Expressen frias för granskning av litteraturprofil

Expressen, dnr. 23196, exp. nr. 14/2024

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Expressen.

Genom beslut den 16 november 2023 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Expressen.

MO:s beslut hade följande lydelse.

NN har, genom ombud, i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Expressen för följande publiceringar:

• Artikeln SVT:s jättegranskning av kändisarnas mäktige agent, publicerad den 24 mars 2023 på expressen.se.
  
  
• Avsnitt 101. Zlatans auktoritära gas av Expressens podcast ”Lägg ut!”, som publicerades den 24 mars 2023.

Vad tidningen publicerade (i urval)

Artikeln

Ingressen

Kända författare och journalister snackade just nu om den stora granskningen som SVT hade jobbat med i över ett år.

I fokus för ”Uppdrag granskning” var Boksveriges agentdominant: NN.

– Makten har bara ökat och ökat och ökat, sa Kristoffer Lind till ”Lägg ut”.

Artikeltexten

Snart skulle ”Uppdrag granskning” komma att publicera programmen om bokbranschens stora dominant Agentur AA, som representerade en lång

rad stora författare.

Enligt uppgift till ”Lägg ut” hade SVT-redaktionen granskat miljonrullningen på agenturen: arbetsmiljö, arbetsmetoder och hur utgivningar styrdes.

Kristoffer Lind, ägare av bokförlaget Lind & Co och en av personerna bakom Förlagspodden, hade intervjuats av ”Uppdrag granskning” om sina erfarenheter av Agentur AA. Han berättade om ”en aggressivitet” som den framgångsrika agenturen jobbade med. Enligt hans erfarenheter hade arbetsmetoderna inte varit olagliga, dock ansåg Förlagspodden-profilerna att de var ”tveksamma”.

– Och det har de här författarna inga problem med så länge de tjänar pengarna, sa Lind.

SVT hade under det senaste året också spelat in under bokmässorna i Frankfurt och Göteborg. I Tyskland hade SVT spelat in tillsammans med David Lagercrantz, den kände författaren som inte representerades av Agentur AA.

– Jag gissar att de har ett stort scoop, annars hade de inte satt i gång ett så omfattande arbete, sa Kristoffer Lind i ”Lägg ut”.

Expressen hade sökt NN.

(…)

I slutet av artikeln fanns ett förtydligande:

”Enligt Bolagsverket var NN också storägare av Agentur AB som representerade ytterligare en rad kända författare. I ’Lägg ut’ sa Kristoffer Lind att ’de hänger ihop och jobbar på samma sätt. Det är viktigt, om man slår ihop de här två har de ännu större makt, ännu mer inflytande’. Agentur AB påtalade att agenturerna var fristående från varandra och uppgav att Agentur AB inte var en del av UG:s granskning.”

Övrigt

Expressen hade den 4 maj 2023 uppdaterat artikeln så att varken anmälarens eller agenturens namn framgick. Även namnen på de författare som agenturen representerade och förtydligandet i slutet av artikeln hade tagits bort.

Podcasten

”Lägg ut” var Expressens podcast om journalistik och medier med Karin Olsson, biträdande chefredaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare på tidningen, och dåvarande redaktionschefen Magnus Alselind.

I det aktuella poddavsnittet hade Karin Olsson och Magnus Alselind bjudit in Kristoffer Lind.

Nedan följer en sammanfattning av det i avsnittet som rörde anmälaren. Expressen uppgav inför MO:s beslut att podcasten ursprungligen innehöll anmälarens och agenturens namn, men att dessa delar ersattes med beep-ljud den 4 maj 2023.

Karin Olsson: Vi har varit inne på att Uppdrag granskning håller på med en granskning. Vi har lite varit inne och petat på den här opublicerade storyn som SVT:s grävredaktion håller på med. Vad är kopplingen till Lagercrantz?

Magnus Alselind: Lagercrantz ska tydligen vara den vita riddaren i den här granskningen, men det är inte bara vi som har pratat om det här Karin. Förlagskretsar, författarkretsar, mediekretsar, näringslivskretsar och grävarkretsar bubblar om detta i Stockholm just nu.

