Expressen frias för artikel om våld mot en kvinna
januari 17 2022
Expressen, exp.nr 63/2021 dnr. 21189
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till pressetiskt klander av Expressen.
Genom beslut den 23 augusti 2021 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Expressen.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Expressen som den 15 april 2021 publicerade en artikel med rubriken “Lisa” kunde avslöja pojkvännens våld med hemliga inspelningen på tidningens webbplats, expressen.se.
Vad Expressen publicerade
I månader hade hon levt i ett förhållande där hon känt sig nedtryckt och förminskad av Mannen [titel angiven] från S [kommundel angiven] som ständigt påpekat hennes ursprung från X [varifrån angivet].
När hon nu skulle hämta sina saker i hans lägenhet var hon rädd och slog på en inspelning på sin mobil för att bli trodd om han skulle bli våldsam igen.
” – Ska jag strypa dig“, hördes mannen säga på inspelningen.
” – Aj! Jag kan inte andas“, vädjade “Lisa”, som egentligen hette något annat.
Ljudet från högtalarna i rättssalen i Tingsrätten [tingsrätt angiven] tingsrätt var brutalt. Flera gånger hördes det som Lisa senare beskrev som kraftiga sparkar och hur hon tystnade när han tog strypgrepp på henne. Hans hot hördes gång på gång under inspelningen.
Plötsligt fick mannen ett nytt vredesutbrott. Han hade upptäckt att badrumstvålen var sönder och anklagade Lisa för det.
” – Swisha mig nu eller så slår jag ihjäl dig“, sade mannen på inspelningen och i polisutredningen fanns en swishöverföring på 500 kronor med som stödbevis.
Lisas inspelning var från december 2020 och våldet blev den sjunde och sista anklagelsepunkten i rättegången om grov kvinnofridskränkning. Hon gick till polisen med inspelningen, och dagen efter greps S-mannen.
Nu, efter rättegången, sade Lisa:
” – Jag skulle vilja råda andra som blivit utsatta att våga anmäla och att alltid gå vid första slaget. Det kommer inte att bli bättre utan våldet kommer troligen att eskalera som i mitt fall.”
” – Jag var rädd innan anmälan men nu i efterhand är jag väldigt stolt över att jag vågade göra det och fick upprättelse. De som blivit utsatta för brott ska inte vara rädda för att anmäla som jag har varit.”
Lisa blev kontaktad av mannen via Facebook i slutet av 2019 och i början av 2020 flyttade hon hem till honom och fick en egen nyckel. I februari började förhållandet urarta och hon berättade om en misshandel där han tog henne hårt i handleden och släpade runt henne i bostaden. I maj tog han ett hårt strypgrepp på henne.
Sommaren blev lugnare och Lisa tillbringade mycket tid i [plats angiven] med Mannen. Hon började tro att de hade en framtid tillsammans men när hösten kom återkom våldet, enligt hennes berättelse.
I början av november handlade det på nytt om strypgrepp som hon beskrev var så kraftigt att hon hade tappat andan. Hon berättade också att han hotade att “han ska slå ihjäl henne och att hon nästa gång ska ligga blodig i en blodpöl på golvet“. Tre dagar senare misshandlades hon igen och enligt kvinnan upprepade han hotet om att hon skulle ligga i en blodpöl.
Efter ytterligare en misshandel i november bestämde hon sig för att lämna S-mannen. När hon kom hem till honom i början av december misshandlades hon på nytt när hon skulle hämta sina saker. Våldet hördes senare på ljudinspelningen som spelades upp under rättegången.
Hon hade under månaderna som gått berättat om våldet för vänner och familj men tidigare inte lyssnat när de sagt åt henne att polisanmäla. Det gjorde hon först i december. Stödet från vänner och familj var avgörande för att kvinnan hade vågat gå till polisen, berättade advokat Elisabeth Massi Fritz som var kvinnans målsägandebiträde.
Mannen kom från en [titel angiven] familj i S och enligt kvinnan hade han använt sin bakgrund för att förminska henne när han misshandlat henne i en lägenhet på [plats angiven]. Det hade gjort att hon inte vågat anmäla tidigare.
” – Han tryckte ned mig och kallade mig för en värdelös nolla från landet”, berättade kvinnan i rättegången.
