Expressen/GT, exp. nr. 96/2018, dnr. 17389
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Expressen/GT för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_______________
Genom beslut den 8 mars 2018 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Expressen/GT till Pressens Opinionsnämnd (PON).
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen publicerade
Den 19 oktober 2017 publicerade Expressens webbplats (expressen.se/gt/sport) en artikel med rubriken AA [namn angivet] 32: ”Vill inte bära på det här själv längre”.
I en rad inlägg på Twitter hade den tidigare elitspelaren i handboll berättat om våldtäkten för 19 år sedan. Hon hade bara varit 13 år och föräldrarna var bortresta. Några hockeyspelare i bekantskapskretsen skulle sova över. På Twitter skrev hon:
”Mina kompisar går hem men alla hockeykompisarna sover kvar. Jag lägger mig i mina föräldrars säng och det gör även två av killarna.”
Hon började hångla med en av dem. Han frågade AA om hon ville ”göra det”. Han upprepade frågan flera gånger och fick hela tiden nej. ”Till slut kör han ändå” skrev AA på Twitter. Att berätta om det 19 år senare påverkar henne; armarna domnar och hon får svårt att andas.
Det var ganska nyligen hon valde att kalla det inträffade för en våldtäkt. Tidigare hade hon bara sagt att det inte var frivilligt, inget hon valt. Efteråt hade hon tänkt att hon fick skylla sig själv som legat och hånglat i samma säng som pojken. Hon hade skämts för att hon inte skrikit eller ropat på hjälp.
I inläggen på Twitter berättade hon att killen kommit ner på morgonen, gått in i köket och skrattat åt det som hänt.
Första månaderna efter händelsen hade hon inte vågat gå till arenan Y [namn angivet]. Alla visste vad som hänt, folk skvallrade och hon skämdes. Arenan var en plats där hon i princip vuxit upp eftersom hennes pappa BB [namn angivet] varit en av X-lagets (namn angivet] största spelare genom tiderna.
När hon började på gymnasiet hade hon fått höra: ”Ahh, det är du som är hockeyhoran, ju”.
Hon hade inte vågat berätta hela sanningen för sina föräldrar. Till dem sa hon att det inte varit ett fullbordat samlag, vilket det hade varit.
Den 20 oktober 2017 publicerade Expressen en artikel med rubriken AA, 32, kallades ”hockeyhora” efter våldtäkten.
Tusentals kvinnor hade delat med sig av sexuella trakasserier och övergrepp under hashtaggen #MeToo. En av dem var AA som berättat om en våldtäkt för 19 år sedan. Hennes föräldrar var bortresta och några bekanta som spelade hockey skulle sova över.
Hon började hångla med en av dem, som frågade om hon ville ”göra det”. Hon hade sagt nej upprepade gånger, men till sist hade han ”kört ändå”. Efteråt hade hon känt sig förlamad, men tänkt att hon fick skylla sig själv eftersom hon hånglat. Hon hade inte heller skrikit eller ropat på hjälp.
Saken blev känd och folk skvallrade. När hon började gymnasiet hade hon fått höra: ”Ahh, det är du som är hockeyhoran, ju”.
Anmälan
Expressens publiceringar anmäldes av den utpekade mannen via ett ombud. Han framförde att han utpekats som våldtäktsman, det vill säga brottslig och klandervärd.
Av de uppgifter som lämnades i artikeln hade han identifierats och utpekats i breda hockeykretsar och inom ett omfattande gemensamt socialt umgänge som både han och AA hade. Det hade skett på följande sätt:
- AA:s ålder angavs till 13 och tidningen skrev att det hade hänt för 19 år sedan. Därmed var det lätt att förstå ungefär vilka årskullar det handlade om.
- Det framgick vilken förening det handlade om genom att arenan Y nämndes och att AA:s far spelade i X-laget.
- Att ett sexuellt umgänge mellan dessa två minderåriga barn ägt rum blev vid tiden för händelsen välkänt bland gemensamma bekanta, hockeyspelarna, vårdnadshavarna för pojkarna i laget och i vidare kretsar i föreningen, vilket AA bekräftade i sin berättelse. I och med denna artikel påstods nu detta umgänge ha utgjorts av en våldtäkt och pekades anmälaren ut för detta inom samma krets.
- Tidningen hade lagt ut artikeln på sin Facebooksida varvid ytterligare spridning skett.
Påståendena om anmälaren var att han gjort sig skyldig till våldtäkt och han benämndes förövare. Påståenden om sexualbrott är stigmatiserande och grovt misskrediterande.
Anmälaren hade en annan uppfattning om den aktuella händelsen. Den hade varit frivillig från båda parter. Uppgifterna var således osanna och det rådde oenighet om flera av detaljerna. Någon polisanmälan, förundersökning, rättslig process eller annat skriftligt underlag fanns inte. Inte heller några andra vittnesuppgifter.