Karin Olsson: Ja det blir så när det är lite nära i branschen som det grävs, då blir det naturligt en snackis. Det väcker ju nyfikenhet, vad är det UG har hittat?

Magnus Alselind: Och det är inte bara vi som har pratat om detta, det har även våra kollegor på Förlagspodden gjort och därför har vi kontaktat en av dem, Kristoffer Lind, ägare av Lind & Co och del av Förlagspodden med Lasse Winkler.

(…)

Karin Olsson: Ja vi råkar ju veta att du är en av de talking heads som finns i Uppdrag gransknings kommande granskning, stämmer den uppgiften?

Kristoffer Lind: Ja det stämmer, det tror jag inte heller är någon hemlighet.

Karin Olsson: Vad handlar det här om, om du bara ska referera det för vår publik?

Kristoffer Lind: Alltså jag vet inte exakt vad Uppdrag gransknings granskning innehåller, det har de ju inte avslöjat för mig men det skvallras ju väldigt mycket om det naturligtvis och det här är ju den stora, stora, stora branschsnackisen och har varit i nästan ett års tid.

Magnus Alselind: Det vi har hört är att det handlar om arbetsmiljö, det handlar om arbetsmetoder, det handlar om hur utgivningar styrs, nu använder jag milda uttryck här Karin om det inte låter så spännande. Vad säger du om den beskrivningen Kristoffer?

Kristoffer Lind: Ja, nej men precis så det stämmer ju och det är ju väldigt milt uttryckt. Du har två oligopol som liksom kommer överens bakom slutna dörrar om hur marknaden ska se ut och det är ju väldigt osunt.

Magnus Alselind: Det handlar om företag, det handlar om många miljoner, det handlar om makt, varför är då [beep-ljud] så intressant, jo för att [beep-ljud] representerar en lång rad av Sveriges mest kända författare och då handlar det inte bara om vad de skriver och producerar utan det här är ju stora opinionsbildare och [beep-ljud] har ju dominerat den här branschen hur länge då Kristoffer, 20 år?

Kristoffer Lind: Ja det kan man nog säga men makten har ju bara ökat och ökat och ökat. Det är för mycket att säga att [beep-ljud] har dominerat under 20 års tid men under de senaste tio åren absolut.

Karin Olsson: Men de här stora författarna, det är ju i sig inget konstigt att de söker sig till en som kan företräda deras intressen på ett kraftigt sätt och är [beep-ljud] den dominerande och bästa i branschen, ja då får man ju också de största namnen.

Kristoffer Lind: Nej men det är så det är och det har du ju helt rätt i. Jag menar ju då att arbetsmetoderna är tveksamma och det har de här författarna inga problem med så länge de tjänar pengar.

Magnus Alselind: Och att vi talar om detta idag beror ju inte på att vi tycker att det är oschysst att någon är så duktig och dominerar utan att Uppdrag granskning nu efter ett års snack kommer att publicera tre avsnitt om detta och de var ju till och med nere på den här stora bokmässan i Frankfurt i fjol med ett team lett av Axel Gordh Humlesjö och spelade in interiörer från bokmässan.

Karin Olsson: Ja jag pratade lite kort med Axel Gordh Humlesjö på Stora Journalistpris-efterfesten och han sa det att det var lite irriterande eller att det var både bra och dåligt att det var så mycket snack runt den här granskningen för dels kunde det hjälpa till att röka fram fler ur sina hålor, att fler kommer fram som vill snacka. Sen kan det också ha en baksida att det också blir mycket besvärligare för att folk hinner förbereda sig eller slipa på sina argument eller välja att inte prata så det har haft både för- och nackdelar att det har blivit så omsusat i branschen berättade han.

Magnus Alselind: Axel Gordh och UG-gänget hade ju också med sig David Lagercrantz. David är en av personerna som UG använder sig av för att driva den här historien framåt. En vit riddare, är vad jag har hört.

