Genom att publicera en kritisk opinionstext bredvid ett klandrande beslut från Mediernas Etiknämnd, bröt tidningen mot en medieetisk hederskodex och orsakade den enskilde en ny, oförsvarlig publicitetsskada.
Jämtlands Tidning, dnr. 23137, exp. nr. 28/2023
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Jämtlands Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 8 maj 2023 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Jämtlands Tidning.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) framfört klagomål mot en ledarartikel av Jämtlands Tidning (JT) som publicerades på jamtlandstidning.se och i papperstidningen den 7 mars 2023. Ledaren hade rubriken:
”Att vara politiker är en förtroendefråga” med underrubrik: ”Speciellt om man också ska döma i domstol”.
Bakgrund
JT redovisade i mars 2023 ett klander som Mediernas Etiknämnd (MEN) hade riktat mot JT för en artikel om anmälaren. I den klandrade artikeln hade tidningen skrivit om att anmälaren under hösten 2022 fanns med som toppnamn för X-partiet (parti angivet) inför valet, trots våldtäktmisstankar.
Brottsmisstankarna mot anmälaren hade avskrivits. MO fann sammanfattningsvis att allmänintresset inte motiverade att anmälaren beskrevs i den negativa kontext som publiceringen innebar. MEN delade denna bedömning (dnr ME 22378). JT publicerade MEN:s uttalande om klander under rubriken Jämtlands Tidning klandras – pekade ut och väckte tvivel om politiker.
När publiceringarna skedde
MO har tagit del av publiceringarna av klandret och den nu anmälda ledartexten i den tryckta och i den digitala tidningen.
- JT publicerade klandret och ledaren i den tryckta tidningen den 7 mars 2023. Texterna publicerades på samma uppslag – ledaren på sida 6 och klandret på sida 7.
- På JT:s sajt publicerades ledaren den 7 mars, och texten om klandret den 8 mars 2023.
Den anmälda publiceringen
Så här löd artikeln i sin helhet:
”I detta nummer av tidningen publicerar vi en fällning från Mediernas Etiknämnd.
Det gäller en artikel kring en politiker i länet.
Medieombudsmannen har tidigare friat tidningen i exakt samma ärende.
Det gör fällningen svårbegriplig.
Det hade varit förståeligt om det handlat om handlaren runt hörnet som friats från brottsmisstanke.
Men nu var det inte fråga om att något varit misstänkt för att ha snott ut kassan och att utredningen sedan lagts ned.
Här var det frågan om en politiker som anmälts för våldtäkt.
Och där sedan förundersökningen lagts ned på grund av att ord stod mot ord.
I artikeln konstaterade vi att ett fåtal anmälningar leder till fällande dom.
Och vi belyste även hur andra partier agerat i liknande ärenden.
Att vara politiker är en förtroendefråga.
Att vara politiker innebär också att man frivilligt ställer sig i en position att granskas i media på ett sätt som du och jag eller handlaren runt hörnet inte ska behöva riskera.
Att som ledande politiker agera mot en partikamrat på sådant sätt att denna väljer att anmäla för våldtäkt är ett exempel på utomordentligt dåligt omdöme.
Att man dessutom sitter som nämndeman och alltså har som uppdrag att döma andra människor i liknande fall gör det extra svårsmält.
Vi ska kunna ha fullt förtroende för våra politiker och nämndemän.
Har jag förtroende för den här politikern? Nej!
En ledande politiker som sitter som domare i tingsrätten ska man ha rätt att ställa mycket höga krav på.
Jag anser att vår bevakning var rätt. Nu håller inte MO och Mediernas Etiknämnd med.
Med det sagt publicerar vi härmed deras fällning.”
Anmälan
Anmälaren anförde att Jämtlands Tidning precis hade blivit fälld av Mediernas Etiknämnd för sin tidigare artikel. Nu argumenterade tidningen mot fällningen. Det var väl inte så en tidning skulle publicera en fällning?
Handläggningen av ärendet
Medieombudsmannen skickade anmälan till Jämtlands Tidning med begäran om att tidningen skulle svara på klagomålen. I begäran upplyste MO bland annat:
”Enligt den hederskodex som utvecklats inom det medieetiska systemet bör mediet som klandrats avstå från att kommentera eller argumentera mot fällningen i anslutning till uttalandet. Detta för att inte förta effekten av en fällning, och den upprättelse det innebär.”
Mediets svar
Jämtlands Tidning svarade genom ombud, jurist Mats El Kott. Som MO har uppfattat saken har ombudet i huvudsak argumenterat enligt följande:
Tidningen hade godtagit MEN:s beslut och publicerat det på ett korrekt sätt, trots att tidningen ansåg att beslutet var felaktigt.
