Expressen klandras för hur advokat kopplades till gängkriminalitet

mars 5 2024


Genom ordval som att advokater agerar ”gängkriminella i kostym” och en offensiv puff har en  advokat som granskats av Expressens utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada.

Expressen, dnr. 23327, exp. nr. 7/2024

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar Expressen för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Genom beslut den 1 december 2023 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Expressen.

MO:s beslut hade följande lydelse.

NN har, genom ombud, i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Expressen för följande publiceringar:

  • Advokat hjälpte gängkriminell före skjutning, publicerad på expressen.se den 19 juni 2023 och i papperstidningen dagen efter (artikeln).

  • Advokaterna måste göra ett bättre städjobb, publicerad på expressen.se den 24 juni 2023 (ledarkrönikan).

Vad tidningen publicerade (i urval)

Artikeln

Artikeltexten hade samma lydelse på expressen.se och i papperstidningen.

På Expressens sajt puffades för artikeln i samband med publiceringen. Under ordet ”EXTRA” syntes en bild på NN jämte en bild på en lägenhetsdörr med skotthål i. Inklippt vid de två bilderna fanns bild på ett sms-meddelande: ”Haha tack så mkt NN (namn angivet) uppskattas”. Meddelandet avslutades med två hjärtan. Rubriken ”Advokat hjälpte gängkriminell före skjutning” angavs tillsammans med underrubriken ”Fredrik Sjöshult: Hämnades skjutning hos ’Kurdiska räven’. Gängadvokat förhörd”.

Ingressen

Gangsteradvokater som agerat som ”gängkriminella i kostym” hade på senare tid fläckat ned kåren.

Kriminella nätverk hade utnyttjat försvarsadvokater för att utföra tveksamma – ibland kriminella – handlingar. I gengäld hade advokaterna fått offentliga uppdrag för miljoner.

I en polisutredning hade artikelförfattaren nu hittat ett nytt avslöjande om gängadvokaten NN – kort före en skjutning hade han hjälpt en gängkriminell med ett id.

Artikeltexten

NN var en av Sveriges mest anlitade brottmålsadvokater och hade i flera år bland annat återkommande fått uppdrag av Bandidosmedlemmar och gängkriminella i kretsen kring Rawa Majid, mer känd som ”Kurdiska räven”.

Under 2022 var det bara tre advokater som fakturerat svenska domstolar högre belopp. NN:s advokaträkningar hade landat på totalt 7,4 miljoner kronor för offentliga uppdrag.

NN hade tidigare varit offentlig försvarare för en känd gängmedlem från Bro i norra Stockholm som enligt polisen tillhörde Rawa Majids inre krets.

I mitten av september förra året utsattes en adress i Uppsala med koppling till Rawa Majids familj för ett attentat. Två personer var nära att träffas av skott som avlossades in i en lägenhet.

Några dagar senare inträffade en ny skjutning i Jordbro, som var ett känt fäste för just Foxtrotnätverket. Efter skottlossningen i Jordbro greps en man och han häktades några dagar senare. Foxtrotmannen från Bro var en av dem som tog del av nyheten om gripandet.

Han kontaktade då sin gamla försvarsadvokat NN. I en chatt som senare i polisutredningen hittades i gängmannens mobil fanns kontakterna mellan honom och advokaten sparade.

Foxtrotmannen skickade en länk till en SVT-artikel om häktningen:

”Hej NN kan du kolla vem som blev häktad är du snäll”

Advokaten svarade efter 33 minuter:

”Inte hört något om detta men kan kolla lite i morgon.”

”Ber dig kolla är du snäll”, återkom Foxtrotmannen i ett meddelande som avslutades med tre hjärtan.

Samma dag åkte två unga män från Borås till Stockholm. Enligt polisutredningen bokades de in på ett hotell av Foxtrotnätverket.

Dagen efter stötte gängmannen på advokaten i ett meddelande:

”Sho har du kollat?”

”Återkommer när jag har ett svar, har mailat både både södertörn o Uppsala:)”, svarade NN.

De två unga männen från Borås fortsatte att bo på hotell i Stockholm.

Klockan 09.49 den 3 oktober skickade advokat NN en bild med identitetsuppgifter på mannen som häktats efter skjutningen i Uppsala mot adressen med koppling till Rawa Majid.

”Där har du dagboksbladet i det efterfrågade målet :)”, skrev NN till Foxtrotmannen.

”Haha tack så mkt NN uppskattas”, svarade han och la till två hjärtan.

Rawa Majid gömde sig i Turkiet tillsammans med flera andra från Foxtrot och en timme efter att advokaten skickat identitetsuppgifterna gjordes sökningar på den häktade mannens adressuppgifter från en mobil med ett abonnemang som var registrerat hos mobiloperatören Turkcell.

Någon timme efter att advokaten skickat identitetsuppgifterna till Foxtrotmannen lämnade de unga Boråsmännen hotellet och hämtade upp ett vapen i norra Stockholm, enligt polisutredningen.

Mannen som häktats efter Uppsalaskjutningen var folkbokförd i en lägenhet i Sätra i södra Stockholm och det var den adressen som syntes vid internetsökningar på hans namn. Men varken han själv eller någon i hans familj bodde egentligen där.

Vid 18-tiden knackade det på dörren till lägenheten. Kvinnorna som bodde där öppnade inte men såg hur två män sprang från huset. De bar på ett avlångt föremål.

Två timmar senare bankade det på nytt på dörren. En av kvinnorna såg genom titthålet en man med något svart i händerna. Strax därefter öppnades eld med ett automatvapen och 17 skott gick in genom dörren och fastnade i en vägg längre in i bostaden. Kvinnorna lyckades fly undan kulorna och klarade sig utan fysiska skador.

De två männen från Borås misstänktes vara gärningsmän och de greps efter ett tag. De kördes till platsen av en kamrat och han hade senare i polisförhör berättat om skjutningen och vad skytten sagt när han kom tillbaka till bilen.

– Må de vila i frid, skulle den utpekade skytten ha sagt.

