Mediernas Etiknämnd klandrar Expressen för att ha brutit mot god publicistisk sed genom att tidigt i en rättsprocess publicerat både namn, bild och detaljer kring en mordmisstänkt.
Expressen, dnr. 23412, exp. nr. 29/2024
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Expressen för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 26 mars hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Expressen.
MO:s beslut hade följande lydelse.
Billy Linder har genom ombud, advokat Tomas Johansson, i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Expressen för tre publiceringar:
- Utpekade nazisten Billy Linder, 22, häktad för mord i Jordbro, publicerad på expressen.se den 1 oktober 2023 (artikel 1),
- Explosion i radhus i Hässelby, publicerad på expressen.se den 2 oktober 2023 (artikel 2), och
- Billy Linders våldsamma bakgrund i nazism och gäng, publicerad i tryckt tidning den 9 oktober 2023 (artikel 3).
Vad mediet publicerade
Artikel 1
Ingressen
Mitt i natten sköts en 23-årig man till döds i Jordbro – i en misstänkt felskjutning. Nu hade den utpekade nazisten Billy Linder, 22, häktats för mord. Ytterligare en ung man och en kvinna satt häktade misstänkta för medhjälp.
Artikeltexten
Det var strax före midnatt som två män sköts i Jordbro i Haninge kommun, söder om Stockholm. En av dem, en 23-åring, hade dött medan den andre hade förts till sjukhus med lindriga skador.
Det kunde röra sig om en felskjutning – inget av offren hade någon koppling till kriminalitet, enligt uppgift till Expressen.
Åklagare Åsa Valter ville dock inte kommentera huruvida det misstänkta mordet kopplades till den senaste tidens våldsvåg i Stockholm. Hon kunde inte heller kommentera om det kunde kopplas till nazistiska kretsar.
– Det är något som polisen utreder. Vi utreder alla möjliga motiv, sa hon.
På söndagen hade tre personer häktats. En av dem var Billy Linder, 22, som häktades på sannolika skäl misstänkt för mord.
– Han förnekar brott. I övrigt kommer vi inte lämna några kommentarer, sa försvarsadvokaten Ingrid Elovsson.
Billy Linder var en utpekad nazist som 2019 – mot sitt nekande – dömts för hets mot folkgrupp efter att ha burit nazistiska symboler i samband med en demonstration anordnad av den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen (NMR).
Enligt uppgifter till Expressen hade polisen honom också för ett år sedan uppsatt som en så kallad fokusperson inom extremism. Han skulle ha tillhört en falang med yngre nazister som ofta gick i skinnskalleklädsel. Han hade också, enligt uppgifterna, ofta varit knivbeväpnad och var även dömd för att ha burit kniv vid olika tillfällen.
Han var vidare dömd för flera narkotikabrott, och så sent som dagen efter det misstänkta mordet dömdes han av tingsrätten till en månads fängelse för att ha innehaft 2,2 gram kokain och sju tabletter tramadol.
Utöver Billy Linder satt en 21-årig kvinna och en 18-årig man häktade, på sannolika skäl misstänkta för medhjälp till mordet i Jordbro. Även de två förnekade brott.
Tre andra personer hade varit misstänkta i samma ärende, men de hade släppts då misstankarna hade försvagats.
Kort efter skjutningen i Jordbro hade en bil kraschat in i en husfasad i närheten. Två män hade flytt från platsen – och polisen trodde att skottlossningen och krocken hängde ihop.
– Själva skottlossningen kommer in 23.54 och det här var vid midnatt så frågan är om det antingen är en avledande manöver eller om den har använts för att ta sig från platsen, sa polisens presstalesperson Towe Hägg.
Bilder
Artikeln innehöll bland annat bild på anmälaren.
Artikel 2
Ingressen
En bostad hade totalförstörts i samband med en brand efter en explosion vid ett radhus i Hässelby i västra Stockholm tidigt en morgon.
– Hela huset skakade, sa en boende i området.
Den utpekade nazisten Billy Linder, 22, som häktats misstänkt för mordet i Jordbro förra veckan var skriven på adressen.