Man kunde ifrågasätta om NN verkligen drabbats av någon allvarlig publicitetsskada i en större krets. Han var efter det senaste valet kommunalråd i Y kommun och tillhörde den politiska grupp som har majoritet i kommunfullmäktige. Men JT hade följt regelverket och publicerat fällningen på sätt som skulle ske.
Vad gällde etiknämndens beslut fanns, till skillnad mot en tingsrättsdom, ingen möjlighet att överklaga; det var bara att acceptera, publicera och betala. I det här fallet var det svårt att se på vilket sätt anmälaren fått en offentlig upprättelse genom publiceringen, men återigen, JT hade följt regelverket.
Ombudet hänvisade vidare till följande skrivning om hedersreglerna på MO:s hemsida:
”Om mediet fälls av Mediernas Etiknämnd ska mediet publicera ett uttalande (se nedan). För att inte förta effekten av en fällning, och den upprättelse det innebär, bör mediet avstå från att kommentera eller argumentera mot fällningen i anslutning till uttalandet.”
Ombudet noterade att det stod att mediet ”ska” publicera ett uttalande om fällningen men ”bör” avstå från att kommentera fällningen i anslutning till att mediet redovisade klandret.
Det var alltså inte fastslaget i de regler som gällde inom det medieetiska systemet att en tidning var fråntagen rätten att argumentera mot ett beslut på det sätt som skett i ledaren och ett sådant förhållningssätt skulle även innebära censur.
Om en ledarskribent skulle behöva avstå från att publicera sina åsikter om ett samhällsförhållande under trycket av en så kallad hederskodex då var man på ett sluttande plan när det gällde yttrandefriheten. Hur länge skulle den ansvarige utgivaren behöva vänta med att skriva den åsikt som framfördes i ledaren?
Tidningen bestred därför klagomålen.
Ombudet bifogade även en artikel från Expressen.
Anmälarens kommentar
Det framgick inte med någon tydlighet att JT skulle ha godtagit nämndens beslut. Tidningen publicerade visserligen fällningen, men samtidigt ifrågasattes MEN:s beslut i ledarartikeln skriven av den ansvarige utgivaren.
Anmälaren var lokalpolitiker i Y kommun det stämde, men att han satt i ledningen för sitt parti (X) innebar inte att publiceringarna saknade konsekvenser för honom. Att direkt argumentera mot beslutet på detta sätt tillfogade anmälaren en publicitetsskada i hans roll som politiker.
Det var självklart att det även hade en påverkan på hans umgängeskrets på orten. Han hade fått frågor som: ”har du sett i JT vad som skrivs nu igen?”. Trots fällningen i MEN hade han nu blivit ännu mer ifrågasatt genom den ledartext som publicerats.
Vad gällde den publicering från Expressen som JT bifogat anförde anmälaren att den inte hade någonting med JT:s publiceringar att göra.
Ytterligare skrivelse från tidningen
Tidningens ombud tillade bland annat följande.
Ombudet hade uppfattat anmälarens klagomål som att denne ansåg att en ledarskribent, på grund av en så kallad hederskodex, skulle vara förhindrad att diskutera vilka krav man kunde ställa på förtroendevalda politiker och nämndemän.
Tidningens ansvarige utgivare (tillika ledarskribent) delade inte den åsikten. I anmälan hade NN inte påstått att han drabbats av någon ytterligare publicitetsskada. I sin kommentar tycktes han emellertid mena det, även om skrivelsen var lite svår att tyda i den delen.
JT kunde inte se att anmälaren drabbats av någon ytterligare publicitetsskada på grund av den aktuella ledartexten.
Medieombudsmannens bedömning
Anmälaren har riktat sin kritik särskilt mot nätpubliceringen av ledaren den 7 mars 2023. MO kan konstatera, som ovan redovisats, att publiceringarna av ledartexten skedde dagen före publiceringen av klandret på sajten. I papperstidningen låg de båda texterna på samma uppslag den 7 mars 2023.
Prövningen avser den anmälda ledaren i förhållande till redovisningen av klandret.
Vad gäller Expressens publicering, som tas upp i skriftväxlingen, är den inte föremål för MO:s bedömning i detta ärende.
Allmänna utgångspunkter
Det ska framhållas att det alltid är den ansvarige utgivaren som bestämmer vad som ska publiceras i en tidning.