Senare hörde chauffören att skytten ringdes upp och fick information om att skjutningen ”misslyckats”.

– Jag var säker på att de var bakom dörren, skulle skytten ha sagt till uppringaren.

De utpekade skyttarna stod nu inför rätta för mordförsök i Sätra tillsammans med flera misstänkta medhjälpare. Foxtrotmannen som fått identitetsuppgifterna från advokat NN var åtalad för anstiftan av mordförsöket.

Enligt åklagaren Henrik Söderman vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet hade anstiftaren ”inför brottet uppdragit åt annan att ta reda på adressen där brottet skulle utföras samt, den 3 oktober 2022 när han fick del av adressuppgiften lämna den – själv eller genom annan – till medgärningsmännen”.

NN hade inget uppdrag som offentlig försvarare åt Foxtrotmannen när han hjälpte till med identitetsuppgiften. Han försvarade inte heller mannen i den pågående rättegången.

I polisutredningen hade NN förhörts och efter kontakt med åklagare var polisens förhörsledare tydliga med att han inte var misstänkt för brott utan bara hördes ”upplysningsvis”.

Förhöret varade i tio minuter och NN ifrågasatte att polisen ens fick läsa de meddelanden som hittats i Foxtrotmannens mobil med tanke på den sekretess som gällde för kontakter mellan advokater och klienter.

Han försvarade sig i generella termer med att frågorna om identitetsuppgifterna som han skickat handlade om ett så kallat dagboksblad från tingsrätten som allmänheten hade rätt att ta del av.

– Det där inte är jätteovanligt. Det är en offentlig handling och vissa personer är lata och då kan man ställa upp, sa NN i polisförhöret.

I ett meddelande till Expressen skrev NN:

”Det stämmer att jag hördes upplysningsvis kring ett dagboksblad (offentlig handling) som jag, inom ramen för god advokatsed och den däri inbegripna serviceskyldigheten tillhandahöll en klient.”

”Vederbörande var inte ’före detta klient’, utan pågående uppdrag förelåg, dock rörande annat förhållande än offentligt försvar.”

Hur såg han på agerandet med tanke på den skjutning som inträffade på den aktuella personens folkbokföringsadress efter att han skickat dagboksbladet?

”Agerandet? Vid tidpunkten handlade det för min del om att ta ut en allmän handling åt en klient, en helt sedvanlig och icke-problematisk åtgärd som ingår i jobbet. Jag kan i sak konstatera att Folkbokföringsadressen inte framgår av ett dagboksblad och jag har svårt att se att en domstolssekreterare skulle få samma fråga.”

Åklagaren Henrik Söderman meddelade under pågående rättegång kort att han inte ”kommer att uttrycka någon uppfattning om det så länge förhandlingen pågår”.

Efter att ha tagit del av NN:s försvar tog artikelförfattaren kontakt med en av Sveriges främsta brottmålsadvokater.

Advokaten konstaterade att det hänt att han som advokat hjälpt en före detta klient att ta reda på offentliga uppgifter om vem en häktad kamrat fått som offentlig försvarare. Ibland ville kompisar hjälpa häktade att få en bra försvarsadvokat och det var okej att hjälpa till med, enligt advokatens uppfattning.

Men han sa samtidigt att han inte skulle agerat som NN i det nu aktuella fallet. Om det fanns tveksamheter kring hur uppgifterna skulle användas och det dessutom var uppenbart att den som frågade var involverad i gängkriminalitet där hämndaktioner förekom borde en advokat avstå från att hjälpa till, tyckte advokaten.

Rätt eller fel? Brott mot god advokatsed? Omöjligt att avgöra i fallet NN. Artikelförfattaren hade aldrig tidigare varit med om att det gått att dra en så rak linje mellan en advokats tjänster till en gängkriminell och en skjutning där samma person misstänktes vara anstiftare.

Men en sak var artikelförfattaren och den anonyme brottmålsadvokaten överens om: Konkurrensen bland advokater om lukrativa uppdrag och kriminella nätverk som ställde krav på tveksamma tjänster hade blivit ett större problem.

Det fanns en fortsatt grogrund för gangsteradvokater som agerade ”gängkriminella i kostym”.

Bilder

I artikeln fanns bilder på NN, på den person som kallades ”Foxtrotmannen” och på en rävring, som personerna inom grupperingen ”Foxtrot” sades bära. Det fanns även en bild föreställande ett gäng personer, enligt bildtexten ”Rawa Majid och flera andra i Foxtrot-nätverket”.

Därtill fanns utdrag ur sms-konversationen mellan NN och ”Foxtrotmannen”, hämtade från polisens förundersökning.

Ledarkrönikan

Ingressen

Det var advokaternas samröre med gängkriminella som skadade förtroendet för kåren – inte tidningarnas rapportering.

Advokatsamfundet borde skärpa sin granskning av medlemmarna i stället för att skälla på kritikerna.

Brödtexten

I veckan hade Expressen avslöjat att toppadvokaten NN skickat identitetsuppgifter om en häktad man till en gängkriminell klient.

Några timmar senare hade 17 skott skjutits in i en lägenhet i Sätra i södra Stockholm där den häktade mannen varit folkbokförd. Klienten, som troddes tillhöra den inre kretsen kring gängledaren ”Kurdiska räven”, stod nu åtalad för anstiftan till mordförsök och advokaten hade förhörts i utredningen.

Reaktionen på nyheten hade blivit starka. Men från advokathåll hade mycket av ilskan märkligt nog riktats mot de medier som valt att namnge NN. Advokatsamfundets generalsekreterare, Mia Edwall Insulander, hade skrivit en tweet som bara kunde tolkas som ett försvar för advokatens agerande.

Det var som att man trodde att det var mediernas uppmärksamhet – och inte advokaternas eget agerande – som skadade förtroendet för kåren.