Artikeltexten
Det var klockan 06.28 som polis och räddningstjänst fick in larmet om en detonation vid ett radhus i Hässelby villastad. I samband med den började det brinna. Bostaden var totalförstörd, enligt polisen.
– Den är helt nedbrunnen. Vi har ingen information om att någon skulle ha befunnit i sig i bostaden, sa Daniel Wikdahl, presstalesperson polisregion Stockholm.
Den utpekade nazisten Billy Linder, 22, var skriven på adressen. Under söndagen häktades han på sannolika skäl misstänkt för mordet i Jordbro föregående vecka.
Det var strax före midnatt på onsdagen som två män sköts i Jordbro i Haninge kommun, söder om Stockholm. En av dem, en 23-åring, hade dött medan den andre hade förts till sjukhus med lindriga skador. Det kunde röra sig om en felskjutning. Inget av offren hade någon koppling till kriminalitet, enligt uppgift till Expressen.
– Han förnekar brott. I övrigt kommer vi inte lämna några kommentarer, hade Linders försvarsadvokat Ingrid Elovsson tidigare sagt till Expressen.
Utöver Billy Linder satt en 21-årig kvinna och en 18-årig man häktade, på sannolika skäl misstänkta för medhjälp till mordet. Även de två förnekade brott.
Det var för tidigt att säga om explosionen i Hässelby hade en koppling till den pågående våldsvågen, enligt polisen.
– Det man kan säga är att när den här typen av händelser inträffar har de så gott som alltid någon slags koppling till annan grov brottslighet. Sen om det är så eller om det här är ett ovanligt undantag får utredningen visa, sa Daniel Wikdahl.
Höstens våldsvåg hade präglats av hämndattacker och dåd som riktats mot anhöriga till kriminella.
(…)
Cirka tio hushåll i radhusområdet i Hässelby evakuerades under måndagsmorgonen, enligt polisen. Fem andra bostäder hade fått kraftiga skador, rapporterade TT.
(…)
Polisen utredde händelsen som allmänfarlig ödeläggelse. Ingen var gripen.
(…)
Bilder
Artikeln innehöll bland annat bild anmälaren.
Artikel 3
Ingressen
Billy Linder tillhörde en yngre falang nazister som bar skinnskalleklädsel, demonstrerade med NMR och beväpnade sig med knivar och knogjärn. Nu var han häktad i den pågående hämndspiralen – misstänkt för att ha skjutit ihjäl en ung man i Jordbro. Expressen hade kartlagt hans bana, i nazismen och gängvåldet.
– Jag tror många tyckte att det var något udda med honom, sa en tidigare klasskamrat.
Artikeltexten
Februari 2019. Nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, NMR, demonstrerade på Mynttorget i Stockholm. En av deltagarna, 17-årige Billy Linder, uppträdde maskerad, med ett keltiskt kors och en varghake på den svarta bomberjackan.
Symbolerna användes inom nazismen, och Linder blev misstänkt, och dömdes senare, för hets mot folkgrupp. I polisförhöret svarade han ”inga kommentarer” på alla polisens frågor.
Juli 2021. Billy Linder, nu 20 år, försökte köra ifrån polisen. Utan körkort och med en snusdosa med kokain i den falskskyltade bilen körde han i hög fart på gångvägar och mot rött ljus. Till sist gick bilen sönder och han greps.
På arrestbilderna bar han halskedja, mysbyxor och en T-shirt från Emporio Armani. När han släpptes ur häktet la han upp en bild på en tvättlapp märkt ”tillhör Kriminalvården”. Inlägget tonsattes med låten ”Guantanamo” där Rinkebyrapparen Jaffar Byn sjöng om hur ”plitfittorna behandlar oss som djur”.
September 2023. Höstens våldsvåg skördade ännu ett dödsoffer när en ung man sköts till döds och en annan skadades i Jordbro söder om Stockholm. Ingen av dem hade någon känd koppling till gängkriminalitet, och polisen trodde att det handlade om en felskjutning, erfor Expressen.
Billy Linder greps och häktades för mordet. En man och en kvinna, båda i 20-årsåldern och knutna till Linder, häktades för medhjälp. Några dagar senare sprängdes radhuset i Hässelby där Billy Linder var skriven.
