VLT publicerade en artikel om ett misstag i vården. Ett barn som varit på besök på en specialistmottagning hade fått sina uppgifter skickade till fel person. Barnet befann sig i en mycket utsatt situation och tidningen hade ett omfattande ansvar för att barnet inte skulle skadas genom att det kunde identifieras. VLT klandras för att en krets runt familjen genom artikeln får kännedom om integritetskänsliga detaljer om barnet.
Vestmanlands Läns Tidning, exp. nr: 11/2017, dnr: 3/2017
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Vestmanlands Läns Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_________________
Genom beslut den 26 januari 2017 överlämnade Allmänhetens Pressombudsman (PO) en anmälan mot Vestmanlands Läns Tidning till Pressens Opinionsnämnd.
PO:s beslut hade följande lydelse
Vad tidningen publicerade
Den 24 oktober 2016 publicerade VLT en artikel med rubriken Sjukhuset skickade personuppgifter om barn till fel person – anmäls.
Av artikeln framgick att ett barn som varit på besök på affektiva specialistmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, där bland annat transutredningar görs, hade fått sina uppgifter skickade till fel person.
Uppgifterna hade gått till Linda Sjöqvist från Västerås som varit på besök på sjukhuset. Efter besöket hade hon ansökt om reseersättning. Då sjukhusenheten i Uppsala län endast ersatte resor för personer bosatta i länet fick hon efter ett tag hem ett brev där ansökan avslogs.
Med hennes eget avslag följde även två andra personers. Tidningen skrev:
“Den ena rör ett barn som besökt affektiva specialistmottagningen, där transsexuella utredningar samt annan specialiserad verksamhet görs, samt personens mamma som besökt ortopedmottagningen. De är båda boende i Fagersta.”
Tidningen hade talat med barnets mor. Hon kommenterade det som inträffat:
” – Just nu är jag helt chockad. Efter att jag fick reda på detta så ringde jag patientnämnden som sa att det berodde på den ‘mänskliga faktorn’. Det känns fruktansvärt kränkande.”
Tidningen hade även varit i kontakt med handläggaren på sjukreseenheten, som inte ville kommentera. Enligt presschefen vid kollektivtrafikförvaltningen berodde felet på den mänskliga faktorn och att nya rutiner skulle införas för att undvika att det upprepades.
Saken var anmäld till JO av Linda Sjöqvist.
Samma artikel publicerades även på tidningens webbplats.
Anmälan
Artikeln anmäldes av barnets far. Denne framförde att artikeln handlade om ett barn som hade Asperger, låg under könsutredning och inte mådde psykiskt bra. Han var livrädd för vilka följder publiceringen kunde få då det gick att förstå vilka den handlade om. Han ville inte ha fler skurna armar.
Att belysa ett barns livssituation på detta sätt var under all kritik och han kunde bara hoppas på att hans barn inte skulle göra något drastiskt.
Tidningens svar
Tidningen svarade genom sin ansvarige utgivare, Daniel Nordström, att han hade full förståelse för att det var ett känsligt ärende och att det kunde göra ont att läsa om det i tidningen.
Just därför hade tidningen valt att anonymisera barnet. Varken kön eller ålder nämndes. I en bredare krets kunde barnet därför inte identifieras via VLT:s publicering.
En av medias viktigaste uppgifter är att granska makthavare. Det var minst lika viktigt att granska vården och ett fall som detta när ett barns uppgifter hamnat i orätta händer. För att ytterligare visa allvaret i detta var det viktigt att berätta vilken avdelning som uppgifterna kom ifrån.
PO:s bedömning
Inledningsvis kan jag konstatera att samma artikel publicerats såväl av VLT som av Fagersta-Posten, tidningar som har samma utgivare. En anmälan mot samma artikel i Fagersta-Posten behandlas i ärende 460/16.
Att granska vården och påtala problem och felaktigheter i hanteringen är av stort allmänintresse. Det beror dels på vårdens betydelse för den enskilde som blivit sjuk, men också på att vården är finansierad av skattemedel.
I det här fallet träder emellertid vårdens skyldighet att värna enskilda vårdhavares integritet i förgrunden. Att vården brustit i detta hänseende är uppenbart. Det finns således inget att invända mot att tidningen rapporterat om det inträffade.
Frågor som rör hälsa och sexualitet är generellt sett mycket integritetskänsliga. Utomstående har inte någon självklar rätt att ta del av hälsoproblem hos andra människor och tidningar bör därför vara mycket försiktiga i rapportering som berör enskildas hälsa.
Om det dessutom gäller ett barn krävs det mycket lite för att tidningen ska anses ha förorsakat honom eller henne en oförsvarlig publicitetsskada. I detta fall tillkommer att tidningen berättar för läsekretsen att det handlar om ett barn som är patient på affektiva avdelningen, som gör transsexuella utredningar.
För pressetiskt klander krävs emellertid även ett utpekande. I det här fallet framför utgivaren av VLT att barnet är anonymiserat. Vad tidningen avslöjar om identiteten är följande:
- Det handlar om ett barn och barnets mor.
- Båda bor i Fagersta.
- Båda har rest till Uppsala för att behandlas på Akademiska sjukhuset.
- Mamman har varit på ortopeden.
- Barnet på affektiva specialistmottagningen som gör transsexuella utredningar.
Tillsammans är det uppgifter som gör att en krets runt familjen – som vänner, grannar, arbetskamrater och skolkamrater – förstår vilka det handlar om. Denna krets har kännedom om sjukhusbesöken, men alla är inte insatta i karaktären på barnets kontakter med vården. Här får de veta att det kan handla om en könsutredning, något som bekräftas av anmälarens yttrande.
För att en oförsvarlig publicitetsskada ska uppstå krävs det inte alltid ett utpekande som gör att en vidare krets får kännedom om den berördes identitet. Det räcker med att en krets som redan har viss insyn i omständigheterna delges detaljer av integritetskänsligt slag.
Det berörda barnet befinner sig i en utsatt situation och har inte minsta skuld i det missförhållande tidningen vill lyfta fram. Därmed har tidningen ett omfattande ansvar för att barnet inte skadas genom att det kan bli identifierat av personer i sin omgivning.
I detta har tidningen brustit och bör klandras. Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Varken tidningen eller anmälarna har yttrat sig i nämnden.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Pressens Opinionsnämnd gör samma bedömning som PO och finner skäl att klandra tidningen för att ha brutit mot god publicistisk sed.