De senaste åren hade advokatkåren skakats av en lång rad skandaler. Det handlade om advokater som förmedlat information från häktade klienter, brutit sin tystnadsplikt, inlett romanser med gängkriminella klienter och lurat Domstolsverket på pengar. Två advokater i Stockholm hade rentav dömts till långa fängelsestraff för grova brott i gängmiljö.

Advokatsamfundet brukade påpeka att det var en ytterst liten minoritet som misskötte sig. Det stämde, men den beskrivningen gav ingen rättvisande bild av situationens allvar.

Flera av de advokater som uteslutits hade varit bland de mest anlitade i landet – tre av dem hade funnits med på tio-i-topp-listan över dem som tjänat mest som offentliga försvarare under 2020.

Det innebar att de jobbat med de största målen och de grövsta brottslingarna. Där hade de använt sina privilegier – som rätten att oövervakat tala med häktade klienter – till att hjälpa dem att undanröja bevis och planera grova brott.

Omfattningen av den skada som dessa gangsteradvokater hade gjort i olika rättsfall skulle nog aldrig komma att bli känd.

Sveriges advokatsamfund var en privat organisation. Det var samfundet som på egen hand bestämde vilka jurister som fick kalla sig advokat – och det var dess disciplinnämnd som avgjorde vilka som skulle fråntas titeln.

Det fanns goda anledningar till detta. Den viktigaste var kanske att medborgare som ställdes inför rätta skulle kunna försvaras av jurister som stod fria från staten.

Men det betydde inte att Advokatsamfundets verksamhet var något som bara rörde advokater. Alla hade ett intresse av att samfundet skötte sina uppgifter på ett bra sätt.

Det var skattebetalarna som fick ta notan när offentliga försvarare fuskade med kostnadsräkningarna. Och skrupelfria advokater kunde skjuta hela förundersökningar i sank och göra så att mördare gick fria.

Advokater som lurade till sig pengar eller hjälpte gängkriminella utgjorde därför ett problem för hela samhället.

Advokatsamfundet brukade hävda att man välkomnade granskningar och att man skulle tåla kritik.

Men viljan till öppenhet var det ibland si och så med. Nyligen hade Advokatsamfundet plötsligt slutat lämna ut beslut från disciplinnämnden som innehöll advokaternas namn. Därmed hade det blivit journalistiskt omöjligt att till exempel granska om en advokat prickats flera gånger utan att bli utesluten. Först efter protester från Nyhetsbyrån Siren och tidningen Dagens Juridik hade Advokatsamfundet ändrat sig.

När politiker, debattörer eller andra jurister kritiserade advokatkåren brukade svaret också bli ilsket. Respekterade åklagare avfärdades som okunniga eller anklagades för att sprida fördomar.

Advokat NN hade hjälpt en gängkriminell. Reaktionerna på fallet NN var rätt typiskt för inställningen. Det var möjligt, kanske rentav troligt, att han inte skulle få någon påföljd i disciplinnämnden. Handlingen som han begärt ut på sin klients begäran var offentlig.

Men i ljuset av de många advokatskandalerna var det ändå relevant att medierna skildrade när en offentlig försvarare spelade en viktig roll i en gängskjutning. Varför hade NN inte frågat sig vad uppgiften om en gängkriminell rival skulle användas till? 

Det stärkte knappast förtroendet för advokatkåren att upprördheten efter en sådan händelse främst riktades mot medierna.

Men bortom de hårda orden var Advokatsamfundet uppenbarligen på väg att ta till sig av kritiken, åtminstone delvis. I januari hade man tillsatt en kommitté som skulle utreda en rad förändringar av samfundets disciplinära verksamhet. 

(…)

Om Advokatsamfundet inte insåg behovet av genomgripande förändringar borde politiker och andra utomstående inte vara rädda för att trycka på för förändringar – även om det väckte ilska inom samfundet.

Att Sverige hade försvarare som sprang ärenden åt gängkriminella kunde inte vara en intern angelägenhet för advokatkåren.

Anmälan

Publiceringarna anmäldes av NN. Genom ombudet advokaten Filip Rydin anfördes i huvudsak följande.

Genom publiceringarna hade Expressen inte iakttagit god publicistisk sed och allvarligt skadat NN.

Särskilt angående artikeln

Artikelförfattarens sätt att belysa den så kallade Foxtrotmannen, att ange vilket nätverk denne påstods tillhöra och att Rawa Majid ledde det nätverket, skulle ses i ljuset av att det var Foxtrotmannen som NN påstods ha hjälpt i samband med en skjutning och också förhörts angående.

I mitten av september 2022 hade en lägenhet i Uppsala med koppling till Rawa Majids familj blivit utsatt för en skjutning. Några dagar senare hade ytterligare en skjutning inträffat i Jordbro, som enligt artikelförfattaren var ett känt fäste för just Foxtrotnätverket.

Foxtrotmannen skulle sedan enligt artikeln ha läst om en skjutning i Jordbro under september 2022 där en man gripits och sedermera blivit häktad. Efter att Foxtrotmannen läst nyheten skulle han ha skrivit ett meddelande till NN och efterfrågat vem som hade häktats för skjutningarna i Uppsala och Jordbro.

Tre dagar efter ”Foxtrotmannen” frågat NN om vem som satt häktad för skjutningen återkom NN till Foxtrotmannen med en allmän handling i form av ett dagboksblad från Uppsala tingsrätt, som hade målet rörande skjutningen i Uppsala.

Ett dagboksblad var en allmän handling som fanns i samtliga mål vid rikets domstolar och som bland annat innehöll uppgift om vilka personer som häktats för ett misstänkt brott. Dagboksbladet innehöll dock inte några uppgifter om var den misstänkte bodde eller var folkbokförd. Ett dagboksblad var således inte en handling som enbart tillkom advokater i deras egenskap av offentliga försvarare utan en handling som vem som helst kunde begära ut. Till saken hörde att tingsrätten hade möjlighet att belägga den häktades personuppgifter med sekretess om tingsrätten ansåg att ett utlämnande av personuppgifterna riskerade att skada den häktade eller dennes närstående.

