Expressen frias för artikel om misstänkt gängkriminell

MO:s beslut hade följande lydelse.

NN har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot två artiklar som Expressen publicerat på sin webbplats, expressen.se, och/eller i den tryckta tidningen. Artiklarna som anmälts har följande rubriker:

Farligaste gängledarna som stoppats i polisens offensiv på tidningens webbplats, expressen.se, och Farligaste gängledarna som stoppats i polisoffensiv i den trycka tidningen, båda den 16 december 2020.
(Publicering 1)

“Det är Pandoras box polisen har öppnat” på tidningens webbplats den 8 februari 2021.
(Publicering 2)

VAD TIDNINGEN PUBLICERADE

Publicering 1

Artikeln handlade om polisens offensiva insatser mot gängkriminella som lett till att 100 män från olika nätverk och grupperingar häktats. Nedan återges enbart den delen av artikeln i vilken Expressen namngav anmälaren:

Gängledaren NN i X (ort angiven) hade utmärkt sig med sina lyxvanor när den gamla maffiagrupperingen fått ny styrka.

I X-nätverket hade de flesta gängmedlemmarna släppts efter rättegångarna om bland annat dubbelmordet på spelklubben Y i X (ort angiven) 2010. Det var bara den livstidsdömda ledaren AA som fortfarande var inlåst.

Hans kusin NN pekades ut som den nya ledaren för maffiagrupperingen som återigen tagit ett grepp om X (ort angiven).

I takt med att polisen fått larm om nya skjutningar, bombdåd och företagare som pressats på pengar i staden hade NN och nätverket varit målet för en ny polisinsats.

NN hade valt att hålla allt annat än en låg profil i X (ort angiven) och lagt sig till med lyxvanor trots att han varit skuldsatt och nolltaxerat, vilket gjort att polisens intresse för honom ökat.

I samband med ett polisingripande i somras hade även Kronofogden följt med.

NN:s bostad hade tömts på ett 80-tal klädesplagg, väskor och skor från märken som Calvin Klein, Louis Vitton, Balenciaga, Prada, Gucci, Ralph Lauren, Givenchy, Barbour, Armani, Philipp Plein, Moncler, Stone Island, Hugo Boss och Burberry.

Kronofogden hade också tagit hand om lyxbilen som han använt – en XY (bilmärke angivet) som värderats till närmare en miljon kronor.

En del av kläderna, skorna och väskorna hade nu sålts på exekutiv auktion av Kronofogden för 167 850 kronor. Eftersom bilen varit köpt på kredit hade den inte givit någon större intäkt för Kronofogden och den ägdes nu av en ung man som umgåtts med NN.

NN hade gripits och släppts åtskilliga gånger under den senaste tiden. I ett våldsamt upplopp hade han stormat nattklubben XY i Stockholm tillsammans med flera gängkriminella men han släpptes snabbt i väntan på rättegång.

Han hade också varit misstänkt för utpressning och andra brott men hade inte stannat länge bakom lås och bom.

Men nu hade han dömts för upploppet och satt häktad för grovt narkotikabrott i en utredning där Encrochat, som kriminella använt för vad de trott varit säker kommunikation men som nu hackats av polisen, spelade en central roll. Misstankarna handlade om handel med kilovis kokain och hasch. Han nekade till brott.

I knarkhärvan misstänktes NN ha agerat tillsammans med gängledaren för Y-grupperingen- som haft en egen konflikt med flera mord i Y (ort angiven).

Anmälaren fanns med på bild i artikeln.

Publicering 2

Artikeln handlade om vilka polisiära framgångar det inneburit att fransk polis lyckats knäcka den krypterade tjänsten Encrochat: en tjänst som på grund av sina egenskaper byggt en stor kundkrets bland grovt kriminella i flera länder i Europa. Polisen hade i flera månader i realtid kunnat följa vad kriminella skrivit till varandra. Eftersom de kriminella varit så säkra på att den krypterade tjänsten inte kunde knäckas hade de skrivit till varandra i klartext. En försvarsadvokat beskrev det som att Encrochat var en guldgruva för polisen: det var Pandoras box som de öppnat.

Nedan återges enbart den delen av artikeln i vilken Expressen namngav anmälaren:

En eftermiddag i maj hade skottlossning utbrutit i ett bostadsområde, utanför en Ica-butik i X (ort angiven). Vittnen hade sett hur tre beväpnade män skjutit mot varandra, utan att ta någon hänsyn till sin omgivning. En kula hade gått in i en närliggande lägenhet. Ett annat skott hade borrat igenom fönsterrutan till en salong och varit nära att träffa en frisör.

