Exp nr 50/2006 aftobladet.se
Publiceringen på aftobladet.se innebar ett utpekande av en person som delaktig i kidnappningen av Fabian Bengtsson.
Publiceringarna
Den 16 februari 2005 stod det i nättidningen aftonbladet.se “‘Jag vill göra något stort’ Häktad 27-åring skulle imponera på Hells Angels”. Bredvid rubriken fanns en porträttbild av en person i randig mössa. Ansiktet var dolt med en svart ruta.
Ingressen inne i texten innehöll ett visst ortnamn. I artikeln berättade en person från undre världen, som var vän till 27-åringen, om vad som låg bakom kidnappningen av SIBA-chefen Fabian Bengtsson och vem 27-åringen var. Den intervjuade vännen och 27-åringen hade gått i skolan tillsammans. 27-åringens föräldrar var invandrare och han var yngst av två syskon. Hans pappa dog i en olycka när sonen var tio år. Det hade satt sina spår. Efter grundskolan hade han sökt till hotell- och restauranglinjen. Han ville bli kock. Men redan i tonåren begick han smärre brott. Han älskade vapen och han sökte sig till kriminella gäng. I Göteborg hade han blivit medlem av Albanligan. Han hade stora skulder och hade lurat en barndomsvän på 100 000 kronor. En annan gång hade han tryckt en pistol mot en mans huvud och begärt 10 000 kronor. För det hade han dömts.
Enligt vännen var det 27-åringen som organiserat kidnappningen. Han hade älskat det. Han hade alltid sysslat med utpressning och lösensummor. Det visste alla, men ingen hade gått till polisen. Han hade valt ut personer som skött kidnappningen och en kille som snickrat ihop lådan. På en fest hade han sagt att han ville göra något stort och med stora pengar. Det var så planerna om att kidnappa en rik person startade. 27-åringens dröm var att bli provmedlem i Hells Angels. Hans stora grej som skulle göra honom värdigmedlem var kidnappningen av Fabian Bengtsson. 27-åringens brottsregister publicerades också.
Den 23 juni 2005 publicerade nättidningen en artikel där Fabian Bengtsson berättade om kidnappningen och frisläppandet. I artikeln stod att 27-åringen, som gripits i Österrike, åtalats för försök till grov utpressning. Han hade inte varit inblandad i själva kidnappningen, men troddes ha utnyttjat människorovet till att försöka pressa pengar av familjen Bengtsson.
Anmälan
Den 28 februari 2005 anmälde A., genom sin syster, publiceringen den 16 februari till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Han var upprörd och skakad över artikeln. Uppgifterna var helt felaktiga. Artikeln hade förstört hans liv. Bilden föreställde inte honom.
Den 6 september 2005 inkom A., genom en advokat, med en tilläggsanmälan till PO. I anmälan anfördes klagomål mot publiceringar i nättidningen den 9 och den 17 februari 2005 samt den 23 juni 2005. De redan tidigare anmälda publiceringarna i nättidningen berördes också. I tilläggsanmälan anfördes vidare: Sedan februari 2005 hade olika tidningar publicerat namn och bild på A. Även uppgifter om adress hade förekommit. Hans tidigare bakgrund och liv hade beskrivits. Felaktiga uppgifter hade figurerat i denna del. Artiklarna hade hänvisat till oidentifierade s.k. källor. I vissa fall hade han också pekats ut som skyldig till själva kidnappningen, trots att han slutligen endast åtalades för utpressningsbrott. Han hade levt med skyddade personuppgifter för att han varit utsatt för hot. Det hade stått att han var polisspion.
Nättidningens yttrande
Anmälan respektive tilläggsanmälan bemöttes i separata yttranden.
Kidnappningen av Fabian Bengtsson var årets mest uppmärksammade brott. Det fanns ett allmänintresse av att skriva om de personer som var misstänkta i samband med kidnappningen. Nättidningen grundade sina uppgifter i publiceringen den 16 februari på en intervju med en vän till A. och på personundersökningar som gjorts avseende honom vid tidigare brottslighet. Nättidningen hade inte avslöjat hans identitet för utomstående.