(…)

Karin Olsson: Kristoffer, det här låter ändå lite branschigt på något sätt, det är kontrakt och det är uppgörelser som inte alla i branschen tycker är schysta osv. Vad är det stora allmänintresset i detta för ett så stort program som Uppdrag granskning?

Kristoffer Lind: Ni var ju själva inne på det att det inte bara handlar om kontrakt och avtal och förlag utan att det också finns andra delar i den här granskningen. Ni talar om arbetsmiljö och så, det är ju där som den stora bomben eventuellt kan brisera.

Karin Olsson: Har du någon idé om varför den här stora granskningen kommer just nu för jag gissar att det här missnöjet i branschen och så har funnits under en längre tid?

Kristoffer Lind: Ja det har det gjort. Jag gissar att det beror på att de har något väldigt stort scoop, att de har ett väldigt stort avslöjande, annars tror jag inte att de hade satt i gång en så omfattande granskning och jag tror också, även om jag tycker allmänintresset är stort även vad gäller de förlagsrelaterade bitarna, att det finns något som är utanför det men det vet jag inget om.

Magnus Alselind: Jag tänker att UG inte gör tre delar på en tvist om revenue share.

Kristoffer Lind: Nej det är klart de inte gör.

(…)

Magnus Alselind: Jag tycker ändå det är otroligt spännande, jag har inte varit med om det här tidigare, en UG-granskning som det snackas om så brett under ett år innan.

Kristoffer Lind: Det ska bli intressant att se, det finns ju ingen författare som hittills har lämnat [beep-ljud] och det kanske inte finns någon anledning till heller men det ska bli intressant att se, det har varit en sån kompakt tystnad från alla som representeras därifrån, om den tystnaden fortsätter. Det finns ju några som har suttit på väldigt höga moraliska hästar.

(…)

Karin Olsson: Tack för din podd och att du var med här och pratade lite om UG:s scoop.

Anmälan

NN anförde, genom ombud, i huvudsak följande.

Expressens artikel baserades på innehållet i tidningens egen podcast ”Lägg ut”, där tidningens redaktörer Karin Olsson och Magnus Alselind talade med en inbjuden gäst, bokförläggaren Kristoffer Lind, som också var programledare för den fristående podcasten ”Förlagspodden”.

I Expressens artikel pekades NN, grundare av den litterära agenturen Agentur AA, ut som föremål för ett kommande “scoop” i SVT:s Uppdrag granskning. Expressen skrev bland annat följande i artikeln:

”Enligt uppgift till ’Lägg ut’ har SVT-redaktionen granskat miljonrullningen på agenturen; arbetsmiljö, arbetsmetoder och hur utgivningar styrs. Lind har intervjuats av ’Uppdrag granskning’ om hans erfarenheter av Agentur AA och berättar om ’en aggressivitet’ som den framgångsrika agenturen jobbar med, som i hans egna erfarenheter inte varit olagliga, men enligt Förlagspodden-profilerna är arbetsmetoderna ’tveksamma’.”

”Lägg ut” hade även tidigare diskuterat Uppdrag gransknings pågående granskning, men då utan att namnge NN eller agenturen. När man nu namngett både grundaren och företaget hade det gjorts med hänvisning till att Förlagspodden redan namngivit NN. Förlagspoddens Kristoffer Lind och Lasse Winkler hade i flera av sina avsnitt öppet torgfört spekulationer om grävet och agenturen.

Uppdrag granskning hade efter artikelns publicering valt att pausa granskningen och inget publiceringsdatum var satt. Exakt vad Uppdrag gransknings gräv hade gått ut på var ännu oklart. Agenturen själv hade sporadiskt fört diskussioner med SVT och då fått uppgifter från ansvarig redaktör på Uppdrag granskning om att NN mest sannolikt inte skulle komma att namnges i ett eventuellt program.

Att Uppdrag granskning hade ett stort scoop, som påstods i artikeln, implicerade att NN och agenturen hade gjort sig skyldiga till något allvarligt och klandervärt. Detta insinuerades också i artikeln och den podcast som artikeln refererade till, i beskrivningar om arbetsmiljö, tveksamma arbetsmetoder, utgivningar som styrdes och aggressivitet.