Vårt medieetiska system är ett frivilligt och självsanerande system som kompletterar lagstiftningen och medverkar till att den långtgående tryck- och yttrandefriheten kan bibehållas. Det är medierna själva, inte staten, som upprätthåller och finansierar systemet.
Systemet innebär att man som enskild person kan få upprättelse för publicitetsskador i medier utan att behöva driva process i domstol. Det sistnämnda skiljer sig från den medieetiska prövningen och domstolsprocesser kan bli mycket kostsamma för den enskilde. Å andra sidan kan anmälaren till exempel inte få något skadestånd genom den medieetiska prövningen. Den upprättelse som anmälaren får, är att det klandrade mediet publicerar fällningen.
Det är mot denna bakgrund av stor vikt att ett klander publiceras på ett sätt som ger upprättelse för anmälaren och inte skadar denne ytterligare; en hedersregel som medierna har följt i decennier. Det är något som medier förväntas känna till, särskilt en ansvarig utgivare, med det unika ansvar som denne har i Sverige.
Sammanfattningsvis ska publiceringen av ett klander innebära en upprättelse för anmälaren, annars motverkas syftet med det medieetiska system som medier valt att frivilligt ansluta sig till.
Hedersreglerna med mera
I introduktionen till Publicitetsreglerna står: ”Etiken tar sig inte i första hand uttryck i en formell regeltillämpning utan i en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. De etiska reglerna för press, radio och tv är ett stöd för den hållningen.”
Vidare, gällande tillämpning, står att läsa: ”Publicitetsreglerna är tumregler som ger anvisningar rörande publicistiska beslut, inte lagregler. Reglerna syftar till att ge den enskilde skydd mot publicitetsskador, utöver det som lagen erbjuder.”
Av punkt 6 i Publicitetsreglerna framgår att ”uttalanden från MEN bör publiceras enligt de riktlinjer som Medieetikens Förvaltningsorgan (MEFO) fastställer.” Denna hänvisning omfattar bland annat den hedersregel som är aktuell i ärendet. På Medieombudsmannens sajt redovisas detta, under rubriken ”Regler för medier i processen hos MO” och med underrubriken ”Offentlighet och hederskodex”:
”Om mediet fälls av Mediernas Etiknämnd ska mediet publicera ett uttalande (se nedan). För att inte förta effekten av en fällning, och den upprättelse det innebär, bör mediet avstå från att kommentera eller argumentera mot fällningen i anslutning till uttalandet.”
Om reglerna förmedlas med ord som ”bör” eller ”ska” har ingen större betydelse, enligt MO. Reglerna ska iakttas oavsett och som redogjorts för ovan förväntas ansvarig utgivare i anslutna medier känna till och efterleva desamma.
Det kan i sammanhanget även noteras att det i årsberättelsen för MO/MEN 2021 fanns ett avsnitt om Jämtlands Tidning gällande MEN:s klander (dnr ME 20292) mot en publicering som gjordes 2021:
”Anmärkningsvärt är att chefredaktören bröt mot det medieetiska systemets hedersregler när han, i direkt anslutning till att fällningen publicerades i Jämtlands Tidning, skrev en lång text där han argumenterade mot MEN:s beslut och upprepade kränkningarna mot anmälaren.”
Chefredaktörens text som publicerades i direkt anslutning till klandret blev aldrig föremål för prövning av MO/MEN då den inte anmäldes.
Om det aktuella fallet
En utgivare kan, som tidigare konstaterats, själv bestämma vad han eller hon vill publicera. Men ska man vara del av det medieetiska systemet förväntas man också upprätthålla dess grundläggande värden.
Tidningens argumentation i ledaren, mot MEN:s beslut, tillfogade anmälaren en ytterligare publicitetsskada, särskilt sett till hur och när det publicerades.
De ifrågasättanden av anmälaren, som ledde till klander av ursprungspubliceringen,
upprepades i ledarartikeln. Därmed förtogs effekten av klandret och anmälaren fick inte den upprättelse som det medieetiska systemet, vilket tidningen anslutit sig till, borde ha givit honom. Snarare tvärtom.
Jämtlands Tidning bör därför klandras – ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Tidningen har hänvisat till vad den tidigare anfört i ärendet hos MO samt därutöver angett sammanfattningsvis följande.
Enligt MO har det ”ingen större betydelse” om reglerna avseende hederskodex ”förmedlas” med ska eller bör, vilket är en mycket märklig inställning till det svenska språket. Jag antar att hederskodexen har nedtecknats av skribenter, vilka måste vara mycket väl medvetna om den stora skillnaden mellan ska och bör. Men MO påstår att bör betyder ska. Om etiknämnden delar den inställningen till svenska språket så är det väl dags att ändra definitionen av hederskodexen.