Tidningen Expos reporter My Vingren, som hade kartlagt Linders bana i våldsbejakande miljöer, konstaterade att det var sällsynt att personer rörde sig mellan högerextrema grupperingar och kriminella gäng:
– Det finns enstaka exempel men det är inte vanligt med en överlappning, sa hon och beskrev att det fanns vissa likheter mellan miljöerna – som båda kunde erbjuda en grupptillhörighet. Det är en romantisering av våld. De enas också i sitt hat mot polisen.
Billy Linder hade bott hela sitt liv i radhuset i Hässelby i västra Stockholm. Klasskamrater från högstadietiden mindes honom som en person som inte tog så mycket plats.
– Han var väldigt tyst och tillbakadragen. Han var inte mobbad, men jag tror att många tyckte att det var något udda med honom, sa en kvinna som gått i hans klass.
En manlig klasskamrat sa:
– Jag har knappt några minnen av honom, mer än att jag vet vem han är.
Ingen av dem mindes att Billy Linder gav uttryck för några högerextrema sympatier vid den tiden.
Under 2018, när han var 17 år, engagerade han sig i Nordisk ungdom, som kampanjade för det då nystartade partiet Alternativ för Sverige, enligt Expo. Året därpå lämnade han Nordisk ungdom för nazistorganisationen Nordiska motståndsrörelsen, NMR.
Han uttryckte sig allt mer hatiskt i sociala medier och hyllade bland annat det högerextrema terrordådet i Christchurch, Nya Zeeland, då mer än 50 muslimer mördades.
Han dömdes under den perioden för bland annat hets mot folkgrupp och brott mot knivlagen.
När en grupp ledande aktivister bröt sig ur NMR och bildade den mera radikala utbrytargruppen Nordisk styrka sommaren 2019 följde Billy Linder med. Men senare lämnade han även Nordisk styrka, enligt Expo. Under 2020 rörde han sig i ett mer löst sammansatt nätverk av unga högerextrema män med bakgrund i NMR. På hösten det året lade han upp ett inlägg i sociala medier där han sade sig sälja droger, vilket inte uppskattades i de högerextrema kretsar där han rört sig.
Han hade därefter fortsatt att begå en lång rad brott – bland annat skadegörelse, grov vårdslöshet i trafik, hot mot tjänsteman, narkotikabrott och brott mot knivlagen.
Enligt uppgifter till Expressen hade polisen honom också för ett år sedan uppsatt som en så kallad fokusperson inom extremism.
Från 2021 syntes inga offentliga nazistsympatier hos Billy Linder i förundersökningar och domar mot honom eller i hans sociala medier. På Instagram hade han visat upp en mer gängkriminell profil, där hans inlägg mest bestod av filmer och bilder från olika polisingripanden. Inläggen var ofta tonsatta av svensk gangsterrap med texter om skjutvapenvåld och narkotika och innehöll hatiska och hånfulla budskap riktade mot polisen, som han bland annat kallade ”fucking horungar”. I en post sågs han vifta mot en polisbil med en sågtandad machete.
Sommaren 2021 sa Billy Linder till en polisman som gjorde ett ingripande mot honom att polisen borde skjuta sig själv. Sedan skrev han på Instagram: ”Jag säger det igen horgris. Mantla din Sig Sauer, tryck mynningen mot tinningen och tryck tills det klickar.”
När åtalet om hans agerande mot polismannen väcktes begick han flera nya brott mot denne. Han åkte hem till polisen, fotograferade bostaden och lade upp bilden tillsammans med fullständiga namn- och adressuppgifter, följt av två gris-emojis. Senare lade han upp en bild på sig själv med en machete och texten ”snart blir det personligt”, följt av polismannens namn. Han dömdes för förgripelse mot tjänsteman, övergrepp i rättssak och hot mot tjänsteman.
Billy Linders mamma visade samma negativa attityd mot de poliser som gjorde husrannsakan i familjens bostad våren 2021. Mamman, som talade i telefon vid tillfället, sa enligt en av de närvarande poliserna:
– Grisarna är här så det är bara att komma förbi och spöa dem.
