Exp nr 110/2008 Göteborgs-Tidningen
Anmälaren hade en sådan ställning att han fick tåla viss uppmärksamhet i tidningen. I detta fall hade tidningen dock inte haft tillräcklig grund för publicerade uppgifter och anmälaren hade inte givits tillfälle till ett adekvat bemötande. Tidningen klandrades.
Publiceringarna
Den 15 oktober 2007 fanns på GT:s löpsedel texten STATENS BYGGEXPERT I GRANNFEJD I (ortens namn angavs) samt ansiktsbilder. Inne i tidningen var rubriken Statens byggexpert i grannfejd och underrubriken “Visst är det tråkigt om min granne förlorat sin utsikt”. Ingressen innehöll uppgifter om att förre chefen för en domstol, (domstolens och personens namn angavs, personen här N.N.), som tillsatts av regeringen för att förenkla plan- och bygglagen, själv legat i en byggtvist och grannfejd sedan 2003. – Kommunen struntar i att han överskridit bygglovet, sade en granne som inne i tidningen var fotograferad på sin tomtmed det kritiserade hustaket i bakgrunden. Det fanns också ett mindre foto av taket före ombyggnaden. Vidare återkom en ansiktsbild på N.N. från löpsedeln.
Saken hade kostat grannen tre års rättstvist upp till regeringsnivå och en förlorad havsutsikt. Lutningen på taket var enligt grannen avgörande. Grannen framförde att takets lutning stred mot bygglovet. Bygglovet var enligt grannen dessutom på 18 grader men taket var nu 19,1 grader enligt kommunens ungefärliga eftermätning. Kommunen kontrollmätte bara taket från trottoaren och tjänstemännen hade inte ens fått komma in på N.N.:s tomt. En tekniskt ansvarig från kommunen kommenterade och sade att den som utförde mätningen väl ansett att man kunde mäta lika väl från gatan och att det hade varit fel att dra in polisen. – Att först strida för sin utsikt och dessutom för ett felbygge som inte kontrolleras känns hopplöst, fortsatte grannen.
Vidare fanns i artikeln vissa uttalanden från en tekniskt ansvarig i kommunen om reglerna och de konflikter som fanns inbyggda i dessa. I en avslutande kommentar sade regeringens specialist N.N.: – Jag förstår inte grannens agerande, men det är ju tråkigt att hans utsikt är förstörd.
Slutligen fanns en ruta bredvid artikeln med en bild av ett brev från kommunen där en handläggare skrev att fastighetsägaren, d.v.s, N.N., hade bett dem komma tillbaka när bygglovsingenjören verifierat uppdraget. Brevet fortsatte: “Därför väntar vi med denna mätning tills (ingenjören) har tillfälle att ta kontakt med fastighetsägaren”. Texten fortsatte: Idag är hustaket byggt, men fortfarande har ingen efterkontroll gjorts på bygglovet.
Påföljande dag, den 16 oktober, var löpsedelstexten HAN KAN TVINGAS RIVA SITT TAK I (ortens namn). Rubriken löd “Han kan tvingas byggaom taket”. I en underrubrik stod “Huset som regeringens byggexpert äger kontrolleras”. I ingressen stod att domstolschefen N.N. riskerade att få bygga om hustaket som totalförstört grannens utsikt. – Jag skall rekommendera en ny takmätning, sade den tekniskt ansvarige i kommunen.
I artikeltexten stod att först när GT poängterat att regeringsexperten N.N. överskridit sitt bygglov och att hustaket inte mätts korrekt, hade den tekniskt ansvarige reagerat. – Jag skall tillsammans med den nya stadsarkitekten rekommendera en ny mätning, sade han. Vidare återkom uppgifter om tvisten med uttalanden från grannen. – Det stod att frågan om takbyggnaden och förlorad utsikt nötts ända till regeringsnivå. Vidare framgick att N.N. fått bygglovet 2006 men att taket byggdes först i somras och stod klart i augusti 2007. – Det fanns också uttalanden av kommunens förre stads¬arkitekt som menade att kommunen hade en tillsynsplikt och att resultatet kunde leda till rättelse. Han sade: “I så fall tvingas husägaren att ändra på taket och i värsta fall få bygga om helt och hållet.”
