Exp nr 58/2011, Norrköpings Tidningar, 2011-06-07
Tidningen rapporterade om att en man dömts till fängelse för bland annat våldtäkt mot barn. Oavsett om någon identifiering skedde utanför den krets som redan kände till att barnet blivit utsatt för ett övergrepp, ledde beskrivningen av den konkreta gärningen till en detaljkunskap hos samma personer och därmed ett oförskyllt lidande för det minderåriga barnet. Utöver detta publicerades ytterst känsliga uppgifter om barnet. Tidningen klandrades för att ha grovt brutit mot god publicistisk sed.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Norrköpings Tidningar för att ha grovt brutit mot god publicistisk sed.
__________
Genom beslut den 19 april 2011 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Norrköpings Tidningar till Pressens Opinionsnämnd.
PO:s beslut hade följande lydelse:
Vad tidningen publicerade
Den 22 december 2010 publicerade Norrköpings Tidningar (NT) en artikel med rubriken Dömd för våldtäkt mot barn. I ingressen stod att en man (vars ålder angavs) hade dömts till två och ett halvt års fängelse för bland annat våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn.
Mannen hade fått kontakt med barnet (vars kön och ålder angavs) via internet. Enligt polisförhör skulle mannen ha utgett sig för att vara yngre än han egentligen var. Det framgick på vilken ort mannen och barnet hade träffats. Vidare gavs detaljerade upplysningar om hur övergreppen hade gått till.
Barnet hade mått mycket dåligt efter det som inträffat och hotat att ta sitt liv.
Mannen skulle förutom straffet betala ett skadestånd om 90 000 kronor till barnet.
Anmälan
Publiceringen anmäldes av barnets mamma. Hon anförde sammanfattningsvis följande:
Tidningen hade publicerat barnets ålder, kön och vilken ort saken gällde. Det var tillräckligt för att peka ut barnet inför en viss krets. Barnet var elev på ortens enda högstadieskola.
Det var djupt kränkande att tidningen i detalj hade beskrivit hur övergreppen gått till. Som avslutning berättade tidningen även att barnet hade mått otroligt dåligt efter övergreppen och var självmordsbenägen. Det var sant, men ingenting som allmänheten behövde få ta del av. Tvärtom skadade det barnet på ett oförsvarligt sätt.
Hela familjen hade blivit utsatt för ett övergrepp genom publiceringen.
Efter att mamman hade pratat med den ansvarige utgivaren togs detaljerna bort i nättidningen, men papperstidningen hade redan delats ut.
Tidningens yttrande
Norrköpings Tidningar anförde genom sin ansvarige utgivare att fallet var ett exempel på hur barn via internet luras att träffa vuxna människor som har för avsikt att begå brott. Det var viktigt att berätta om hur brottet hade gått till för att varna barn och ungdomar för hur lätt det kan gå snett. Föräldrar behövde också informeras om att deras barn ibland bara var ett klick på datorn från att hamna i farliga situationer. Det var också relevant att berätta hur övergreppen hade gått till för att förklara vad som omfattades av brottsrubriceringen våldtäkt.
NT:s avsikt hade aldrig varit att röja barnets identitet och tidningen menade att man inte heller hade gjort det. Även om det stod att mannen hade träffat barnet på den aktuella orten stod det inte att barnet bodde där. En del barn från orten gick också på högstadieskolor i ett näraliggande större samhälle.
Anmälarens yttrande
Mamman anförde att det i artikeln stod om våldtäkt mot barn i (ortens namn), inte bara en utan tre gånger. Det som hade skett var fullständigt förödande för barnet. Samma dag som artikeln publicerades hade barnet fått flera sms och mejl med frågor och kommentarer om artikeln.
PO:s bedömning
Frågor om sexualbrott mot barn har ett allmänintresse. För brottsoffret är saken emellertid av ytterst känslig och integritetskränkande natur. Vid en publicering måste tidningen därför iaktta mycket stor försiktighet och undvika alla möjligheter till identifiering av det minderåriga brottsoffret. Därför bör till exempel exakta åldersuppgifter och geografiska bestämningar undvikas.
Oavsett om någon identifiering har skett utanför den krets som redan kände till att barnet blivit utsatt för ett övergrepp, har beskrivningen av den konkreta gärningen lett till en detaljkunskap hos samma personer och därmed ett oförskyllt lidande för det minderåriga barnet. Tidningen har även publicerat ytterst känsliga uppgifter om att barnet var självmordsbenäget. Artikeln har därför inneburit en oförsvarlig publicitetsskada för barnet.
Publiceringen utgör enligt min bedömning ett klart brott mot god publicistisk sed.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Tidningen och anmälaren har i yttranden till nämnden anfört i huvudsak detsamma som hos PO.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Av de skäl som PO har anfört anser nämnden att Norrköpings Tidningar ska klandras för att genom publiceringen ha grovt brutit mot god publicistisk sed.