I artikeln angavs att NN förhörts inom utredningen och att han under förhöret ”försvarat” sig i generella termer med att identitetsuppgifterna som han skickat handlade om ett dagboksblad. Artikelförfattaren redovisade dock inte att NN inte förhörts som misstänkt utan som vittne. Skillnaden mellan att höras som misstänkt i en utredning rörande en skjutning, som rubriken antydde, och som vittne var fundamental.

Trots frågeställningar som ”Rätt eller fel? Brott mot god advokatsed? Omöjligt att avgöra i fallet NN” konstaterades följande i slutet av artikeln: ”Jag har aldrig tidigare varit med om att det gått att dra en så rak linje mellan en advokats tjänster till en gängkriminell och en skjutning där samma person misstänks vara anstiftare”.

Detta belyste hur det kom sig att artikelförfattarens genomgående hypotes i artikeln var att NN ”hjälpt en gängkriminell före en skjutning”. Advokatens tjänst hade således enligt skribenten inneburit hjälp till en av de mest centrala personerna i den brottsliga gärningen.

Slutligen angavs att ”det finns en fortsatt grogrund för gangsteradvokater som agerar ’gängkriminella i kostym’”. Med tanke på att den enda advokaten som nämndes i artikeln var NN innebar detta att han pekades ut som gangster och gängkriminell.

I artikeln pekades NN ut som en person som i egenskap av advokat hjälpt en gängkriminell rörande en skjutning. Uppgiften ”Advokat hjälpte en gängkriminell före skjutning” kunde inte förstås på annat sätt än att NN på något att skulle ha främjat eller agerat medhjälpare till skjutningen. Främjandet (medhjälpen) skulle ha skett i förhållande till en person som anstiftat gärningen, dvs. förmått annan att vidta den. Sådant främjande var brottsligt. NN hade alltså enligt artikeln agerat brottsligt.

Den enda faktiska omständigheten som dessa allvarliga utpekanden grundades på var att NN översänt ett dagboksblad till en tidigare klient. Vid tidpunkten då detta skedde, den 3 oktober 2022, var den konflikt som berördes i artiklarna helt okänd. NN saknade således all anledning att anta att uppgifterna skulle kunna användas vid genomförande av brott. Inte heller polis eller åklagare hade påstått att han agerat brottsligt.

Artikeln utelämnade även vad som framgick i polisutredningen om att sökningar på den misstänkte gärningsmannen gjorts redan före det att dagboksbladet skickats över. Detta trots att artikelförfattaren påstod sig ha tagit del av utredningen. Hade dessa uppgifter tagits med i artikeln hade den inte kunnat vinklas på samma sätt eftersom dagboksbladet då tappade i betydelse och NN då inte skulle kunna pekas ut som medhjälpare.

Det hade också utelämnats att tingsrätten den 20 april 2023 ogillat åklagarens begäran om att Foxtrotmannen skulle häktas för sin inblandning i mordet. Tingsrätten ansåg alltså att det inte ens förelåg sannolika skäl för misstanken om det brott som NN i artikeln påstods ha främjat.

Sammanfattningsvis hade ett dagboksblad lämnats ut till en person, som vid den tidpunkten saknat kända kopplingar till en konflikt, som också den varit okänd. Dagboksbladet hade lämnats ut fyra dagar efter det att andra sökningar redan hade gjorts på den häktade personen. Mannen som tagit emot dagboksbladet hade inte häktats, och senare också förklarats oskyldig genom tingsrättens dom. Trots detta hade NN alltså pekats ut med namn och bild som en ”gangsteradvokat” som agerade som en ”gängkriminell i kostym” genom att som advokat hjälpa en gängkriminell i samband med en skjutning.

Särskilt angående krönikan

Artikeln följdes upp av en krönika, vars syfte verkade vara att följa upp kritik som Advokatsamfundet riktat mot Expressen med anledning av artikeln. I krönikan påstods följande:

”Men i ljuset av de många advokatskandalerna är det ändå relevant att medierna skildrar när en offentlig försvarare spelar en viktig roll i en gängskjutning.”

I krönikan namngavs NN återigen, och han påstods ha ”hjälpt en gängkriminell”.

Krönikan hade betydelse för hur rubriksättningen och innehållet i artikeln skulle tolkas, detta eftersom NN:s handlande enligt krönikan utgjort en viktig del av en gängskjutning. Vid den tidpunkten hade tingsrätten avslagit åklagarens yrkande om att Foxtrotmannen skulle häktas, och alltså konstaterat att det inte förelåg sannolika skäl för hans påstådda inblandning i skjutningen.

Krönikan innehöll även ett viktigt sakfel. Det angavs felaktigt att NN agerat i egenskap av offentlig försvarare för Foxtrotmannen. Felaktigheten förstärkte det som lades NN till last eftersom han påstods ha agerat inom ramen för ett offentligt uppdrag som advokat.

Särskilt om publiceringarnas karaktär

Sammantaget pekades NN ut som brottsling och som klandervärd i sitt levnadssätt och yrkesutövning. Publiceringarna hade i vart fall varit ägnade att utsätta honom för andras missaktning.

Även om en advokat kunde ha en sådan position att den borde tåla granskning kunde inte sådan granskning bestå av smädande ordval, anklagande bild- och rubriksättning samt uppgifter tagna ur sin kontext. Detta särskilt då NN inte hade delgivits någon brottsmisstanke eller dömts för brott med anledning av sitt agerande.

Av god publicistisk sed följde att tidningen skulle ge läsaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer. Genom urvalet av fakta, där vissa uppgifter utelämnats, och kommentarer som ”gangsteradvokater” som agerat som ”gängkriminella i kostym” och ”spelar en viktig roll i en gängskjutning” fick läsaren bilden av att NN varit i maskopi med gängkriminella. Detta gällde särskilt rubriksättningen, enligt vilken det framstod som att NN hörts som misstänkt för delaktighet i en gängskjutning (anmälaren hänvisade här till Pressombudsmannens avgörande i ärende nr 2/2004).