Senare kom en kille och en tjej till bostaden. Båda gav uttryck för starka känslor – och killen fick beläggas med handfängsel och dömdes senare för våldsamt motstånd. De båda satt nu häktade för medhjälp till det mord i Jordbro som Billy Linder misstänktes för. Polisen hade sagt att man utredde kopplingar till andra våldsdåd i närtid.
Bilder
Artikeln innehöll bland annat bild på anmälaren, skärmdumpar från hans Instagram-konto samt fotografier från en förundersökning.
Övrigt
Artikeln puffades för på tidningens förstasida. Den innehöll bland annat två bilder på anmälaren. Texten löd: ”Billy Linders bakgrund: Från nazism till gängkrig”.
Anmälan
Anmälaren anförde, genom ombud, i huvudsak följande.
I artikel 1 hade anmälaren blivit identifierad genom både bild och namn i samband med att han blivit häktad misstänkt för mord. I artikel 3 hade tidningen på förstasidan och sedan i ett helsidesuppslag beskrivit hans bakgrund.
Anmälaren var häktad misstänkt för mord men han var inte åtalad för misstanken och således inte heller fälld. Han förnekade brott. Det fanns inget allmänintresse att gå ut med både namn och bild efter att han blivit häktad. Detta utgjorde ett brott mot publicitetsreglerna.
I artiklarna 1 och 3 pekade tidningen ut anmälaren som nazist. Tidningen hänförde sig till domar från 2019 utan att ange stöd för att anmälaren hade nazistsympatier i dag. I artikel 3 anförde tidningen att det från 2021 inte syntes några offentliga nazistsympatier hos anmälaren i förundersökningar och domar mot honom eller i hans sociala medier. Att trots detta peka ut anmälaren som nazist var även det ett brott mot publicitetsreglerna.
Efter att anmälarens namn och bild publicerats i artikel 1 utfördes följande natt en sprängning av ett hus där en anhörig till anmälaren bodde. Tidningen skrev även om sprängningen av huset i artikel 2.
I det här fallet fanns det ingen anledning till att allmänheten skulle ha rätt att veta vad den misstänkte personen hette eller hur han såg ut. Det hade räckt med att konstatera att en person hade blivit häktad misstänkt för mord. Det framgick inte att tidningen fört fram stöd för påståendet att anmälaren var nazist. Han var inte heller en offentlig person som därmed skulle tåla mer exponering än andra personer.
Sammanfattningsvis hade anmälaren orsakats en oacceptabel publicitetsskada genom att publiceringen av hans namn och bild. Med anledning av antalet artiklar och övriga omständigheter kring publiceringarna hade tidningen grovt brutit mot god publicistsed.
Mediets svar
MO bad Expressen yttra sig över anmälan. Tidningen svarade genom Karin Olsson, biträdande chefredaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare, som anförde i huvudsak följande.
Det våld som präglat Sverige det senaste året hade liknats vid inhemsk terrorism. Bombdåd, explosioner och mord både på öppen gata och inne i människors hem i Sverige 2023 saknade motsvarighet. Uppmärksamheten inom och utom landet var exceptionell.
Mordet på en ung man i Jordbro var ovanlig också på den skala som kännetecknade den kaotiska våldsvågen. Två unga människor hade skjutits med handeldvapen. Ingen av dem hade känd inblandning i gängkriminalitet. Den ene, en 23-årig man, hade dött.
Polisens gripande av anmälaren och domstolens därpå följande häktning av honom på sannolika skäl misstänkt för mord var med andra ord i sig en extraordinär händelse.
Anmälarens väldokumenterade bakgrund i våldsbejakande högerextremism och nazism gav domstolens häktningsbeslut en ytterligare dimension. Säkerhetspolisen följde den högerextrema rörelsen av skäl som hade att göra med benägenheten till hot och våld, men också rörelsens kamp för en helt annan samhällsordning. Att de högerextrema ansåg att denna kamp borde bedrivas med våld stod klart, enligt Säkerhetspolisen.
Anmälaren hade i flera år befunnit sig i våldsamma och grovt kriminella miljöer. Han hade i vart fall fram till 2020 öppet manifesterat sin högerextremism genom att bära den moderna svenska nazismens symboler. Tidningen noterade att han inte heller förnekade detta i sin anmälan till MO. Polisen satte upp honom som en fokusperson inom extremism så sent som förra året.