En av pistolmännen, en 31-årig man som tidigare haft kopplingar till det kriminella Z-nätverket, hade sprungit blödande in i en närliggande bil som kört från platsen. Två yngre män – 19 och 20 år gamla från XZ (ort angiven) – hade försvunnit på en moped. Någon minut senare hade de stapplat in på en närliggande Max-restaurang. En av männen hade blivit skjuten strax över hjärtat och förts till sjukhus i ambulanshelikopter. Även den andre mannen hade varit skjuten, men hade lindrigare skador.

Efter händelsen hade febril aktivitet uppstått på Encrochat. 31-åringen hade till en vän skrivit att han blivit lurad in i en fälla. När två män dragit vapen mot honom hade han skjutit tillbaka och träffat dem båda, samtidigt som han själv blivit träffad i knäskålen:

“Ja hade väst bror
Dom hade inte 🙂
Dom föll som horor”

I samma chatt hade han skrivit att en 35-årig man från XZ (ort angiven) lurat honom till platsen. Den mellansvenske mannen (ort angiven) var tungt kriminellt belastad och sågs av polisen som en nära allierad till det kriminella X-nätverket. Innan händelsen hade han själv blivit utsatt för ett mordförsök i Spanien. På Encrochat hade händelsen i X (ort angiven) tolkats som ett hämndförsök. Vännen hade skrivit till 31-åringen:

“Han attackerar alla han vet ej vem som sköt han han verkar tro allt och alla är inblandade”

I en annan chattråd på Encrochat hade XZ-invånaren (ort angiven) pratat med den xx-årige NN, som polisen pekat ut som ny ledare för X-nätverket efter att han försatts på fri fot efter en avtjänad morddom.

“Blir lack. Hur klantade grabbarna till sig”, hade NN skrivit.

“Dom förvänta sig inte han ska ha gun så dom har gått sakta fram så han hann ta upp sin gun”, hade XZ-invånaren (ort angiven) svarat.

“Han va serverad”
“Ja fint serverad”

Nyligen hade domen fallit i X-ort tingsrätt. Den hade ännu inte vunnit laga kraft. Den skjutne 31-åringen hade dömts till två och ett halvt års fängelse för grovt vapenbrott, men frikänts för mordförsök eftersom han befunnit sig i en nödvärnssituation.

De två skyttarna från XZ (ort angiven) hade dömts till fyra och ett halvt respektive fem års fängelse för synnerligen grov misshandel, grovt vapenbrott och framkallande av fara för annan. Enligt domstolen var det fastställt att de varit där för att skjuta honom, men inte nödvändigtvis för att mörda honom.

Den 35-årige XZ-invånaren (ort angiven) utreddes som anstiftare men bevisningen hade inte räckt till åtal. Inte heller NN hade åtalats. De två satt dock häktade misstänkta för andra grova brott kopplat till bevisning från Encrochat.

XZ-invånaren (ort angiven) misstänktes för synnerligen grov narkotikasmuggling och stämpling till grovt narkotikabrott. X-nätverkets utpekade ledare NN misstänktes för grovt narkotikabrott. I samma mål satt en tredje man häktad misstänkt för grovt narkotikabrott. Han var en 28-åring som polisen pekat ut som drivande i gängkonflikten mot Y-nätverket som de senaste åren omfattat flera mord och mordförsök.

Anmälaren fanns med på bild i artikeln med följande bildtext: “NN, utpekad ledare för X-nätverket, sitter häktad misstänkt för grovt narkotikabrott. Han har tidigare avtjänat ett straff för mord.”

Vidare fanns en bild på chattkonversationen mellan två personer med följande bildtext: “Efter skjutningen i X-ort pratade NN och XZ-invånaren (ort angiven) på Encrochat.”

ANMÄLAN

NN anmälde artiklarna genom sitt ombud jur.kand. Ni de Keiser.

Publicering 1
Han invände mot att tidningen exponerat honom med namn och bild i artikeln.

Publicering 2
Expressen skrev om män som skulle vara “Sveriges mest våldsamma kriminella nätverk” och att flera av dem “pekas ut som ledarfigurer i några av Sveriges mest okända nätverk”.

Han invände mot att tidningen publicerat bild på honom och hur han omnämnts i bildtexterna. Han ifrågasatte varför han var den enda som Expressen exponerat med namn, ålder och bild i artikeln; ansiktet på övriga män hade maskats.