Expressen hade genom publiceringarna orsakat NN betydande publicitetsskada. Artiklarnas spridning var ovanligt stor. Enligt Expressen nådde tidningens tryckta tidskrift cirka 300 000 läsare per dag och nätupplagan över 4 000 000 läsare per dag.

NN hade till följd av publiceringen varit i kontakt med Polismyndighetens personskyddsavdelning då det kunde befaras att han kunde bli en måltavla för den nu aktuella konflikten som kopplades till det så kallade Foxtrotnätverket. Polismyndighetens initiala bedömning var att NN och hans familj, hustrun och två små barn, inte kunde bo kvar på grund av den hotbild som publiceringen medfört.

Detta belyste vilka konsekvenser en publicering som den nu aktuella kunde medföra. NN:s fru och barn hade nödgats vidta säkerhetsåtgärder. Detta borde författaren av artikeln, i egenskap av kriminalreporter som bevakat konflikten under lång tid, förstått.

Bristerna i publiceringarna

Expressen hade inte belyst omständigheterna på ett sakligt sätt och därmed brutit mot god publicistisk sed. Tidningen hade inte övervägt konsekvenserna av namn- och bildpubliceringen och den publicitetsskada som NN drabbats av. Det hade inte beaktats att någon misstanke om brott inte delgivits NN. Tidningen skulle avstå publicering om inte ett uppenbart allmänintresse krävde att namn och bild angavs. Detta hade Expressen inte iakttagit. Som jämförelse hade Aftonbladet valt att inte namnge eller publicera bild på NN och inte heller påstått att han gjort sig skyldig till brott.

Till anmälan bifogades Aftonbladets artikel ”Advokat gav uppgifter till klient – skjutning inträffade bara timmar senare”, som publicerades på aftonbladet.se den 19 juni 2023.

Mediets svar

Expressen svarade genom Karin Olsson, biträdande chefredaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare. I huvudsak anfördes följande.

Rawa Majid, också känd som ”Kurdiska räven”, var enligt rättsvårdande myndigheter en av Sveriges mest eftersökta brottslingar och ledare för den kriminella organisationen Foxtrot, med koppling till många exceptionellt grova våldsbrott i Sverige de senaste åren.

Hänsynslösheten som präglade gängens våld förskräckte. Den omfattande narkotikahandeln och vågen av våldsdåd och mord var en av vår tids mest allvarliga frågor för politiken, myndigheterna och medborgarna.

Advokat NN hade bättre insikter i dessa förhållanden än de flesta. Hans ställning var stark som framstående advokat med många uppdrag med varierande grad av anknytning till den svåraste brottsligheten.

Advokater tillhörde en kategori samhällsbärande personer som regelmässigt omskrevs med namn i medierapporteringen. NN fick uppdrag från domstolar som offentlig försvarare. Han hade flera gånger medverkat i medier och fick finna sig i att Expressen rapporterade om hans yrkesutövande även i det nu aktuella sammanhanget.

Den här gången rörde det sig dessutom om ett exceptionellt händelseförlopp som kommit att bli del i en polisutredning och som kopplades till Rawa Majids nätverk.

Att andra medier valt att inte namnge NN saknade medieetisk betydelse.

Fakta i den rapporterade saken var robusta. Vad anmälaren anfört om att uppgifter i tingsrättens dagboksblad var offentliga var en dimridå. Faktum var att polisen ansett att den tjänst som anmälaren utfört var intressant som ett led i en brottsutredning.

Det var synd att NN inte ville bidra till en diskussion om lämpligheten i att han lämnade ut uppgifter till en klient om en sakligt orelaterad fråga. Han tycktes inte heller vara beredd att förhålla sig till händelseförloppet, att en skjutning mot adressen skett kort efteråt. Den gängkriminelle som fått identitetsuppgifterna från advokaten var vid tiden för publiceringen åtalad för anstiftan till mordförsök. Båda dessa aspekter var i själva verket av stort samhällsintresse och det kunde inte undanhållas från läsarna.

Det skulle noteras att Expressen ingenstans hävdat att NN hade agerat brottsligt. Det framgick uttryckligen i artikeln att advokaten hörts upplysningsvis och inte var misstänkt för brott. Inte heller hade tidningen påstått att han åsidosatt de krav som uppställdes på advokater av Advokatsamfundet.

Det verkliga förhållandet var i själva verket det omvända. Det framgick uttryckligen av artikeln att frågan om advokatetik och oredlighet kunde utfalla så att advokat NN:s hjälpsamhet var advokatetiskt korrekt och laglig.

Vad som uttrycktes på Expressens opinionssida i en krönika av Patrik Kronqvist kretsade bland annat kring det angivna temat. Oförståelsen och kritiken mot Expressens avslöjande var egendomlig. Tidningen förvånades över vad Advokatsamfundet uttryckt. Det hade varit mera väntat om samfundet fört ett samtal kring advokaters roll och hur de kunde användas av kriminella.

Vad gällde epitetet ”gangsteradvokat” hade uttrycket inte använts av Expressen om NN. Expressen hade använt uttrycket ”gängadvokat”. Det var inte vedertaget att detta begrepp hade någon annan innebörd än att en viss advokat ofta anlitades av personer som ingick i kriminella nätverk. Det kunde jämföras med uttrycken kändisadvokat, skilsmässoadvokat och konkursadvokat. Dessutom var den anmälda publiceringen knuten till NN:s uppdrag för en person som enligt den samlade och underbyggda uppfattningen ingick i ett nätverk. Även i det hänseendet stod det klart för läsarna varför begreppet användes i publiceringen.

Expressen ifrågasatte inte att advokater, liksom journalister, dessvärre kunde behöva personskydd ibland. Fenomenet var en beklaglig företeelse. Men Expressen ville höja ett varningens finger för att koppla det till tidningens avslöjande. Härvid skulle noteras att NN själv beskrivit sitt agerande som ”en helt sedvanlig och icke-problematisk åtgärd”.