Artiklarna publicerades även på tidningens hemsida, gt.se.
Anmälan med dess komplettering
Publiceringarna anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av N.N. som anförde. Tidningen hade inte gett honom tillräcklig möjlighet att lämna uppgifter i saken. Journalisten hade ringt honom när han satt i möte, varför han förklarat att han ville bli uppringd senare. Journalisten hotade honom med publicering om han inte pratade med denne. Journalisten var medveten om att anmälaren var stressad under intervjun. Dessutom innehöll artikeln praktiskt taget inget av vad han uppgav för journalisten. Artiklarna var upprörande ensidiga, vilket var djupt kränkande. – Anmälaren reagerade mot publiceringen av namn, yrke och bild och sade att den aktuella tvisten inte hade med hans regeringsuppdrag att göra. Rättstvisten hade avgjorts i mars 2006 och uppdraget hade han fått i juni 2007. Artikeln var dessutom osaklig eftersom kommunens företrädare både skriftligt och muntligt bekräftat att ombyggnaden av taket var i sin ordning och i enlighet med beviljat bygglov.
I kompletteringen utvecklades anmälningen med bl.a. följande.
Han hade enligt gällande stadsplan och beviljat bygglov låtit reparera och bygga om ett bristfälligt hustak. Att han därigenom ådragit sig en skuldbörda som måste belysas offentligt var obegripligt för honom oavsett vilka kopplingar som man kunde göra till hans yrke.
Vid samtalet tog journalisten över huvud taget inte upp att hustaket skulle strida mot bygglovet. Ändå var det grannens synpunkter på detta som dominerade publicering-arna. Inte heller nämnde journalisten vid samtalet det omskrivna mätningstillfället. Vad journalisten ville diskutera var om anmälaren förhandlat tillräckligt med grannen innan bygglov söktes och om han kunde tänka sig att mot viss ersättning riva taket.
Ombyggnaden hade skett efter en segdragen bygglovstvist där grannen processat mot honom. Anmälaren hade dock vunnit i alla instanser. Han hade upplyst journalisten om att tvisten avslutats när grannen inte fick prövningstillstånd i Regeringsrätten 2006. Det framgick av offentliga handlingar att hustaket var byggt efter gällande regler och föreskrifter. Att taket skulle vara felbyggt grundades enbart på grannens påstående. Tydligtvis hade kommunen inte lämnat någon sådan uppgift. Kommunens tekniskt ansvarige, som efter påstötningar från grannen beordrat takmätningen, hade både skriftligt och muntligt bekräftat att ombyggnaden var i sin ordning. – I faktarutan till den första artikeln sades det att det inte gjorts någon efterkontroll på bygglovet. Man gav därmed sken av att en sådan kontroll är något normalt och föreskrivet i förfarandet. Han hade dock fullgjort sina skyldigheter genom sin anmälan till byggnadsnämnden om att ombyggnaden var slutförd. Anmälaren hade upplyst journalisten om att tvistenavslutats genom Regeringsrättens beslut. I artikeln angavs felaktigt att saken handlagts på regeringsnivå, vilket förmodligen var mer spännande att skriva eftersom anmälaren hade fått ett uppdrag från regeringen. Att Regeringsrätten var en fristående domstol måste vara elementär kunskap för en journalist som skrev om samhällsfrågor. Journalisten hade inte kunnat undgå att inse att grannens syfte med att vända sig till tidningen var att hämnas på anmälaren. Insinuationen om att polis borde ha tillkallats var smutskastande i all synnerhet som polisen inte kunde anlitas för handräckning av byggnadsnämnden. Bilden av det ombyggda taket var missvisande i fråga om olägenheten för grannen. Det var taget från en annan vinkel och från en lägre punkt än bilden på det gamla taket.
