Varsågod Ida Burén, det här är ditt nya jobb var en text om vad som väntade Borås tillträdande kulturchef där en av sakerna som togs upp var konflikten kring Förintelsens minnesdag.


Anmälan

Du hade personligen berörts illa av artiklarna i lokalpressen och såg dem som personliga påhopp.

Vidare anförde du att reportern och chefredaktören på Borås Tidning var väl medvetna om att Judiska föreningen inte önskade publicitet som kunde elda på antisemitiska känslor. Judiska föreningen fick anonyma telefonsamtal och Borås stad tvingades anlita säkerhetsvakter när man samarbetade med föreningen.

Du ifrågasatte starkt om artikeln hade ett publicistiskt värde för Borås Tidningsläsare och anförde att du upplevde att artiklarna gjort sig till ”tolk för hot och missaktning mot judar”. Du kände dig utpekad och utsatt för andras ”nedlåtande skrivningar”.

Avslutningsvis skrev du i anmälan att det fanns en känsla av att man publikt ville misstro Judiska föreningen i Borås.

Du bifogade även ett urklipp från Instagram som enligt dig visade att Borås Tidning deltog i en personlig kampanj med Marie-Louise Weise som avsändare.

Medieombudsmannens bedömning

Det råder inga tvivel om att Judiska föreningen får ta emot hård kritik via det brev som det refereras till i Borås Tidning. Att du som företrädare för föreningen reagerar negativt på det är fullt förståeligt.

Medieombudsmannens uppdrag är dock inte att ta ställning till om kritiken mot föreningen är befogad eller inte. För juridiska personer, som Judiska föreningen, prövar MO enbart frågor om rättelse och genmäle (det vill säga uppföljningar i efterhand).

Vidare bedömer MO om du personligen har drabbats av en oförsvarlig publicitetsskada. För att det ska vara fallet måste det finnas såväl ett utpekande som kränkande påståenden om dig, som inte kan anses försvarliga. Vid denna prövning vägs allmänintresset mot den enskildes rätt till personlig integritet.

När det gäller utpekandet så är du namngiven i den första artikeln. Du har i egenskap av företrädare för Judiska föreningen skriftligen svarat på Borås Tidnings frågor. Det har därför varit motiverat att namnge dig i sammanhanget. Genom ditt svar har Judiska föreningen också kommit till tals. Det har inte framkommit att tidningen skulle ha skyldighet att publicera något ytterligare bemötande från föreningen.

Kritiken är, som ovan nämnt, hård mot Judiska föreningen i Borås. Men det är skillnad på skarp kritik och kränkande påståenden. Att en kommunal tjänsteman i ansvarig ställning anser att en förening agerat alltför kritiskt och motarbetat saker är inte att jämställa med en kränkning mot dig som person. Du har dessutom i egenskap av företrädare för Judiska föreningen fått möjlighet att bemöta de påståenden som görs i tidningsartikeln.

Det är också relevant för en tidning att skriva om ett för många personer angeläget publikt arrangemang som Förintelsens minnesdag, särskilt när kommunen är medarrangör och offentliga medel är inblandade. Att en kommunal tjänsteman som sedan många år är producent och programansvarig hoppar av ett sådant offentligt arrangemang, och hennes förklaring till varför det sker, har ett allmänintresse. Det är vidare medieetiskt försvarligt att publicera artiklar om saken, även om de innehåller kritik mot en deltagande part.

Medieombudsmannen ifrågasätter inte att Judiska föreningen på olika sätt kan vara en i allmänhet utsatt förening. Min uppgift är dock att pröva de uppgifter som har publicerats om dig i de anmälda artiklarna.

I övriga publiceringar är du inte namngiven och, med undantag från insändaren publicerad 15/2, så namnges heller inte Judiska föreningen. Någon kritik riktas inte heller mot dig personligen i dessa publiceringar.

Vad som sker på Instagram och hur det ska tolkas ingår inte i Medieombudsmannens uppdrag att utreda.

Medieombudsmannens bedömning är därför att de anmälda artiklarna inte har orsakat dig en oförsvarlig publicitetsskada. Det har inte heller framkommit att Judiska föreningen ställt krav på genmäle eller bemötande, varför tidningen inte har haft skyldighet att publicera något sådant.

Ärendet avskrivs.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Anmälaren har överklagat MO:s avskrivningsbeslut och anfört sammanfattningsvis följande.

Beslutet har inte tagit ställning till hur sublim antisemitism smyger sig in i svensk media. Som representant för Judiska Föreningen i Borås har dessa artiklar och insändare spridit missaktning kring föreningen och dess medlemmar.

Mediet har inte avgett ytterligare yttrande efter överklagandet.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta pressetisk kritik mot Borås Tidning.