Sammanfattningsvis hade Expressens rapportering i sak varit klar, underbyggd och sann. NN kunde namnges i granskningen som en följd av hans ställning som advokat. Den tjänst han utfört var värd att uppmärksamma, diskutera och debattera på det sätt som skett i olika delar av Expressen. NN hade fått komma till tals. Skulle han ha något ytterligare att berätta var han välkommen att höra av sig till redaktionen med en begäran om kompletterande publicitet. Varje sådan begäran skulle bedömas i generös anda.

Expressen hade iakttagit en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften och uppmanade MO att lägga ärendet till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

Anmälarens kommentar (sammanfattat)

Expressen uppehöll sig i sitt svar i väldigt liten utsträckning kring själva publiceringen och desto mer kring omständigheter utan relevans.

Kärnfrågan var i stället om tidningen pekat ut anmälaren som brottsling eller klandervärd i sitt levnadssätt eller yrkesutövning eller i vart fall publicerat något som varit ägnat att utsätta honom för andras missaktning.

Expressens tillmälen om NN borde bedömas utifrån hur en normal läsare av påståendena rimligen uppfattade dem.

Eftersom anmälaren påstods ha ”hjälpt en gängkriminell före en skjutning” och ”spelat en viktig roll i en gängskjutning” kunde en jämförelse göras med den rättsliga regleringen för personer som ”hjälper” andra vid utförandet av brottsliga gärningar. Enligt brottsbalken var det brottsligt att främja en brottslig gärning med råd eller dåd. Att främja var synonymt med att hjälpa, varför Expressen hade fel i sitt påstående om att NN inte utpekats som brottsling eller klandervärd.

Sett tillsammans med vad tidningen angett om ”gansteradvokater som agerar som gängkriminella” och ”tjänster till en gängkriminell och en skjutning” var det tydligt att NN inför läsarna påstods ha främjat brott.

Sammantaget hade publiceringen allvarligt skadat NN. Expressen hade inte haft en ansvarsfull hållning inför den publicistiska uppgiften och förtjänade därför klander.

Ytterligare skriftväxling (sammanfattningsvis)

Expressen:

Rekvisiten för förtalsbrott hörde inte hemma i den medieetiska prövningen. Något förtal hade heller inte förekommit. MO skulle pröva om Expressen iakttagit en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. Expressen hade inte fört fram några brottsanklagelser. Publiceringarna var en nyhetskrönika och en ledarkrönika, inte en lagtext.

Invändningen om att ”andra sökningar” kunde ha gjorts på samma person innan NN bistått med den häktade mannens identitet, och att klienten sedermera kommit att frikännas i den straffrättsliga processen, var irrelevant i sammanhanget. Den för allmänheten brännande frågan handlade inte om Foxtrotmannens straffrättsliga ansvar, utan om vilka förväntningar som kunde finnas på advokaternas verksamhet, i ljuset av det särskilda förtroende som de åtnjöt i samhället.

Det som angavs i artiklarna om att advokater som agerat som ”gängkriminella i kostym” angavs bakgrundsvis, med hänsyftning på tidigare händelser, och inte som en etikettering av NN:s agerande i det aktuella fallet. Tvärtom framgick uttryckligen av texterna att anmälaren inte stått anklagad för brott och att han förhörts ”upplysningsvis” och inte som misstänkt. Det stämde inte att Expressen angett att agerandet ”har skett inom ramen för ett uppdrag som offentlig försvarare”.

Expressen hade vinnlagt sig om att presentera en rättvisande, fullständig och nyanserad bild för läsarna. I nyhetskrönikan konstaterades avslutningsvis – i fetstil – att det aktuella fallet var tvetydigt även från ett moraliskt och advokatetiskt perspektiv. Detsamma gällde för ledarkrönikan, där det noterades att anmälarens agerande ”kanske rentav troligt” låg i linje med god advokatsed.

Frågan om namnpublicering var okontroversiell i det aktuella fallet. Anmälaren hade därtill fått stort utrymme att ge sin bild av händelserna.

Anmälaren:

Vid tidpunkten för beställningen av dagbokbladet var Foxtrotmannen inte en känd gängkriminell. Det var oklart vad som låg bakom Expressens påstående i denna del. Inte heller hade det då varit känt att någon person på dagboksbladet varit en ”rival” till Foxtrotmannen.

Redan vid tiden för Expressens publicering hade allmän domstol konstaterat att Foxtrotmannen inte ens på sannolika skäl var misstänkt för del i den händelse som publiceringen avsåg. Det fanns numera även en frikännande dom.

Underlaget för det påstådda brottsliga händelseförloppet var således inte, som Expressen påstod, robust.

Att publicera en bild på NN i kostym tillsammans med vinklingen om ”gängkriminella i kostym” var vare sig rättvist, fullständigt eller nyanserat.

NN var inte att anse som en offentlig person.

Expressen:

Foxtrotmannen hade i flera år haft en ledande roll i Foxtrotnätverket, något som varit känt via polisens underrättelseuppgifter under lång tid. Han var dömd för flera våldsdåd och hade suttit häktad misstänkt för mordförsök under 2022. NN hade varit förordnad som offentlig försvarare för mannen under 2019, 2020, 2021 och 2022. Under perioden dömdes mannen för bland annat misshandel och övergrepp i rättssak. Han hade också varit misstänkt för grovt narkotikabrott och försök till mord, men dessa två ärenden hade avskrivits.

Under 2022 hade mannen häktats misstänkt för mordförsök, men återigen friats. I det ärendet hade han anlitat en annan advokat.

I en personutredning som lämnats in till tingsrätten hade Kriminalvården konstaterat att det av deras dokumentation från mars 2022 framgick att mannen enligt Polisen tillhör ett kriminellt nätverk. Foxtrotmannens gängtillhörighet beskrevs också i polisens uppmärksammade promemoria om ”rävringar”. Promemorian innehöll bilder som visade hur mannen redan år 2020 poserade med den ”rävring” som signalerade att man tillhörde Foxtrot.

En person som av ett kriminellt nätverk misstänktes ha utfört ett våldsdåd mot grupperingen var per definition en rival.