Anmälaren hade inte en sådan ställning i samhället att publiceringen av hans namn, bild och yrke var befogad, menade han. Anmälaren förstod i efterhand inte varför det varit så bråttom; kontakten hade skett flera veckor före publiceringen.
Sammanfattningsvis menade anmälaren att en nödvändig takomläggning, som utförts korrekt enligt beviljat bygglov, framställts som en halvkriminell handling där tidningen byggt sina artiklar enbart på uppgifter från en missnöjd granne.
Tidningens två första yttranden
GT anförde att artiklarna publicerades som ett led i tidningens nyhetsförmedling om än med en granskande infallsvinkel. Efter att rättstvisten avgjorts 2006, byggdes taket om först sommaren 2007. Regeringens uppdrag som utredare fick anmälaren i juni 2007. När taket färdigställts kom grannen med påståenden om att det inte uppförts i enlighet med bygglovet. Alldeles bortsett från att anmälarens process mot en granne 2006 verkligen inte saknade intresse mot bakgrund av hans ställning som regeringens expert, tycktes tvisten alltså inte vara slutligt avgjord, fortsatte tidningen. Anmälaren hade vidare en sådan ställning i samhället att han fick acceptera namn- och bildpubliceringen i sammanhanget.
GT hade gett anmälaren tillfälle att framföra sina synpunkter inför publiceringen den 15 oktober och hans kommentarpublicerades. Om anmälaren ville tillägga något i efterhand skulle tidningen i generös anda överväga ett genmäle. Även om kritik mot journalisters arbetsmetoder föll utanför ramen för PO:s prövning, ville tidningen bestämt tillbakavisa anmälarens påstående om att det förekommit hot.
GT kommenterade vidare anmälarens påpekande om att tidningen grundade uppgiften om att taket var felbyggt på grannens påstående. GT framhöll att det inte heller påståtts något annat i artiklarna. Däremot framgick det av artikeln den 16 oktober att kommunens tekniske chef uppgav att han skulle rekommendera en ny mätning (tidningens kursivering) av anmälarens tak. Formuleringen om att anmälaren “kan tvingas riva sitt tak” gav endast bilden av ett möjligt scenario.
GT gjorde slutligen gällande att det tydligt framgick att bilderna var tagna från olika vinklar. Den större nytagna bilden fokuserade vidare mer på grannen än på taket. Bildpubliceringen var inte missvisande.
Anmälarens andra kommentar
Anmälaren noterade att tidningen tillbakavisade uppgiften om hot, men vidhöll det han tidigare anfört. Vidare kommenterade han att GT i övrigt inte hade förnekat hans uppgifter om journalistens arbetssätt. Om tidningen tagit del av handlingar i bygglovsärendet från grannen, torde urvalet ha varit selektivt. Att göra gällande att det korta återgivandet av hans synpunkter i den första artikeln tillgodosåg kravet på bemötande framstod inte som hederligt, i synnerhet inte som GT underlåtit att konfrontera honom med påståendet om att taket uppförts i strid med bygglovet. Det som stod om takmätningen var också fel, vilket han kunnat berätta om han blivit tillfrågad. Han hade inte heller nekat tjänstemännen att komma in på tomten. Ett genmäle i efterhand skulle inte hjälpa honom, menade anmälaren. Att göra gällande att det korta återgivandet av hans synpunkter som fanns i den första artikeln uppfyllde kravet på bemötande var mindre hederligt i synnerhet som han inte blev tillfrågad om grannens påståenden om felaktigt utförande av takbyggnaden.
Ytterligare synpunkter från tidningen
GT tillbakavisade igen påståendet om hot. Det hade inte funnits anledning för tid-ningen att särskilt kontrollera uppgiften om mätningen med anmälaren. Att GT avstod från att bemöta vissa uppgifter från anmälaren innebar inte att påståendena medgavs. Inför artiklarna hade tidningen tagit del av ett omfattande offentligt material och de publicerade uppgifterna var inte på något sätt oförenliga med detta material.