Att detta allvarliga inte definierades tydligare samtidigt som ett utpekande skedde skapade en ovanlig situation som var mycket svår, rentav tärande, för den utpekade att bemöta eller hantera.

Att ett etablerat nyhetsmedium valde att namnpublicera i ett ouppklarat gräv, där publicisten som genomförde själva granskningen inte hade beslutat om en namnpublicering, var mycket tvivelaktigt. Expressens redaktörer angav i sin podcast som motivering till namnpubliceringen att Förlagspodden, en icke-redaktionell nyhetskälla, redan hade pekat ut NN och Agentur AA. Det fick anses vara en otillräcklig förklaring, med hänvisning till vad som stod i publicitetsreglerna om att hela ansvaret för namn- och bildpublicering föll på den som återgav materialet.

Till det kom att artikeln hade publicerats utan att Agentur AA eller dess ledande företrädare kontaktats. Agenturens reception, dess vd och grundare hade alla kollat igenom sina samtalslistor och mejlkorgar utan att finna några kontaktförsök. I efterhand hade Magnus Alselind, då redaktionschef på Expressen, hävdat att agenturen kontaktats genom sitt växelnummer, men inte framlagt något underlag som styrkte ett sådant påstående. Helt klart stod att ingen av agenturens ledande företrädare hade kontaktats.

I den podcast som artikeln baserades på fick Kristoffer Lind, själv en kommersiell part i bokbranschen, lämna flera subjektiva och felaktiga omdömen om Agentur AA, varav flera återgavs i artikeln.

Då Agentur AA inte hade informerats om Kristoffer Linds påståenden före publicering – och Expressen uppenbarligen inte faktakollat dennes partsinlaga – hade resultatet blivit att såväl podcast som artikel framställde NN och Agentur AA på ett tendentiöst och nedsättande sätt. Den tryckta artikeln och podcasten hängde ihop, eftersom den förra marknadsförde den senare och den senare var källa till den förra, samtidigt som innehållet delvis överlappade.

Sammanfattningsvis innebar den publicerade artikeln tydliga överträdelser av publicitetsreglerna, då det saknades grund för en namnpublicering, den utpekade parten inte hade kontaktats, och allvarliga uppgifter presenterades på ett sätt som gjorde dem omöjliga att konkret värdera eller bemöta. Rykten och spekulationer var en otillräcklig grund för utpekande nyhetsjournalistik.

Mediets svar

Expressen svarade genom Klas Granström, chefredaktör och ansvarig utgivare. I huvudsak anfördes följande.

Tidningen ansåg att anmälan var medieetiskt grundlös. NN hade inte lidit någon oförsvarlig publicitetsskada. SVT hade arbetat med en större granskning av agenturen och dess arbetsmetoder, arbetsmiljö och hur utgivningar styrdes. För Expressens publik var det intressant att höra vad förläggaren Kristoffer Lind hade att säga om den intervju som han berättade att SVT gjort med honom.

Expressen kunde inte se att en upplysning till läsarna om att Kristoffer Lind talat med tidningen om agenturen och en uppgift om agenturens ”tveksamma” arbetsmetoder överhuvudtaget kunde vara en fråga för medieetiken i frånvaro av detaljer.

Till att börja med var det viktigt att skilja agenturen från NN personligen. Vidare var en ”aggressivitet” från företrädare för agenturen omtalad, omskriven och till och med omvittnad, den kunde knappast betraktas som publicitetsmässigt känslig. Det fanns helt enkelt inget att pröva i det hänseendet.

Källan var klart angiven, liksom hans ställning som förläggare. Att en litterär agent och ett förlag kunde ha intressen som gick isär måste betraktas som glasklart.

Expressen motsatte sig ett resonemang som byggde på att information i artikeln som inte ”definieras tydligare” skulle kunna vara ”tärande” för anmälaren. Med all respekt för anmälarens anförda känslor kunde Expressen bara svara för den information som fanns i artikeln.