Medieombudsmannens bedömning

Allmänt om bedömningen

MO prövar om en enskild person utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada.  Utgångspunkten är Publicitetsreglerna, som är ett ramverk med etiska regler som publicister har att förhålla sig till. Av betydelse för bedömningen är bland annat allmänintresset av rapporteringen, anmälarens ställning i samhället, vilka belägg tidningen haft för de publicerade uppgifterna och i vilken utsträckning anmälaren fått tillfälle till bemötande.

Prövningen omfattar inte frågor om förtal, det är en juridisk fråga som kan prövas av domstol.

Allmänintresse och anmälarens ställning

Brottmålsadvokater spelar en viktig roll i rättsväsendet och de finansieras inte sällan med offentliga medel. På senare år har uppmärksammats att ett flertal advokater uteslutits ur Advokatsamfundet efter att på olika sätt ha brutit mot god advokatsed, bland annat genom att sprida sekretessbelagd information. Det finns ett stort allmänintresse av att granska sådant som kan påverka förtroendet för såväl enskilda advokater som advokatkåren och rättsväsendet i stort.

Ju mer senior man är som advokat och ju större mål man har med brottslighet som allvarligt påverkar samhället, desto mer öppnar det för mediers möjligheter att namnge advokater som granskas. Anmälaren är en flitigt anlitad brottmålsadvokat, vars uppdrag ofta rör grov brottslighet. Han får årligen miljontals kronor i ersättning av allmänna medel. Detta innebär att han får tåla granskning av sin yrkesgärning. Han kan även få tåla att omskrivas när advokatkåren på olika sätt debatteras.

De publicerade uppgifterna

I artikeln, som Expressen påpekar har inslag av krönikeformat, pekas anmälaren ut för att ha hjälpt en gängkriminell med identiteten på en häktad person. På personens folkbokföringsadress skedde kort därefter en skjutning.

Den som tar del av artikeln får veta att anmälarens delaktighet består i att skicka en allmän handling till en person. Det är också tydligt att han inte är misstänkt för brott utan blev förhörd upplysningsvis. Huruvida anmälarens agerande varit i strid med god advokatsed problematiseras och det anges att det inte är säkert att det utgör ett övertramp, något som bidrar till en mer nyanserad bild. Läsaren får också ta del av anmälarens syn på det hela.

Artikelns puff är desto mer skadlig för anmälaren. Under rubriken syns bredvid en bild på anmälaren, en bild på en dörr med skotthål i och ett sms, där anmälaren tackas. Anmälaren benämns som ”gängadvokat” och det anges att han blivit förhörd. MO anser att puffen lätt leder tankarna till att anmälaren på ett direkt sätt gått gängens ärenden, något som skulle kunna vara brottsligt.

Även ingressen, där det målas upp en bild av hur gangsteradvokater som agerat ”gängkriminella i kostym” på senare tid fläckat ned kåren och hur försvarsadvokater utfört tveksamma – ibland kriminella – handlingar, sätter anmälaren i ett för honom skadligt sammanhang, även om formuleringen ”gängkriminella i kostym” är omgärdad av citationstecken. Den sistnämnda formuleringen upprepas i slutet av artikeln.

Frågan om belägg

MO prövar inte vad som är sant eller falskt i en publicering. I stället handlar bedömningen i denna del om huruvida tidningen haft tillräckliga belägg för de uppgifter om anmälaren som publicerats.

Tidningen har baserat uppgifterna på förundersökningsmaterial och andra rättegångshandlingar. Det är ostridigt att anmälaren lämnat ut ett dagboksblad, genom vilket den häktade mannen kunde identifieras, samt att den lägenhet som han enligt folkbokföringen bodde i besköts senare samma dag.

Det har varit motiverat att diskutera om anmälarens agerande har varit förenligt med god advokatsed. Puffen har dock varit utformad på ett sätt som, enligt vad MO konstaterat ovan, lätt leder tankarna till att hans inblandning i skjutningen varit av mer direkt art. Detta förstärks av epitet som gängadvokat i puffen och formuleringar om gangsteradvokater och ”gängkriminella i kostym” inne i artikeln. Trots att det senare begreppet inte uttryckligen avser anmälaren anser MO att han i sammanhanget tillfogas en beaktansvärd publicitetsskada.

Bemötande

I artikeln har anmälaren givits stort utrymme att ge sin syn på det inträffade, något som bidrar till en mer nyanserad bild i publiceringarna. MO anser att tidningen gjort vad som kan krävas av den i fråga om bemötande.

Särskilt om ledarartikeln

Att det handlar om en ledakrönika spelar roll för bedömningen. I en sådan ska det vara högt i tak att driva opinion och kommentera skeenden. Tillspetsade formuleringar tillåts i större utsträckning jämfört med till exempel en nyhetstext. Anmälaren har anfört att åtalet mot den så kallade Foxtrotmannen vid tidpunkten för ledarkrönikans publicering hade ogillats. Påståendet tycks vara ostridigt mellan parterna. Som MO förstått det var mannen vid tiden för den första artikeln åtalad för brott. Det finns därför inget att anmärka på vad gäller tidningens påstående i denna del. Det hade dock varit bra om det av ledarkrönikan, som publicerades efter att domen kommit, hade framgått att mannen friats av tingsrätten för inblandning i skjutningen. Bristen är dock inte sådan att tidningen i detta fall förtjänar medieetiskt klander.

Sammantagen bedömning

Det finns ett stort allmänintresse av att granska sådant som kan påverka förtroendet för advokatkåren, inte minst mot bakgrund av den uppmärksamhet som frågan fått de senaste åren. Som framstående brottmålsadvokat har anmälaren en sådan position att han får tåla granskning och kritik.

Det finns därför inget att invända mot att tidningen valt att rapportera om vad som framkommit i en polisutredning om anmälarens agerande och kopplingen till en skjutning i gängmiljö. Anmälaren får också tåla att tidningen, i samband med publiceringen av uppgifterna om honom, lyfter frågor om advokatetik och nämner uppmärksammade fall då advokater på olika sätt gått över gränsen.