Anmälaren fick som regeringens utredare av frågor med koppling till plan- och bygglagen tåla att bli omskriven och granskad med anledning av den byggrättsliga tvist han själv befann sig i. Det var just sambandet mellan hans uppdrag för regeringen och den byggtvist han själv befann sig i, sett i ljuset av anmälarens gedigna juridiska bakgrund, som skapade nyhetsvärdet.
PO:s bedömning
I beslut den 3 juli 2008 anförde PO följande.
Anmälaren har anfört att han uppfört hustaket med gällande bygglov och enligt övriga tillämpliga regler. En rättstvist om bygglovet där hans granne processat mot honom hade utfallit till anmälarens fördel i alla instanser. Tvisten är avslutad. Det saknas anledning att ifrågasätta vad anmälaren anfört i dessa delar.
Utgångspunkten för artikeln den 15 oktober var grannens påstående om att taket byggts i strid med bygglovet. Ändå underlät tidningen enligt vad som framgår i ärendet att konfrontera anmälaren med detta påstående som var den krok som publiceringen hängde på. Anmälarens kortfattade kommentar i artikeln uppfyller inte det pressetiska kravet på ett adekvat samtidigt bemötande.
Genom artikeln den 16 oktober tog GT saken ett steg längre och ställde sig uttryckligen bakom uppgiften om att taket uppförts bygglovsstridigt. I texten stod att GT poängterat för den tekniske chefen i kommunen att anmälaren överskridit sitt bygglov. Först då hade den tekniske chefen reagerat och sagt att han skulle rekommendera en ny takmätning. Detta var således bakgrunden till rubrikerna om att anmälaren kunde tvingas att riva alternativt bygga om taket.
Det är möjligt att även ett bemötande i efterhand hade kunnat minska publicitetsskadan för anmälaren och det var bra att tidningen erbjöd ett sådant. GT har emellertid på ett påtagligt sätt åsidosatt anmälarens möjlighet till ett samtidigt bemötande av uppgifterna, ett sådant bemötande hade förmodligen ändrat publiceringarnas uppläggning. Uppgifterna var ägnade att tillfoga anmälaren en betydande publicitetsskada.
Anmälaren har en sådan ställning att han i och för sig kan få tåla viss uppmärksamhet i tidningen, under förutsättning att det finns tillräcklig grund för publicerade uppgifter och att anmälaren har getts tillfälle till ett adekvat bemötande. Sammanfattningsvis har tidningen inte lyckats uppfylla dessa grundläggande pressetiska krav.
Mot denna bakgrund är min bedömning att GT förtjänar pressetiskt klander. Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd.
Anmälarens yttrande till Pressens Opinionsnämnd
Anmälaren vände sig mot publiceringen av hans namn och bild särskilt som det rörde sig om en privat angelägenhet. Han tog också upp förhållandena kring en senare internetpublicering (under december 2007) från tidningen som låg i linje med hur tidningen i övrigt agerat mot honom. Han upplyste vidare att kommunen den 9 april 2008 beslutat att påföljd eller ingripande i byggärendet inte skulle göras.