I vilken utsträckning anmälaren var aktiv nazist i dag gick artikeln inte in på. I stället konstaterades att han av polisen var utpekad som nazist och dessutom åtminstone tidigare hade varit helt öppen med det engagemanget. Artiklarna redogjorde också på ett nyanserat sätt hur anmälaren hade rört sig mellan olika extrema miljöer.
Den enormt kraftfulla sprängningen på morgonen den 2 oktober av det radhus anmälaren var folkbokförd (explosionen hördes flera kilometer), bekräftade den hänsynslöshet som präglade den miljö som anmälaren kommit nära.
De publicerade uppgifterna var robusta. En konkret redogörelse för förlopp, misstankar och dementier, samt ärendestatus hos de rättsvårdande myndigheterna var själva kärnan i nyhetsrapportering om grova brott. Självklart var tidningen medveten om att de som omskrevs skulle visas hänsyn. Vid tiden för namnpubliceringen hade domstolen funnit anmälaren på sannolika skäl misstänkt för mordet (vid tiden för yttrandet var han fortfarande häktad som misstänkt för mordet). Av artikel 1 framgick uttryckligen att anmälaren förnekade brott.
Medieetiskt fanns det skäl att framhålla att press, radio och tv inte var tvungna att avvakta det ena eller andra domstolsbeslutet. Medieetiken tog sin utgångspunkt i det enskilda fallet. Till exempel hade Allmänhetens Pressombudsman funnit att namnpublicering avseende en ung man efter beslut om häktning på sannolika skäl för mordet på utrikesminister Anna Lindh inte skulle föranleda medieetisk kritik.
I sammanhanget var det relevant att notera att den senaste våldsvågen kännetecknades av en brottslighet som på samma gång var både organiserad och oorganiserad. Polis, åklagare och domstolar hade stora bekymmer med att lagföra personer för de brutala mord som skett. Det berodde inte bara på den stora mängden synnerligen grova brott utan på brottens karaktär; ofta en typ av uppdragsmord som präglades av total hänsynslöshet parat med en svårbegriplig logik kring hur gärningsman och offer kopplades samman. Många mord och sprängningar förblev ouppklarade, de skyldiga gick fria.
Att i ett sådant läge avstå från att rapportera om allt som skedde fram till åtal eller dom var otänkbart. De som rörde sig i dessa miljöer hade ofta ett omfattande våldskapital, något de själva inte sällan visade och byggde upp genom exempelvis hotfulla bilder i sociala medier. Mediernas uppgift var att granska dem så närgånget och noggrant det gick.
Vidare borde det, apropå vad som angavs i anmälan, understrykas att det inte var korrekt att massmedierna behövde någon särskild grund för att publicera namn och bild. Det verkliga förhållandet var det omvända; det var skälen att avstå rapportering som behövde vara vägande. Tidningen hade gjort den avvägning som medieetiken föreskrev i detta fall. Allmänheten borde inte undanhållas fakta i vår tids största samhällsfråga.
Sammanfattningsvis hade tidningen i detta fall fullgjort sitt uppdrag som nyhetsförmedlare. De hänsyn som skulle visas anmälaren innebar inte att hans namn skulle hållas hemligt. Även om tidningen av anmälan förstod att han inte uppskattade publiceringen hade han inte lidit en oförskylld skada genom rapporteringen.
Anmälarens kommentar
Anmälaren svarade, genom ombud, att han inte hade något ytterligare att tillägga, mer än att han inte ansåg att det tidningen uppgett utgjorde skäl för att hänga ut honom med namn och bild och utan saklig grund peka ut honom som nazist idag.
Medieombudsmannens bedömning
MO:s uppgift är att pröva om en publicering orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. Prövningen har sin utgångspunkt i Publicitetsreglerna, och aktualiserar frågor om allmänintresse, anmälarens ställning, tidningens belägg samt rätten till bemötande.
I detta fall har MO särskilt att ta ställning till om det varit rätt att identifiera anmälaren med namn och bild i det aktuella sammanhanget.