Anmälaren hade tagit kontakt med den pojke som legat bredvid honom och AA vid händelsen. Inte heller han hade uppfattat att det sexuella umgänget skett mot hennes vilja eller på det sättet som beskrevs i tidningen. Hon hade exempelvis uppgivit att hon vid fem eller tio tillfällen skulle ha sagt nej, något som rimligen borde ha uppfattats av anmälaren eller personen bredvid.
Anmälaren hade inte blivit kontaktad för att lämna sin version av det inträffade eller på annat sätt försvara sig.
Tidningens svar
Tidningen svarade genom sin administrativa redaktionschef Lina Modin att tidningen inte kunde vidgå att anmälaren var personligt berörd. Tidningen hade ingen kännedom om hans identitet, vilket var förklaringen till att tidningen inte sökt honom för en kommentar.
AA:s berättelse skulle ses i ljuset av #MeToo-kampanjen. Tidningen hade varit sparsam med detaljer och artikeln handlade inte om förövaren. Det stod inget om hans ålder eller hur han var bekant med AA. Att det inträffat för flera tiotals år sedan bidrog till svårigheten att förstå vem som avsågs.
Av uppgifterna i artikeln framgick det inte i vilken klubb han hade spelat. Att AA:s pappa vid tiden varit en mycket känd hockeyspelare innebar att hon rörde sig i olika hockeymiljöer.
Att berätta att det rörde sig om hockey var motiverat eftersom hon kallats ”hockeyhoran”, vilket sade något om den jargong och den kvinnosyn som fanns i dessa miljöer.
Anmälarens kommentar
Genom att berätta om AA:s ålder stod det klart vilket åldersspann det rörde sig om. Liksom att det var uppenbart att det var X-laget, eftersom hon inte vågade gå till arenan Y. Alla visste vad som hänt, folk skvallrade och hon skämdes.
Anmälaren och AA hade 47 gemensamma vänner på Facebook. Antalet hade sjunkit efter publiceringen då ett antal numera inte längre var vänner med anmälaren.
PO:s bedömning
Våldtäkt är ett mycket allvarligt brott och såväl företeelsen i allmänhet som enskilda fall kan det finnas skäl att avhandla i medierna. Det finns således inget att invända mot att tidningen tagit upp saken.
Det vilar emellertid ett ansvar på tidningen att inte återge hennes berättelse så att den berörde mannen pekas ut. Det beror på att påståendet om våldtäkt, oavsett sanningshalten, är kränkande för anmälaren, att det ligger långt tillbaka i tiden och att påståendet om brottslig handling aldrig utretts av polisen eller hanterats av socialtjänsten.
Här finns emellertid utpekande detaljer:
- Att anmälaren fanns i AA:s umgängeskrets vid tiden för händelsen. Det förstärks av att det anges att händelsen utspelade sig hemma hos henne.
- Att det handlade om hockeyklubben X-laget. Det framgår inte bara av att hennes far nämns vid namn, utan också av att hon länge inte vågade gå till arenan Y, arena för såväl träning som matchspel för X-laget.
- Att det inträffade för 19 år sedan när AA var 13. Därmed ringas en ungefärlig ålder in.
- Att händelsen blev känd i breda kretsar inom och utom klubben.
Det som minskar effekten av dessa detaljuppgifter är att händelsen utspelade sig för 19 år sedan.
Till det kommer att tidningen inte berättar något om anmälarens förhållanden i dag. Inte var han bor, arbetar med, eventuellt idrottsligt engagemang eller familjeförhållanden. Det innebär att anmälaren inte pekas ut för en ny och större krets.
Men även om händelsen ligger 19 år tillbaka i tiden är den av så ovanlig karaktär att många, som fick kännedom om det sexuella umgänget mellan AA och anmälaren, fortfarande lär komma ihåg vad som hände.
Att kunskapen om händelsen spreds i en vid krets bland den berörda klubbens hockeyspelande ungdomar och deras anhöriga finns det inte skäl att betvivla. Det bekräftas såväl av anmälaren som av AA:s uppgifter: ”Alla visste vad som hänt, folk skvallrade och hon skämdes.”.
Expressen/GT har avstått från vissa utpekande uppgifter som publicerats på Twitter, som hur AA var bekant med anmälaren. Det är bra att tidningen valt att agera på detta sätt, eftersom det kan ha försvårat identifikation av anmälaren utanför den krets som redan hade kännedom om det sexuella umgänget.
Av vad som framgår i ärendet är emellertid denna krets omfattande. För dem är namnet AA tillräckligt för att de även ska förstå vem anmälaren är.
Inför denna krets medför tidningens oreserverade uppgifter om våldtäkt en allvarlig publicitetsskada för anmälaren. För den bör tidningen klandras.
Ärendet hänskjuts till Pressens Opinionsnämnd, PON.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Endast tidningen har yttrat sig i nämnden.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.