[et_pb_row admin_label=”row”]
[et_pb_column type=”4_4″]
[et_pb_text admin_label=”Text”]
I slutet av sommaren 2016 skrev VLT om ett åtal rörande sexuella övergrepp mot barn. Artikeln var formulerad så att tidningen reservationslöst hävdade att mannen som var misstänkt hade utfört de sexuella handlingar han åtalats för. PO skriver: “Som såväl rättslig som pressetisk utgångspunkt gäller att ingen ska dömas på förhand. Eftersom det är just skuldfrågan som utreds vid rättegången, föregriper tidningen rättens prövning. Detta är inte tidningens uppgift, allra minst i en nyhetstext. Detta gäller inte minst vid allvarliga anklagelser, som sexualbrott mot barn.”
Vestmanlands Läns Tidning, exp. nr: 86/2017, dnr: 26/2017
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd, PON, klandrar Vestmanlands Läns Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_______________
Genom beslut den 19 april 2017 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman, PO, ett ärende avseende anmälan mot Vestmanlands Läns Tidning till PON.
PO:s beslut hade följande lydelse.
Särskilda skäl att pröva publicering
A (namn angivet) har, genom sitt ombud advokaten Catarina Ceder, i en anmälan till Allmänhetens Pressombudsman som inkom den 12 december 2016, riktat kritik mot två artiklar i Vestmanlands Läns Tidning (VLT).
För att PO ska kunna pröva en publicering krävs att anmälan inkommer inom tre månader från publiceringen, om det inte finns särskilda skäl.
I detta fall har anmälan mot artikeln kommit in för sent. Med hänsyn till att A varit häktad med restriktioner, finns det dock särskilda skäl att pröva hans anmälan.
Vad tidningen publicerade
Den 30 augusti 2016 publicerade VLT en artikel på sin webbplats med rubriken Barn våldtogs och filmades.
Den 31 augusti 2016 publicerades artikeln med samma rubrik i tidningen. Underrubriken löd Åtalas flera brott riktade mot barn. Ingressen till artikeln löd:
“En man i 00-årsåldern (ålder angiven) ska ha begått sexuella övergrepp mot två barn och filmat dessa. Han åtalas nu för brotten.”
Webbartikeln saknade underrubrik och ingress. I en uppdaterad version av webbartikeln, som publicerades den 31 augusti 2016, försågs den med följande ingress:
“En man i 00-årsåldern misstänks ha begått sexuella övergrepp mot två barn och filmat dessa. Han åtalas nu för brotten.”
Brödtexten var densamma i den ursprungliga webbartikeln och artikeln i tidningen.
Enligt tidningen stod mannen åtalad för grov våldtäkt mot barn, grovt barnpornografibrott och sexuellt ofredande. Åtalet mot mannen omfattade även ringa narkotikabrott och rattfylleri. Tidningen skrev:
“En man i 00-årsåldern har vid fyra tillfällen i år haft samlag och genomfört andra sexuella handlingar med en flicka yngre än 15 år. Dessa sexuella handlingar har mannen filmat och fotat. Vid åtminstone ett av tillfällena har mannen även försett flickan med knark. Brottet är att anse som grovt bland annat eftersom mannen ska ha ‘missbrukat ett särskilt förtroende’ och dessutom utnyttjat att flickan befunnit sig i en utsatt situation.
Enligt tidningen hade mannen även förgripit sig på en flicka yngre än tio år:
“Mannen har även genomfört någon sorts sexuell aktivitet med en annan flicka som är yngre än 10 år. Även detta har mannen filmat.”
Om brottsplatsen skrev tidningen:
“Dessa övergrepp har vid alla tillfällen begåtts i mannens bostad i X (ort angiven).”
Om åtalet avseende grovt barnpornografibrott skrev tidningen:
“Mannen har innehaft 444 barnpornografiska bilder och 6 barnpornografiska filmer. Han har själv framställt 65 av bilderna och samtliga filmer.”
Avslutningsvis uppgav tidningen att mannen tidigare suttit med i styrelsen för ett företag, men att han lämnat uppdraget under sommaren 2016.
I den uppdaterade webbartikeln använde tidningen ett annorlunda ordval för att beskriva åtalet mot mannen. Tidningen skrev:
“En man i 00-årsåldern misstänks vid fyra tillfällen i år ha haft samlag och genomfört andra sexuella handlingar med en flicka yngre än 15 år.”
Till skillnad från formuleringarna i den ursprungliga artikeln skrev tidningen nu genomgående hur mannen “ska ha” agerat och att han “enligt åtalet” hade innehaft barnpornografiskt material.
Anmälan
I sin anmälan av artikeln i tidningen och den ursprungliga webbartikeln menade A att han var utpekad, trots att namnet inte stod i tidningen.
Det faktum att gärningsmannen beskrevs som en X-bo i 00-årsåldern var tillräckligt för att han skulle vara utpekad i det lilla samhället.
Ingen annan som passade in på den beskrivningen hade häktats, och alla i samhället förstod vem som åsyftades. Detta framgick av stora mängden hatiska inlägg han mottagit på Facebook, samt den förföljelse hans sambo utsatts för.