Det bestrids att anmälaren drabbats av någon som helst publicitetsskada på grund av ledarartikeln. Det kan även ifrågasättas om anmälaren på allvar menar att han drabbats av en sådan skada. Påståendet att någon bekant sagt ” har du sett i JT vad som skrivs nu igen?” Vet vi inte ens om det är relaterat till publiceringen av fällningen eller ledarartikeln och kan naturligtvis inte visa att anmälaren drabbats av en publicitetsskada.
Att en något odefinierad hederskodex skulle hindra en ledarskribent från att framföra sitt tyckande är inte acceptabelt i ett land som anser sig ha pressfrihet. Ett klander innebär att vi raskt närmar oss Ungern och Turkiet avseende definitionen av pressfrihet vilket är något tidningen inte kan acceptera.
I MO:s senaste årsberättelse står bland annat: ”Det ska vara högt i tak för ledarskribenter att fritt framföra sina åsikter och ett tillspetsat språk tillåts i högre utsträckning än till exempel i en nyhetstext. Detta är generellt sett inga konstigheter men när opinionsplats används för att ge sig på privatpersoner som inte verkar i offentligheten – då kan en skada uppstå som är svår att försvara om ett utpekande också finns med i publiceringen. MO har hanterat ett antal sådana anmälningar under året.”
Det tycks inte som att MO tillämpar sina egna regler. Det är uppenbart att anmälaren verkar i offentligheten. Jämtlands Tidning har publicerat etiknämndens fällning på ett helt riktigt sätt.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Jämtlands Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordförandena Stefan Johansson, Kristina Svahn Starrsjö, Christine Lager och Johan Danelius samt Nils Funcke, utsedd av Publicistklubben, Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Ann Johansson, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Mikael Rothsten, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Eva Burman, utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Carina Lövkvist, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Göran Ellung, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Sven Hagströmer, Annika Levin, Magnus Ramberg, Ruth Mannelqvist, Arash Sanari och Laura Hartman, representerande allmänheten.
______________________________
Ledamoten Sven Hagströmer var skiljaktig och anförde följande.
Publicister skall uttrycka sig klart och icke tvetydigt. Samma krav skall gälla för regelverket för Mediernas Etiknämnd (MEN), publicisternas självregleringsorgan. Detta inte minst när regelverket är författat av bland annat publicister.
Skall är skall, bör är bör. Skall är bindande, bör är en rekommendation.
Det blir därmed enligt min mening ofrånkomligt att en utgivare kan referera till och upprepa sin uppfattning i sakfrågan trots att kodexen säger att man inte bör göra det i samband med att man, som föreskrivs, skall publicera MEN:s beslut.
Detta trots att det därmed kan riskera att uppstå en publicitetsskada.
I detta fall har publiceringen av ansvarig utgivares polemik mot MEN:s beslut gjorts på ledarsidan där MEN i tidigare fall har tillåtit en friare tillämpning av regelverket än i till exempel nyhetstexter.
Jag anser därför att Jämtlands Tidning inte har brutit mot regelverket genom att, samtidigt som MEN:s beslut publiceras, på ledarplats gå i polemik mot MEN trots att regelverket säger att det bör undvikas.
För denna slutsats talar enligt min mening även att regelverket inte är naturvetenskap och därför bör vara föremål för debatt för att så gott som möjligt på sikt återspegla den allmänna opinionen.
Så har i detta fall skett då den ansvarige utgivaren på ledarplats har hävdat att han inte brutit mot regelverket, varken vid den ursprungliga publiceringen eller den nu aktuella publiceringen.
Det borde dessutom underlätta för tidningens läsare och även anmälaren att bilda sig en uppfattning om vems tolkning av den ursprungliga publiceringen som är rimlig och riktig. Den där Jämtlands Tidning fälldes av en enhällig MEN med den auktoritet nämnden har, eller den tolkning som den ansvarige utgivaren för Jämtlands tidning har gjort.
Till slut vill jag även hävda att andan i 1766 års tryckfrihetsförordning knappast kan anses vara uppnådd genom den tolkning av regelverket som MEN:s majoritet nu gjort.
Än mindre så om ordet bör i regelverket för MEN skulle bytas ut mot ordet skall.
En ödets ironi är att den tryckfrihetsförordning som genom sekler hävdats och försvarats av svenska publicister i detta fall inskränks genom den tolkning publicisternas självregleringsorgan MEN nu gjort.