Brottsoffer ska visas hänsyn

december 8 2009


Exp nr 111/09 Västerbottens-Kuriren



Tidningen utlämnade en död mans olyckliga livshistoria och spekulerade kring hans brutala död. Uppgifter om den dödes familjeförhållanden, arbete och uppväxtort angavs. En krets läsare kunde således räkna ut vem det handlade om och fick på så sätt vetskap om känsliga uppgifter om mannens liv och dennes död. Offret och dennes anhöriga hade inte visats tillräcklig hänsyn.


Publiceringen

Den 29 september 2008 rapporterade Västerbottens-Kuriren att en man hittats död i en grusgrop norr om en namngiven stad. Rubriken var Mord misstänks efter likfynd i grusgrop. Polisen var förtegen om detaljerna kringvad som hänt och kunde enbart konstatera att mannen bragts om livet samt att kroppen troligtvis funnits på platsen i några veckor.

Den 30 september 2008 fortsatte Västerbottens-Kurirens rapportering om mannen. Förstasidesrubriken var Pengabråk utlöste sannolikt mordet och underrubriken Kroppen som hittades i grustaget var svårt sargad och bränd.

I hänvisningstexten som publicerades på första sidan stod att det sannolikt var bråk om pengar som varit orsaken till mordet på den 30-årige mannen som polisen hittat i en grusgrop på en ort (ortsnamnet angavs). Det hade en kvinnlig bekant till mannen uppgivit för tidningen. Enligt kvinnan hade 30-åringen och ett par personer i hans umgängeskrets kommit över ett körkort och med det lyckats få ett banklån. Eftersom de andra männen trodde att 30-åringen skulle lura dem på pengarna började de bråka. 30-åringen misshandlades men lyckades ta sig från platsen till en bekants lägenhet. Tidningen återgav ytterligare uppgifter från kvinnan om vad hon trodde hade hänt.

Enligt tidningen var kroppen som hittats svårt sargad av tillhyggen samt bränd. Mördarna hade försökt att tända eld på kvarlevorna.

Inne i tidningen utvecklades omständigheterna kring offrets död. Kvinnan som uppgav sig vara en bekant till mannen fortsatte att berätta om honom. Tidningen skrev: ”Om den mördade är den person som kvinnan berättar om, umgicks han i kretsar med tungt missbruk”. Kvinnan sa vidare att ”han var själv missbrukare och det förekom en hel del droger i hans umgängeskrets”.

Vidare stod att 30-åringen haft en egen lägenhet i X- staden (namngavs) men att han varit skriven i en annan namngiven stad. Han hade vräkts från sin bostad på grund av sitt missbruk. Som bostadslös hade han bott hos olika vänner och ibland även hos den intervjuade kvinnan. 30-åringens familjeförhållanden beskrevs.

På samma uppslag fanns ytterligare två artiklar om mannen. Rubrikerna var En hyvens kille som ville väl och Dömdes för brott redan som 16-åring.

I den ena artikeln beskrev en före detta arbetskamrat den mördade mannen som en jättefin kille som hamnat i fel sällskap. Han berättade om mannens arbete i X-staden. Till en början hade han skött sig exemplariskt. Efter en tid hade det verkat som om den mördade mannen inte mått så bra, han åkte in och ut på olika behandlingshem. Till slut blev han helt opålitlig.

I den andra artikeln skrevs om var mannen var född och uppvuxen och hur länge han bott i X-staden. Därefter beskrevs hans brottsregister ingående. Det stod att kriminalvården beskrev 30-åringen som ett hopplöst fall i sina personutredningar. En man som levde under oordnade sociala förhållanden, med narkotikamissbruk, psykisk ohälsa, brist på boende och sysselsättning. Han hade mycket täta återfall i kriminalitet.

Mitt på uppslaget fanns också en stor bild på mannen med pixlat ansikte.

Nästa uppslag handlade om fyndplatsen och att polisen fortfarande var förtegen om vad som inträffat. En av rubrikerna löd Här hittades kroppen. Tidningen skrev att det inte fanns några uppgifter om hur den 30-årige mannen mördats; om han blivit ihjälslagen, knivdödad, skjuten alternativt något annat sätt.

Anmälan

Den avlidne mannens mamma (A) inkom med en anmälan till Allmänhetens Pressombudsman (PO).