I polisens utredning fanns meddelanden som han skickat till henne: “Du är så jävla tragisk och äcklig. En förlorare. Förlorar familj. Flytta hem till byn istället. Du passar bättre där.” I meddelandena kallade han också henne för “Svensson fitta”, “äckliga hora” och “patetiska jävla lantis”.
Lisa, som berättade under rättegången:
” – Varje gång vi bråkat och jag såg att han misshandlat mig så hotar han mig att jag är en lantis från X och att han är från en fin familj. Att ingen kommer tro på mig, det är ingen idé att jag kontaktar polisen för att ingen kommer att tro mig för jag är från X.”
” – Jag har levt i en vardag där våld och kränkningar normaliserats.”
En månad innan hon till slut vågade gå till polisen berättade hon om våldet i en chatt. Vännen uppmanade henne att polisanmäla men hon förklarade att hon inte vågade. Han hade hotat med att han hade en familjeadvokat och att han skulle skratta i rätten när han satte dit henne, skrev Lisa till sin vän.
I början av rättegången i Tingsrätten rann tårarna ner för hennes kinder när åklagaren sammanfattade åtalet punkt för punkt. Kvinnans målsägandebiträde Elisabeth Massi Fritz hjälpte henne diskret med näsdukar. När åklagaren berättade om hotet som gått ut på att hon skulle legat “blodig i en blodpöl” drog hon efter andan.
Det hade hjälpt henne i processen att hon tidigt fått kontakt med sitt målsägandebiträde, berättade Lisa.
S-mannen nekade till alla anklagelser. Han beskrev Lisa som svartsjuk och sa att hon hade hittat på anklagelserna. Tingsrätten trodde inte på honom. Kvinnans berättelse och stödbevisningen i form av vittnesmål, läkarjournaler och sparade meddelanden gjorde att han dömdes för fem fall av misshandel vid olika tillfällen under 2020, tre olaga hot och skadegörelse som drabbat kvinnan och tillsammans rubricerades det som grov fridskränkning.
Straffet för mannen blev ett års fängelse – tre månader över minimistraffet för brottet. Både Lisa och mannen hade nu överklagat domen till [hovrätt angiven] hovrätt. Hon ville att han skulle straffas hårdare – mannen ville bli frikänd.
Anmälan
Du var i en pågående rättsprocess med din exflickvän. Du hade förnekat anklagelserna. Tingsrättens dom var överklagad, och den hade därmed inte vunnit laga kraft.
Artikeltexten innehöll genomgående falsarier eller fabriceringar av sanningen. Beskrivningen av specifika händelser i er relation gick emot målsägandens egen utsaga vid huvudförhandlingen. Det var i princip en ny “story” som Expressen presenterade.
Journalisten hade inte ägnat sig åt någon källkritik överhuvudtaget, vilket han skulle förstått om han hade begärt ut domen. Han hade använt sig av förstärkningsord och superlativ avseende beskrivningen av dig, vilket hade lett till att du blivit identifierad.
Du hade beskrivits som “S-mannen” och att du “kommer från en [titel angiven] familj”. Du förstod inte syftet med att publicera dessa uppgifter, annat än att Expressen skulle få fler läsare och intäkter. Uppgifterna hade skapat ett personligt drev mot dig. Det fanns inget nyhetsvärde av att presentera dig på detta sätt.
Du hade kontaktat tidningen för att efterhöra om de ville ha en alternativ version, men de hade inte återkopplat.
På grund av hur du hade beskrivits i artikeln fanns nu en Flashback-tråd om dig som i skrivande stund hade 45 586 visningar. Din familj var också namngiven och uthängd i tråden.
Du och din familj hade fått ta emot hot och hat. Du kunde i princip inte visa dig på allmän plats för tillfället. Din arbetsgivare hade blivit tvungen att plocka bort dig från hemsidan. Publiceringen hade drabbat din personliga säkerhet.
Artikeln hade skadat din integritet och ditt och din familjs psykiska välmående. Den hade skadat ditt personliga varumärke och din arbetsgivares varumärke. Det var ovisst om du överhuvudtaget kunde ha kvar din anställning, eftersom din arbetsgivare blivit indragen. Du var i mitten av din karriär och din nuvarande position var ett resultat av flera års hårt arbete. Det skulle ta år att reparera skadorna, om det ens var möjligt.