Artikeln handlade om våld, vapenhandel och skottlossning, vilket var sådant som han inte var misstänkt för. Han var misstänkt för narkotikabrott. Artikeln var i detta avseende vilseledande för läsaren.

Allmänintresset av att informera om en händelse och rättsprocess skulle särskiljas från allmänintresset av att informera om en dömd persons identitet. Vikten av att rapportera om en dom innebar inte nödvändigtvis att det var medieetiskt acceptabelt att namnge den tilltalade. Allmänintresset av hans identitet torde vara mycket lågt. I detta skede var han enbart misstänkt för brott. Artikeln hade inkräktat på hans privata sfär.

Tidningen hade genom att peka ut honom med namn, ålder och bild orsakat honom en oförsvarlig publicitetsskada.

TIDNINGENS SVAR

Expressen svarade genom Karin Olsson, kulturchef och ställföreträdande ansvarig utgivare.

Anmälaren hade inte lidit en oförsvarlig publicitetsskada.

Under sommaren 2020 hade det blivit känt att franska myndigheter lyckats få del av information i den krypterade tjänsten Encrochat. Tjänsten hade, enligt uppgift, utgjort ett digitalt kommunikationsnätverk som kriminella över hela Europa använt för att skicka hemliga meddelanden, ofta i brottsliga syften. När rättutredande myndigheter i Sverige fått del av meddelanden som skickats i Encrochat hade det utlöst ett stort arbete med flera brottsutredningar här i landet.

Ansträngningarna hade mynnat ut i framställningar och åtal i svenska domstolar. Så långt, under hösten och vintern 2020/21, hade fler än 200 personer häktats. Bland de häktade fanns åtskilliga personer som intog ledande positioner i några av Sveriges mest avancerade kriminella grupperingar, inte sällan med ett betydande våldskapital.

NN var en av personerna som häktats av tingsrätten. Polisens och åklagarens utredning byggde i viktiga hänseenden på upplysningar och meddelanden i Encrochat. Grunden för domstolens beslut att häkta NN var misstankar om att han gjort sig skyldig till grovt narkotikabrott. Det borde vara tillräckligt att i detta avseende kortfattat hänvisa till det gissel som narkotikan utgjorde för människor och samhälle. Straffet för grovt narkotikabrott tillhörde de allra strängaste i Sverige. Av Expressens artikel framgick uttryckligen att NN nekade till brott.

För NN gällde dessutom att han, enligt polisen, var en ledargestalt för den kriminella gruppen X-nätverket. Enligt en rapport framtagen av polisen i januari 2020 hade nätverket en stor samhällspåverkan, både lokalt och nationellt. Enligt uppgift utövade nätverket inflytande bland företagare, hos myndigheter och i politiken. Personer som tillhörde nätverket hade svarat för bland annat tillgreppsbrott, utpressning, indrivningar, vapen- och narkotikahandel samt bidragsbrottslighet.

Enligt en förundersökning avseende ett våldsamt upplopp under sommaren 2019 redovisade polisen att NN var X-nätverkets ledare. Han hade återkommande iakttagits av polisens spanare tillsammans med andra kriminellt belastade medlemmar av nätverket. En polis som vittnat i rättegången om det våldsamma upploppet hade berättat att “NN och personer runt honom har ett våldskapital som de kan anspela på”, att “andra kriminella har respekt för NN”, att “han är tongivande och upplevs som ledaren då han är dominant vid samtal med andra” och att “det är NN som möter andra ledare från andra kriminella nätverk”.

Ytterligare personer med insyn som Expressen talat med hade lämnat liknande uppgifter om NN.

De misstankar som riktades mot NN avsåg grovt narkotikabrott som kunde leda till stora samhällsskador och stränga straff. Hans framskjutna ställning i ett kriminellt nätverk med starkt negativa konsekvenser för ett fungerande samhälle, kunde även framhållas i sammanhanget.

Några övertygande skäl att avstå namngivning, som exempelvis låg ålder, hade inte funnits i detta fall. Det hörde till nyhetsbevakningens grundläggande uppgift att sakligt, korrekt och konkret beskriva händelser av stor och allmän betydelse för vår tid. Det hade Expressen gjort i detta fall och det saknades skäl att konstatera annat än tidningen hade iakttagit en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften.