Publiceringarna är viktiga, och pekar på angelägna frågor.

Dock är min slutsats att den offensivt sammansatta puffen, tillsammans med resonemanget i ingressen om gangsteradvokater som agerar ”gängkriminella i kostym”, sammantaget utsatt anmälaren för en oförsvarlig skada. Anmälaren ska tåla att bli granskad och kritiserad för sitt agerande men det finns en gräns som tidningen klivit över när han så direkt som i puffen pekas ut för att ha agerat på ett klandervärt sätt. Detta gäller trots att artikeln har formatet av en personligt skriven nyhetstext och att anmälaren fått komma till tals på ett generöst sätt.

Sammantaget anser alltså MO att artikeln passerat gränsen för vad anmälaren ska behöva tåla. För detta kan Expressen inte undgå klander.

Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Såväl Expressen som anmälaren har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande.

Expressen:

Det ska inledningsvis framhållas att den aktuella ledartexten publicerades den 24 juni 2023. Attunda tingsrätts avgörande i målet meddelades den 20 juli 2023. Den friande domen meddelades nästan en månad efter införandet av ledartexten. Ingen av parterna har påstått något annat.

Både puffen och ingressen är delar av publiceringen. Det framstår som främmande att bedöma innehållet i puff och ingress fristående från övriga uppgifter i publiceringen och därefter invända att de ger en ofullständig eller onyanserad bild av den rapporterade händelsen. En medieetisk bedömning bör utgå från den artikel där puff och ingress ingår som helhet. Det ligger för övrigt i sakens natur att en kort puff eller ingress inte kan fånga alla de nyanser som återfinns i publiceringen som helhet.

Den relevanta frågan bör i stället vara om uppgifterna där är korrekta, relevanta och har täckning i brödtexten. Så är fallet här. Puff och ingress har täckning i brödtexten. Artikelns brödtext är med självklarhet utförligare och mera detaljerad. MO konstaterar korrekt att Expressen på ett nyanserat och i övrigt medieetiskt hållbart sätt låtit NN ”komma till tals på ett generöst sätt”.

Även de enstaka uppgifterna i puff och ingress är korrekta i sig. Rubriken ”Advokat hjälpte gängkriminell före skjutning” är korrekt. Här kan noteras att ordet ”före skjutning” har valts, inte ord som antyder en mer direkt inblandning, som ”med skjutning” eller ”vid skjutning” eller ”att genomföra skjutning”. MO:s kritik om att pufftexten leder tankarna ”till en mer direkt inblandning” är svårbegriplig. Något sådant antyds inte någonstans i publiceringarna.

Epitetet ”gängadvokat” i puff och ingress är, av skäl som framgår med all önskvärd tydlighet i texten, både korrekt och relevant i sammanhanget, jämför med ordet ”kändisadvokat” (som inte själv är känd) och ”konkursadvokat” (som inte är i konkurs). Notera att stycket direkt efter ingressen anger exakt vad som avses med begreppet: ”NN är en av Sveriges mest anlitade brottmålsadvokater och har i flera år bland annat återkommande fått uppdrag av Bandidosmedlemmar och gängkriminella i kretsen kring Rawa Majid, mer känd som ’Kurdiska räven’”.

Hänvisningen till ”Gansteradvokater som agerat som ”gängkriminella i kostym” är, som även MO verkar uppfatta korrekt, en hänvisning till tidigare uppmärksammade fall där advokater missbrukat sin ställning och sitt mandat. Som MO bedömt är den kontexten viktig att lyfta och betona i sammanhanget. Kritiken mot att kontexten lyfts också i ingressen är svår att förstå.

Expressen har kort sagt vinnlagt sig om att – med de naturliga begränsningar som följer av att fråga är om en kort puff och en ingresstext – ge i sak korrekta och relevanta uppgifter genomgående i publiceringarna. Att publiceringen som helhet är invändningsfri står dessutom klart, även enligt MO. Expressen menar att det saknas skäl att klandra tidningen i det här fallet.

Anmälaren:

Det centrala är om publiceringen som helhet medfört en oförsvarlig publicistskada. Med ett sådant synsätt förmenas det vara fel som Expressen synes göra, nämligen att bryta ner enskilda brottstycken i publiceringen och motivera försvarligheten i dessa vart och ett utan att beakta hur en genomsnittlig läsare av publiceringen uppfattar publiceringens helhet. Att särskilt beakta är då publiceringens innehåll till dess sammantagna utformning vad gäller såväl text, rubriksättning och publicering av bilder. Vidare särskilt det offensiva i publiceringen och den sammansatta puffen i publiceringen. Detta synsätt är i överenstämmelse med anmälan och detta har MO tydligt tagit fasta på.

Utformningen enligt ovan skadar anmälaren publicistiskt på så sätt att anmälaren sammantaget kan utläsas agerat brottsligt genom att som ”gangsteradvokat”, ”gängkriminell i kostym” gått gängens vägnar vilket lett till att anmälaren blivit förhörd. I detta sammanhang ska särskild betonas publiceringen av namn och bild på anmälaren tillsammans med rubriksättningen. För detta förtjänar Expressen publicistiskt klander.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd konstaterar inledningsvis att det som MO anger om att åtalet mot den så kallade Foxtrotmannen vid tidpunkten för ledakrönikans publicering hade ogillats, inte stämmer. Så som Expressen har anfört meddelades den friande domen efter införandet av ledartexten. Det bör emellertid framhållas att MO inte fann anledning att i detta avseende klandra tidningen. Med detta klarläggande delar nämnden i övrigt MO:s bedömning och klandrar Expressen för att ha brutit mot god publicistisk sed.

I beslutet har deltagit ordförande Stefan Johansson samt Hanna Nyberg, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Mikael Rothsten, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Göran Ellung, utsedd av TV4, Ruth Mannelqvist, Robert Hårdh, Johan Trouvé, Arash Sanari och Laura Hartman, representerande allmänheten.