A skrev att hon anmält sin son försvunnen i mitten av september 2008. Söndagen den 28 september hade två polismän kommit hem till henne och berättat att polisen dagen före funnit en manskropp och att man misstänkte att det var hennes son. Den 29 september publicerade tidningen en intervju med polisen, i vilken informationen om vad som hänt var knapphändig. Därefter började publiceringarna på tidningens hemsida och i papperstidningen i vilka hon fick läsa om hur hennes son brutalt mördats, trots att det, efter att polisen kontaktade henne, dröjde nästan fyra veckor innan det fastställdes att det var hennes son som hittats död.

A vände sig främst mot publiceringarna i papperstidningen den 30 september 2008, men också mot vissa läsarkommentarer på tidningens hemsida. Kommentarerna borde enligt anmälaren inte ha sluppit igenom tidningens granskning. Artiklarna i papperstidningen var inte sakliga. Anmälaren uppfattade det som om att tidningen ”gottade” sig i vad som hänt. Rapporteringen innehöll en mängd onödiga adjektiv och osmakliga beskrivningar av vad som hänt hennes son. Hon ansåg att det var ytterst onödigt att publicera utlåtanden från kriminalvården om att han ”var ett hopplöst fall”. Trots att identifieringen hade tagit nästan fyra veckor hade tidningen ändå publicerat sonens livshistoria och framställt honom i dålig dager. En vän till honom hade ohämmat fått spekulera kring motivet till mordet. Vidare hade tidningen också gjort en hel del antaganden som skadade både utredningen men inte minst de anhöriga.

Kommentarerna på tidningens hemsida hade innehållit ord som ”jävla knarkare, det är bara att bunta ihop och slå ihjäl”.

Tidningens yttrande

Tidningen anförde att varken offret eller övriga inblandade gick att identifiera med hjälp av publiceringen.

PO:s bedömning

I beslut den 28 augusti 2009 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering:

Anmälaren har riktat klagomål mot vissa kommentarer i anslutning till rapporteringen om hennes son på vk.se. Om en PO-anmälan gäller en nätpublicering måste anmälaren själv skicka med en utskrift av det som anmäls, där publiceringsdatum framgår. Anmälaren har inte inkommit med en sådan utskrift och den i anmälan apostroferade kommentaren står inte att finna på vk.se. Därför omfattas inte den publiceringen av PO:s prövning.

Fyndet av den döda kroppen i grusgropen ägde ett visst allmänintresse. Sålunda finns inget att invända mot att Västerbottens-Kuriren uppmärksammade saken. Emellertid bör tidningarna enligt pressetikens regler och praxis visa offer för brott största möjliga hänsyn. Därför bör tidningar vara försiktiga med alltför ingående beskrivna detaljer kring händelser och fynd. På denna punkt gick Västerbottens-Kuriren enligt min bedömning mycket långt. Inget allmänintresse motiverade utlämnandet av den dödes olyckliga livshistoria och inte heller fanns skäl för spekulationerna kring hans brutala död.

Av vikt för den pressetiska bedömningen är graden av utpekande i publiceringen. I reportaget uppgavs bland annat att offret var född och uppvuxen på en namngiven ort, men att han hade bott i X-staden i 10 år. Det framgick hur många barn han hade och hans yrke. En av artiklarna innehöll även en mängd uppgifter hämtade från mannens brottsregister och kriminalvårdens personutredning av honom. På ett av uppslagen fanns också en stor bild av mannen, med pixlat ansikte. De uppgifter som publicerades var enligt min mening tillräckliga för att identifiera mannen i en förhållandevis vid krets, som sålunda också fick reda på känsliga uppgifter om dennes liv och dennes död.

Mannen hittades mördad den 27 september 2008, dagen efter, den 28 september informerades anmälaren om att det kunde röra sig om hennes son. Identifieringen av sonen var dock inte färdig förrän efter ca fyra veckor. Trots detta valde tidningen att redan den 30 september publicera det detaljrika och känsliga materialet om vederbörande.

Enligt min mening har Västerbottens-Kuriren inte visat offret och dennes anhöriga den hänsyn som kan förväntas av tidningen i enlighet med god publicistisk sed. Publiceringen var ägnad att vålla anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen förtjänar därför pressetiskt klander.

Yttrande till Pressens Opinionsnämnd

Tidningen har anfört bl.a. följande. Fyndet av den svårt sargade kroppen i september 2008 väckte mycket stor uppmärksamhet i trakten. Det var en viktig och angelägen sak att rapportera om. En rättvisande bild av det inträffade mordet krävde uppgifter om den avlidnes bakgrund och information om eventuella motiv till dådet. Enligt tidningens uppfattning kunde offret inte identifieras av andra personer än sådana som redan hade kunskap om det som tidningen skrev om. Vid publiceringen hade tidningen tagit del av tillförlitliga uppgifter angående offrets identitet.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.