Med anledning av artikeln låg ditt namn på plats [nummer angivet] över de [antal angivet] mest sökta namnen i hela Sverige på webbplatsen [webbplats angiven]. Vad gäller “[antal angivet]”-listan i T [kommun angiven] kommun låg du och dina föräldrar på [platser angivna].
Artikeln stred mot publicitetsreglerna på flera punkter. Du begärde att ansvariga ställdes till svars.
Till anmälan bifogades Flashback-tråden med antal visningar, ditt mejl till journalisten och utdrag från [webbplats angiven].
Du inkom sedan med ett tillägg där du angav att du till följd av publiceringen blev av med ditt arbete. Även kunder till företag hade nåtts av publiceringen och vissa av dem hade meddelat din arbetsgivare att de skulle avsluta samarbetet om du skulle vara verksam i projekt. Din arbetsgivare kunde därför inte ha kvar dig som anställd.
Domen hade ännu inte vunnit laga kraft och Expressen hade inte rätt att hänga ut dig på sättet som de gjorde.
Du bifogade sms-konversation mellan dig och din arbetsgivare.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen prövar om du genom den anmälda publiceringen har drabbats av en oförsvarlig publicitetsskada. En oförsvarlig publicitetsskada förutsätter dels ett utpekande, dels att nedsättande eller kränkande uppgifter om dig har publicerats på ett sätt som inte har varit försvarligt.
Frågor som gäller mäns våld mot kvinnor har ett mycket stort allmänintresse.
Du har gjort gällande att du indirekt pekats ut i publiceringen genom att artikeln har skrivits på ett sådant sätt att har gått att förstå vem du är.
Du omnämns inte med namn i artikeln. Det finns dock uppgifter om dig som person, där de mest identifierande är att du är en [titel angiven] från S, att du har en lägenhet på [plats angiven], och att du spenderade tid i [plats angiven], sommaren 2020. Det kan förvisso vara så att de som redan före publiceringen känt till vissa av de omskrivna anklagelserna mot dig, har fått mer detaljer om anklagelserna genom artikeln. Denna krets måste dock anses vara mycket begränsad.
MO:s uppgift är att bedöma om det ur publicistisk synvinkel har funnits belägg för uppgifterna. Det betyder att bedömningen enbart är inriktad på om underlaget för att publicera uppgifterna varit tillräckligt, inte om varje enskild uppgift är sann eller falsk.
Tidningen har publicerat negativa uppgifter om dig. Tidningen har tagit del av processmaterial från tingsrätten och av vad kvinnan och hennes målsägandebiträde har sagt om händelserna. Det har funnits tillräckliga belägg för att publicera uppgifterna.
Din inställning till brottsanklagelserna framgår i artikeln. Det framgår även tydligt att domen har överklagats till hovrätten.
Sammanfattningsvis: Du är mycket begränsat utpekad i artikeln, tidningen har haft ett tillräckligt underlag för att publicera uppgifterna, din inställning till anklagelserna har redovisats och tidningen har även återgett att tingsrättens dom är överklagad. Den skada du drabbats av utgör inte en oförsvarlig publicitetsskada. Det finns därmed inte skäl för medieetiskt klander av tidningen. Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren:
Han motsätter sig MO:s bedömning att han inte är utpekad i artikeln. De personer som på förhand kan ha känt till anklagelserna mot honom fick genom publiceringen ytterligare information. Påståendet om att han inte skulle vara utpekad motbevisas av att det finns 20 sidor Flashback-tråd med över 200 inlägg där han namnges som inlägg #3. Artikeln innehåller direkta falsarier och försköningar som går emot det som framkommit i förundersökningen och i tingsrättens dom. På grund av artikeln har han förlorat sitt jobb. Det är uppenbart att publiceringen har orsakat honom en oförsvarlig publicitetsskada.
Tidningen:
Expressen tillbakavisar påståendet om felaktigheter i publiceringen. Uppgifterna i artikeln är, som MO funnit, väl belagda. Anmälaren har en annan syn på vad som skett och hans inställning framgår i artikeltexten. Tidningen vill betona det starka allmänintresse som präglar frågan om mäns våld mot kvinnor.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta pressetisk kritik mot Expressen.