NN hade för egen del varit öppen, bland annat i intervjuer, om sina personliga tillkortakommanden. Det fanns författare som sagt att de inte ville ha med honom att göra. Även det förhållandet hade NN kommenterat publikt. Dessutom var NN Sveriges agentdominant. Hans agentur hade år 2021 omsatt cirka 50 miljoner kronor. Vinsten hade uppgått till avsevärda 22 miljoner kronor.

Agenturen, som ägdes och leddes av NN, representerade flera bästsäljande författare. Hans värv var i offentligheten och han kunde inte välja från

vilket håll ljuset skulle falla på vare sig honom eller den verksamhet som agenturen bedrev.

Både agenturen och NN hade varit välkomna att höra av sig med begäran om genmäle, vilket Expressen i så fall skulle ha övervägt i sedvanlig generös anda. Han hade inte hörts av på annat sätt än genom anmälan till MO.

Expressen begärde mot denna bakgrund att ärendet skulle avskrivas.

Anmälarens kommentar

NN tillade, genom ombudet, i huvudsak följande.

Allmänt

Expressen hade genom den publicerade artikeln brustit mot god publicistisk sed. Vad tidningen anfört i sitt yttrande förändrade inte denna slutsats.

Kvarstod gjorde att det saknats grund för namnpublicering, att allvarliga och konturlösa påståenden riktats mot NN och agenturen samt att Expressen före publiceringen inte kontaktat vare sig agenturen eller anmälaren.

Kontakt före publiceringen

Såsom tidningens yttrande fick förstås så var parterna överens om att någon kontakt inte förekommit före publiceringen. Att Expressen i efterhand menade att man skulle ha övervägt att publicera ett genmäle om detta hade begärts saknade betydelse för bedömningen.

Grund för namnpublicering

I artikeln namngavs såväl NN som agenturen. Att agenturen och NN pekats ut med namn i en annan icke-redaktionell nyhetskälla saknade betydelse. Ansvaret föll i detta sammanhang helt på Expressen som hade att ansvara för sin namnpublicering.

De påståenden som riktats mot agenturen

De påståenden som riktats mot agenturen och NN bestod av rykten och skvaller. Att publicera konturlösa nedsättande uppgifter kunde inte innebära att Expressen kunde undgå ansvar på den grunden att uppgifterna inte var specificerade.

För den utpekade kunde givetvis denna typ av uppgifter leda till en oförsvarlig publicitetsskada. Begrepp som ”tveksamma arbetsmetoder” lämnades till mottagaren av informationen att tolka. Det var svårt att fria sig från tanken att bristen på konkretion utgjorde förklaringen till att Expressen inte kontaktat vare sig agenturen eller NN före publiceringen. Det förelåg helt enkelt ingen konkret information att bemöta.

NN hade inte, med undantag för uppståndelsen kring Uppdrag granskning, deltagit i några intervjuer på många år. I sammanhanget kunde också påpekas att NN, i den intervju han medverkat i gällande Uppdrag granskning, just påpekat svårigheterna i att bemöta konturlöst skvaller och ryktesspridning.

Ytterligare skriftväxling

Klas Granström, chefredaktör och ansvarig utgivare, tillade för Expressens räkning följande.

Det var med inget mått mätt rimligt att en branschföreträdares omdöme, ”tveksamma”, om arbetsmetoder, efter anmälarens önskemål skulle ha kompletterats för att därefter grunda ett påstående om publicitetsskada.

Tidningen noterade att det rådde enighet om att NN sökt offentligheten om bland annat sina personliga tillkortakommanden.

Medieombudsmannens bedömning

Allmänt om prövningen

Medieombudsmannen prövar om anmälaren har blivit utsatt för en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra det vägs allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot det eventuella intrånget i den personliga integriteten. Av betydelse för bedömningen är bland annat uppgifternas karaktär, sammanhanget i vilket de publicerats och anmälarens ställning i samhället.

MO prövar inte vad som är sant eller falskt, i stället handlar bedömningen om vad tidningen haft för underlag för uppgifterna (belägg).