ANMÄLARENS KOMMENTARER

Utöver att exponera honom med namn, bild och ålder hade Expressen uppgett felaktiga omständigheter i sak. Expressen hade angivit att det var han som skrivit vissa meddelanden i en chattkonversation som publicerats i tidningen. Det hade dock inte fastslagits genom dom att så var fallet. I tingsrättens dom stod det att det rörde sig om okända personer. Det var anmärkningsvärt att Expressen utgick från polisens och åklagarens tes, snarare än domstolens slutsats.

Tidningen hade inte bemött den omständigheten att de exponerat honom på det sätt som gjorts, utan i stället målat upp hans ledarroll i X-nätverket och på detta sätt försökt legitimera att tidningen hängt ut honom. Det var korrekt noterat av Expressen att det var polisen som ansåg att han var en ledargestalt – det fanns dock ingen domstol som konstaterat att så var fallet. Expressen utgick även i detta avseende från polisens tes, snarare än domstolens bedömning.

YTTERLIGARE SKRIFTVÄXLING

Tidningen tillade följande.

Det var okontroversiellt och vedertaget inom pressetiken att tidningar rapporterade uppgifter som polisen lämnat, utan att en domstol först bedömt uppgifterna.

Expressen hade stöd för uppgifterna i de anmälda publiceringarna. Polisens otvetydiga uppgift var att NN var ledare för X-nätverket. Andra personer med insyn, som tidningen talat med, hade lämnat liknande uppgifter som gick ut på att NN var ledare för nätverket.

Polisens nationella operativa avdelning hade sedan våren 2020 arbetat med att identifiera personer som skrivit meddelanden i Encrochat. Enligt polisen hade NN skrivit de meddelanden som Expressen återgivit. Vid publiceringen av artiklarna hade ingen domstol uttalat att NN inte skrivit de aktuella meddelandena.

MEDIEOMBUDSMANNENS BEDÖMNING

Det finns ett allmänintresse av att skriva om allvarlig brottslighet, och intresset är särskilt stort när det påstås finnas kopplingar till gängbrottslighet. Sådan brottslighet skapar otrygghet för enskilda individer, och samhället lägger omfattande resurser för att bekämpa problematik som denna typ av brottslighet för med sig.

MO prövar om anmälaren genom artiklarna utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. Han har i artiklarna pekats ut som gängledare för X-nätverket, och i en av dem för att i nära anslutning till en skjutning haft kontakt med skytten.

Uppgifterna är negativa för anmälaren och sådana att de orsakat honom en publicitetsskada. Det faktum att en sådan skada uppstått innebär dock inte per automatik att det finns skäl att klandra tidningen. För klander krävs att MO även bedömer att publicitetsskadan är oförsvarlig.

Det finns ingen regel som säger att en tidning måste invänta fällande dom innan den redovisar en pågående rättssak, allmänintresset avgör om processen kan skildras. En tidning ska dock alltid ha i åtanke att en person betraktas som oskyldig till dess en fällande dom finns, och iaktta försiktighet när den rapporterar om misstankar. MO:s uppgift är inte att bedöma om en enskild uppgift är sann eller falsk, utan om tidningen haft tillräckligt underlag för att publicera uppgifterna. En tidning kan publicera påståenden utan att ha stöd i en dom – andra belägg kan vara tillräckliga som underlag.

Expressen har varit tydlig med att anmälaren enbart varit misstänkt för brott. Vad gäller anmälarens inblandning och position i X-nätverket samt uppgiften om att han skulle haft kontakt med skytten på Encrochat efter en skjutning har haft stöd i polisens utredningar, vilket varit nog för att publicera uppgifterna.

Den centrala medieetiska frågeställningen är om det varit motiverat att tidningen namngav anmälaren och publicerade bild på honom.

Det har funnits tillräckligt underlag för att publicera uppgifterna om att anmälaren är aktiv och har starka kopplingar till X-nätverket, och enligt MO finns även tillräckligt underlag för tidningen att påstå att han numera har en ledande position i nätverket. Anmälaren har mot denna bakgrund en sådan roll att han får tåla ingående och kritisk granskning av sin person, och av det kriminella sammanhang han verkar i. Allmänintresset av att rapporteringen väger tyngre än anmälarens rätt till integritet i detta fall: det har sammantaget varit motiverat att namnge honom i artiklarna.

Det hade varit bra om tidningen inför publicering sökt anmälaren genom hans ombud för att ge honom tillfälle att kommentera Expressens uppgifter. Men med hänsyn till det stora allmänintresset, anmälarens position och att tidningen haft tillräckligt underlag för sina påståenden har namngivningen sammantaget inte orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. Det saknas därför skäl att klandra Expressen.

Ärendet avskrivs.