Tidningens yttrande till Pressens Opinionsnämnd
Tidningen menade att PO delvis missförstått händelseförloppet. Sättet att mäta taklutningen var inte det primära i saken. Någon anledning att konfrontera anmälaren med den korrekta och begränsade uppgiften att takmätningen utfördes från trottoaren fanns inte. Referatet av anmälarens ståndpunkt om grannen uppfyllde det pressetiska kravet på ett korrekt bemötande. PO hade också varit alltför snart med att instämma i anmälarens uppgift att tvisten med grannen var avslutad. Bygglovsprocessen hade uppenbarligen följts av att grannen hävdat att taket inte hade uppförts i enlighet med beviljat bygglov. Av artiklarna framgick att den mätning som gjorts var ungefärlig och att den borde göras på ett annat sätt. PO hade alltför snävt läst in sig på bakgrunden till rubrikerna om att anmälaren kunde tvingas riva alternativt bygga om taket och PO hade bortsett från det uttalande som gjorts av den förre stadsarkitekten. Hans uttalande bekräftar att det fanns täckning för ordvalet i rubrikerna. I frågan om samtidigt bemötande och genmäle hävdade tidningen att anmälaren getts tillfälle till samtidigt bemötande och att han dessutom erbjudits genmäle. Anmälaren hade haft tillfälle till en förnyad kontakt med tidningen intill dess att uppgifterna publicerades.
Anmälarens genmäle
Anmälaren anförde bl.a. att kommunen inte riktat någon anmärkning mot taktillbyggnaden.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Ärendet handlar om en byggtvist som slutligt prövats i domstol och där frågor om bygget därefter varit upp hos byggnadsnämnden och detta före, under och efter de anmälda publiceringarna. Saken hade uppenbarligen utvecklats till en grannfejd. GT har efter domstolsprövningen skrivit två gånger om saken i stort uppslagna artiklar. Anmälaren och tidningen polemiserar i detta ärende hos PO och nämnden om fakta och detaljer. Nämnden har inte getts del av och har inte heller haft anledning att själv tillföra ärendet myndighets- eller domstolsbeslut eller andra offentliga handlingar. Det har i ärendet inte anförts något om uppföljande artiklar utom i fråga om en internetpublicering som anmälaren fäst uppmärksamhet vid. För nämnden är förhållandena i saken fortfarande tämligen svåröverskådliga.
Sakförhållandena i sådana här sammanhang kan i en tidning ges sin belysning genom offentliga handlingar hos myndigheter samt genom uttalanden av parterna, utomstående experter samt företrädare för myndigheter m.fl. Vidare kan bilder ge läsarna information om förhållandena. Det är viktigt att framhålla att det är tidningen själv som väljer sin inriktning på publiceringen. Därvid krävs det av tidningen att den iakttar de pressetiska reglerna. Särskilt vill nämnden peka på vad som står i ingressen till reglerna om pressens uppgift som nyhetsförmedlare och granskare av samhällslivet, dess skyldighet att skydda enskilda mot oförskyllt lidande samt dess roll att iaktta en ansvarsfull hållning inför den publicistiska uppgiften.
Som PO anfört har publiceringarna varit ägnade att tillfoga anmälaren en betydande publicitetsskada. Frågan vid den pressetiska prövningen av ärendet är om denna skada ska bedömas vara oacceptabel eller inte.
Nämnden vill härvid särskilt erinra om de pressetiska kraven på att höra båda sidor. Regel 13 i de etiska reglerna lyder:
Sträva efter att ge personer som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld.
Nämnden har samma uppfattning som PO ifråga om att anmälaren har en sådan ställning att han i och för sig kan få tåla viss uppmärksamhet i tidningen under förutsättning att det finns tillräcklig grund för publicerade uppgifter och att anmälaren hade getts tillfälle till ett adekvat bemötande. I detta fall har PO menat att det här förelegat ett krav på samtidigt bemötande.
Inför de publiceringar som följde först en tid efter journalistens kontakt med anmälaren skulle tidningen dock enligt nämnden ha ansträngt sig mera för att söka få anmälarens ytterligare kommentarer så att han gavs ett tillfälle att samtidigt bemöta uppgifter och ge sin version av saken. Anmälaren fick alltså enligt nämnden inte i tillräcklig utsträckning bemöta påståendena i artikeln.
Nämnden delar sammanfattningsvis PO:s slutsats att tidningen inte haft tillräcklig grund för publicerade uppgifter och att anmälaren inte getts tillfälle till ett adekvat bemötande. GT ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.