Skadan av uppgifterna

Expressen har pekat ut anmälaren och dennes agentur som föremål för ett kommande avsnitt av Uppdrag granskning, SVT:s kända och mångåriga grävprogram. Enligt tidningen ska granskningen handla om arbetsmiljö, arbetsmetoder och hur utgivningar styrs. Kristoffer Lind, som intervjuas, berättar att agenturen arbetar med ”en aggressivitet” och har arbetsmetoder som i och för sig inte är olagliga men däremot ”tveksamma”. I podcastavsnittet säger Kristoffer Lind att det rör sig om en osund marknad med oligopol och att Uppdrag gransknings stora avslöjande skulle kunna handla om arbetsmiljöfrågor.

Även om det står klart för den som tar del av artikeln eller podcasten att det handlar om en pågående granskning leder uppgiften om att anmälaren och agenturen är föremål för ett kommande program av Uppdrag granskning tanken till att det finns missförhållanden att avslöja. Av Kristoffer Linds uppgifter framstår det dessutom som att det finns fog för viss kritik.

Beskrivningen av vad granskningen handlar om är allmänt hållen; det talas alltså om arbetsmiljö, arbetsmetoder och hur utgivningar styrs. Anmälaren har anfört att bristen på konkretion kan leda till en större publicitetsskada då det lämnar utrymme för spekulationer. Så kan det vara i vissa fall. MO anser dock i detta fall att det sätt, på vilket tidningen rapporterat om granskningen, är förhållandevis återhållsamt. Att ange fler detaljer eller göra vidare spekulationer i vad granskningen handlar om hade kunnat leda till en större skada och dessutom väcka ytterligare frågor om beläggen för rapporteringen.

Vidare har det sammanhang i vilket uppgifterna publicerats betydelse för bedömningen av hur skadliga de är. Artikeln är baserad på podcastavsnittet, i vilket två av tidningens framstående profiler i förhållandevis lättsam ton pratar om och med andra medieprofiler. Det finns inget att invända mot att tidningen, i ett sådant format och sammanhang, tar upp en omtalad granskning och ”branschsnackis”. I det aktuella formatet är det högre i tak att framföra kritik och uttrycka åsikter än vad det till exempel är i en nyhetsartikel. Generellt innebär detta dock inte att en tidning kan undgå kritik för exempelvis bristande belägg eller en omotiverad namngivning.

Det kan konstateras att de publicerade uppgifterna inte främst riktar sig mot anmälaren personligen utan snarare har att göra med agenturen och dess arbetssätt. Även om anmälaren som grundare och ägare av bolaget kan antas ha en del i detta anser MO att nämnda distinktion medför att skadan för anmälaren som person begränsas.

MO noterar att tidningen en tid efter publiceringen tagit bort anmälarens och agenturens namn från såväl artikeln som podcastavsnittet.

Allmänintresse och anmälarens ställning

I den ursprungliga versionen av publiceringarna var anmälaren och agenturen utpekade med namn.

Agenturen är en stor aktör inom förlagsvärlden. Verksamheten omsätter mångmiljonbelopp och bland agenturens författare finns många kända namn. Som grundare av och delägare i agenturen har anmälaren en framstående och inflytelserik position i Boksverige, även om han inte kan sägas vara känd för den bredare allmänheten.

Det finns, som konstaterats ovan, inget att invända mot att tidningen, inom ramen för sin podcast om medier och journalistik, berättar om en uppmärksammad pågående granskning av en stor aktör i branschen. Detta är något som allmänheten har rätt till insyn i. Allmänintresset av att peka ut anmälaren kan dock diskuteras, särskilt som det handlar om en ännu oavslutad och opublicerad granskning.

Frågan om belägg

Som konstaterats inledningsvis prövar MO inte vad som är sant eller falskt. Bedömningen handlar i stället om vilket underlag tidningen haft för de uppgifter om anmälaren som publicerats.