Anmälaren menade att tidningen dömt honom på förhand, trots att åtalet ännu inte prövats i domstol. Han pekade särskilt på följande omständigheter:
- Tidningen framställde det som att det var klarlagt att han gjort sig skyldig till det som påstods i åtalet.
- Rubriken konstaterade “att” barn våldtogs och filmades, inte att det förelåg misstanke om detta.
- I brödtexten skrevs genomgående att anmälaren “har” utfört gärningarna och att de “har” begåtts i hans bostad.
Tidningen hade inte följt de pressetiska reglerna om korrekt nyhetsförmedling och att en rubrik ska ha täckning i brödtexten.
Tidningen hade inte heller följt den pressetiska principen om att en brottsmisstänkt person ska betraktas som oskyldig tills fällande dom föreligger.
Detta var särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av att anmälaren sedermera frikändes av tingsrätten på flera punkter. Målet var dessutom överklagat till hovrätten där frågan om A:s skuld skulle prövas på nytt.
Sammanfattningsvis hade A dömts på förhand. Den publicistiska skada han orsakats av tidningen var oförsvarlig.
Tidningens svar
Tidningen svarade genom sin utgivare att det som publicerats inte stod i strid med god publicistisk sed.
Rapporteringen avsåg misstankar om grova brott mot barn. Tidningen hade inte tagit ställning i skuldfrågan, utan varit noga med att skriva att det handlade om misstankar.
I inledningen av artikeln hade detta tydliggjorts genom formuleringen att mannen “ska ha” agerat på ett visst sätt. Ärendet hade alltså behandlats korrekt och utan spekulationer.
Tidningen hade i en uppföljande publicering redogjort för utgången av målet i tingsrätten och att anmälaren dömts till fängelse för sexuella övergrepp mot barn. Det klargjordes också att han frikänts från åtalet om grov våldtäkt mot barn.
Sammantaget hade anmälaren inte orsakats en oförsvarlig publicistisk skada.
Anmälarens kommentar
Tidningen hade inte varit noggrann med att skriva att det handlade om misstankar. Detta framgick inte minst med hänsyn till att ingen av de anmälda artiklarna innehöll ordet misstanke.
PO:s bedömning
I en ort som X är det rimligt att anta att det redan före tidningens publicering funnits viss kännedom om vem som häktats och åtalats för de aktuella brottsmisstankarna.
Mot denna bakgrund – i förening med de publicerade uppgifterna om anmälarens ålder, hemvist och tidigare tjänsteställning – bedömer jag därför att anmälaren blivit utpekad i en större grupp, trots att namnet inte publicerats.
Åtal om sexualbrott mot barn har ett stort allmänintresse. Det finns därför inget att invända mot att tidningen rapporterar om ämnet.
Vid en sådan rapportering är det dock viktigt att tidningen iakttar grundläggande pressetiska principer.
Publiceringen skedde sedan åtal hade väckts mot anmälaren. Vid denna tidpunkt var skuldfrågan således inte utredd. Som såväl rättslig som pressetisk utgångspunkt gäller att ingen ska dömas på förhand. Detta gäller oavsett den slutliga utgången av skuldfrågan.
Innan dom har fallit är det därför särskilt viktigt att tidningens rapportering är återhållsam och balanserad. De anmälda artiklarna har brister i dessa hänseenden.
En sådan brist är rubriken. Rubriken förmedlar budskapet att det är klarlagt att anmälaren gjort sig skyldig våldtäkt och filmat denna. Även om ingressen i tidningen anger att det handlar om åtal, ges läsaren ett intryck av att skuldfrågan är avgjord.
Intrycket förstärks ytterligare i den ursprungliga webbartikeln, där ingress saknas.
I brödtexten nämns att åtal har väckts. Det intryck som rubriken ger bibehålls dock genom vissa formuleringar i brödtexten.
Enligt artikeln “har” gärningsmannen utfört de sexuella handlingar han åtalats för. Tidningens framställer därmed de faktiska förhållandena som klarlagda, utan att redogöra för den tilltalades inställning till anklagelserna.
Eftersom det är just skuldfrågan som utredas vid rättegången, föregriper tidningen rättens prövning. Detta är inte tidningens uppgift, allra minst i en nyhetstext. Detta gäller inte minst vid allvarliga anklagelser, som sexualbrott mot barn.
Den uppdaterade webbartikeln har försetts med en nyanserande ingress.
I brödtexten beskrivs saken som att gärningsmannen “ska ha” agerat på ett visst sätt och att denne “enligt åtalet” har innehaft visst barnpornografiskt material.
Formuleringarna är därmed mer återhållsamma och korrekta.
Den publicistiska skadan som anmälaren orsakats genom artikeln i tidningen och i den ursprungliga webbartikeln är emellertid så stor att tidningen inte kan undgå pressetiskt klander.
Mot denna bakgrund hänskjuts ärendet till Pressens Opinionsnämnd, PON.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Varken anmälaren eller tidningen har yttrat sig till nämnden.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.
[/et_pb_text]
[/et_pb_column]
[/et_pb_row]
[/et_pb_section]