Uppgifterna i artikeln den 23 juni var korrekta. Inte heller i den publiceringen pekades han ut.
PO:s bedömning
I beslut den 13 december 2005 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd och anförde följande:
För att en anmälan skall kunna prövas av PO skall den inkomma inom tre månader från publiceringen såvida det inte finns särskilda skäl. I detta fall har klagomålen mot artiklarna den 9 och 17 februari 2005 kommit in för sent och särskilda skäl att ändå pröva dessa föreligger inte.
Frågorna kring kidnappningen av SIBA-chefen Fabian Bengtsson hade ett mycket stort allmänintresse. Anmälaren namngavs inte i publiceringarna. Uppgifterna om anmälaren torde endast ha lett till ett begränsat utpekande av honom. Upplysningarna om hans inblandning i brottsligheten i publiceringen den 23 juni grundades på vad han hade erkänt i polisförhör och motiverades av allmänintresset.
Annorlunda förhåller det sig med publiceringen den 16 februari. Där framfördes långtgående spekulationer om hur 27-åringen skulle ha organiserat kidnappningen och njutit av det, hans motiv för kidnappningen och hur han alltid hade sysslat med utpressning och lösensummor. Upplysningarna kom enligt publiceringen från en vän till 27-åringen i undre världen.
Uppgifterna i publiceringen den 16 februari var löst grundade, spekulativa och motiverades inte av allmänintresset. Även om utpekandet var begränsat är min bedömning att publiceringen tillfogade anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.
Pressetiskt klander bör därför riktas mot aftonbladet.se.
Nättidningens yttrande till Pressens Opinionsnämnd m.m.
Nättidningen anförde. Det fanns ett mycket starkt allmänintresse kring att söka uppgifter om vilka personer som var misstänkta för att på olika sätt haft roller i kidnappningen. De uppgifter som lämnats av nättidningens källa var relevanta och intressanta för att kasta ljus över en person som var misstänkt för inblandning. Anmälaren var vid publiceringen den 16 februari häktad, misstänkt för människorov. Senare uppgifter, som också publicerades kom
att visa att hans roll möjligen varit mindre än vad källan påstått vad avser anmälarens roll i organiserandet av kidnappningen. Anmälaren hade inte utpekats utan hela tiden förblivit anonym. Nättidningen menade att det måste finnas en gräns för hur stor integritet en person hade rätt till som aktivt gett sig in och försökt pressa pengar av en kidnappad människa. PO hade inte någon grund för påståendet att publiceringen den 16 februari var löst grundad, spekulativ och inte motiverad av allmänintresset. Exakt var sanningen ligger vet idag varken nättidningen, PO eller domstolen.
A.:s ombud fick del av nättidningens yttrande.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Nämndens prövning gäller endast den hänskjutna publiceringen den 16 februari.
En utgångspunkt för pressetiska bedömningar är betydelsen av en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. Enligt de pressetiska reglerna skall en tidning bl.a. vara kritisk mot nyhetskällornasamt respektera den personliga integriteten.
Nämnden beaktar att ärendet gäller en publicering i anslutning till en mycket omfattande polisutredning om mycket allvarlig brottslighet. Allmänintresset i fallet får bedömas som uppenbart även vad gäller förhållanden som rörde brottsmisstänkta personer och deras bakgrundshistoria. Även om A. inte namngavs lämnades så detaljerade uppgifter om honom att ett utpekande får anses ha skett.
aftonbladet.se förde i artikeln till läsarna vidare en enda persons berättelse om A., låt vara att det också skall ha hämtats vissa uppgifter från personutredningar om A. samt att det avskiljt från artikeln fanns en faktaredovisning om A.:s tidigare brottsregister. Nämnden finner att artikeln tillfogade A. en publicitetsskada.
Nämnden anser att artikeln inte tillräckligt lever upp till de pressetiska kraven och därför bör föranleda klander. Nämnden finner att tidningen genom publiceringen åsidosatt god publicistisk sed.