Att Uppdrag granskning har arbetat med ett program om anmälaren och agenturen står klart. Uppgifterna om vad granskningen handlar om kommer från Kristoffer Lind, som tidningen intervjuat, och podcastens programledare Karin Olsson och Magnus Alselind. De är alla profiler i mediebranschen, inom vilken granskningen har uppmärksammats stort, och har i denna egenskap fått vetskap om den.

MO noterar också att det för den som tar del av publiceringen framgår att podcastdeltagarna redogör för den information som de själva har nåtts av och att det, i vissa delar, handlar om spekulationer.

Rätten till bemötande

Parterna är överens om att någon kontakt dem emellan inte skett före publiceringen. Enligt anmälaren har tidningen inte försökt kontakta agenturen eller anmälaren. Vad tidningen i korrespondens parterna emellan uppgett till agenturen om att den försökt ta kontakt genom växeln menar anmälaren är felaktigt. Tidningen anger i artikeln att den sökt anmälaren och har i skriftväxlingen inför detta beslut uppgett att anmälaren varit välkommen att begära ett genmäle.

MO konstaterar att parterna är oense i frågan om tidningens kontaktförsök. Mot bakgrund av att tidningen valt att peka ut anmälaren och agenturen hade det varit bra om tidningen gjort större ansträngning för att ge dem tillfälle till bemötande. Här noterar MO att tidningen inte gjort någon större ansats att nyansera påståendena – exempelvis genom att ange att det inte står klart hur anmälaren och agenturen ställer sig till uppgifterna.

Sammanfattande slutsats

Det finns brister i publiceringarna vad gäller tidningens hantering av bemötandefrågan och allmänintresset av att peka ut anmälaren med namn kan diskuteras. Klart står dock att såväl NN som agenturen har en inflytelserik position i Boksverige.

De uppgifter om anmälaren som har publicerats framstår som förhållandevis återhållsamma, och främst riktade mot agenturen. Uppgifterna är också framförda i ett mer lättsamt format, där lyssnaren förstår att det är fråga om spekulationer kring en ännu oavslutad granskning.

De anmälda publiceringarna gjordes innan nyheten om att SVT valt att pausa granskningen kom, och den stora uppmärksamhet som följde på detta. Expressen har därefter valt att ta bort anmälarens och agenturens namn från publiceringarna.

MO anser sammantaget att den publicitetsskada som anmälaren orsakats inte varit oförsvarlig.

Ärendet skrivs av.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Såväl anmälaren som tidningen har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande.

Anmälaren:

Utpekanden med namn och stor porträttbild i ledande nationella nyhetsmedier kräver mer än spekulationer och skvaller. Om en enskild ska pekas ut som föremål för ett stort scoop om arbetsmiljöbrister och mycket annat, måste dessa brister konkretiseras och beläggas, i stället för att presenteras svepande och utan belägg för konkreta händelser. Om dessa belägg fanns borde de ha presenterats för att berättiga en publicering. Att de som uttrycker sig är medieprofiler ändrar inte på den saken.

Anmälaren har vidare hänvisat till nämndens beslut den 10 oktober 2023 i ärende
dnr. 23136 och anfört att resonemanget i det beslutet är tillämpligt även i detta fall.

Expressen:

Tidningen anser att de två ärendena inte är jämförbara.

NN är en maktfaktor på den svenska bokmarknaden. Hans ställning har konsekvent byggts under många år. Han har företrätt ett flertal uppskattade och framgångsrika författare. Det är väl bekant att hans framfart inte varit utan kontroverser och han har dessutom varit publik med sådant som hör till den personliga och privata sfären.

Expressen har en del synpunkter på MO:s resonemang, även om tidningen till fullo instämmer i slutsatsen att NN inte har lidit någon oförsvarlig publicitetsskada.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Expressen.

I beslutet har deltagit ordförande Stefan Johansson samt Hanna Nyberg, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Eva Burman, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Sven Hagströmer, Ruth Mannelqvist, Göran Collste, Anders Forkman och Karin Johannesson representerande allmänheten.

Dessutom har Gertrud Åström, representerande allmänheten, närvarat vid behandlingen av ärendet.