Angående namn- och bildpublicering
Inledningsvis står det klart att publiceringarna har ett stort allmänintresse. Under hösten 2023 ägde flera skjutningar och sprängningar rum, och den våldsvåg som uppstod fick stora konsekvenser för samhället. Det finns en skyldighet för medier att bevaka händelser i en sådan våldsspiral. Inte minst gäller detta när det förekom uppgifter om att det kunde röra sig om en felskjutning där offren saknade kriminella kopplingar, att en person avlidit, att en misstänkt person häktats och, i ett senare skede, att en sprängning ägt rum på dennes adress.
Vidare delar MO tidningens bedömning att allmänintresset motiverade rapportering om anmälarens personliga förhållanden. Att en misstänkt person rört sig mellan nationalsocialistiska, högerextrema och kriminella miljöer och tidigare är dömd för brott är relevanta omständigheter att belysa i sammanhanget.
Sammanfattningsvis har MO alltså ingen invändning mot att tidningen valt att rapportera om såväl häktningen och sprängningen som anmälarens bakgrund.
Allmänintresset för rapporteringen i stort måste emellertid särskiljas från intresset gällande att publicera en persons identitet. Av Publicitetsreglerna följer att ett medium ska avstå från att namnge en person i ett uppenbart skadligt sammanhang om inte ett tillräckligt starkt allmänintresse motiverar att namnet anges. Med anledning av detta bör publicisten ställa sig frågan om det är av särskild samhällsvikt att medborgarna får vetskap om identiteten, eller om det går att rapportera på ett korrekt och tillräckligt ingående sätt även utan namn och bild.
Det brott anmälaren häktats för är mycket allvarligt och som utgångspunkt måste den som återkommande rör sig i våldsbejakande miljöer och själv begår brott acceptera exponerande granskning. Att identifiera en person med namn och bild redan efter första häktningen är dock offensivt, även när det rör sig om mord. Generellt sett är allmänintresset för en identifiering i ett så tidigt skede lägre jämfört med längre fram i rättsprocessen.
I detta fall anser MO att det – anmälarens bakgrund till trots – inte funnits tillräckligt många omständigheter som talar för en namn- och bildpublicering. Till exempel framgår inte att anmälaren haft en ledande ställning inom de miljöer han verkat i, något som hade kunnat öka allmänintresset. Vidare är de brott han tidigare dömts för inte av så pass grov karaktär att de i sig talar för en identifiering.
Angående utpekandet av anmälaren som nazist
Den som är del av en våldsbejakande och samhällsomstörtande rörelse som Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) får generellt sett tåla att bli hårt granskad av medier.
Anmälaren har dock anfört att tidningen felaktigt pekat ut honom som nazist utan att ange stöd för att han har nazistsympatier i dag. Tidningen har i sin tur invänt att man rapporterat om bakgrund och polisens utpekande av anmälaren som nazist, men utan att närmare gå in på i vilken utsträckning han är aktiv sådan.
Det är inte MO:s uppgift att bedöma vad som är sant eller falsk om anmälarens ideologiska övertygelser. Den som har varit med i en nynazistisk rörelse fram tills för några år sedan, vilket tycks vara belagt gällande anmälaren, kan dock inte förvänta sig att detta försvinner ur historien när medier ska rapportera om en kriminell persons bakgrund.
Ändå framstår det som en hårdragning med mediets tydliga fokus på anmälaren som ”utpekad nazist”, en formulering som förekommer i rubrik och ingress i artikel 1 samt i texten i artikel 2. Med hänsyn till information som framkommer i artikel 3 om hur anmälaren lämnat nazismen och att inga belägg som motsäger detta presenterats, kan det ifrågasättas om rapporteringens fokus i artikel 1 och 2 varit rättvisande.
Angående bemötande
När en person identifieras i ett tidigt skede av en rättsprocess är det av särskild vikt att tidningen redogör för den misstänktes inställning till brottet. MO har noterat att det i artikel 1 och 2 framgår att anmälaren nekar till brott, men att samma uppgift saknas i artikel 3. I denna artikel framgår inte heller om anmälaren sökts eller getts tillfälle att bemöta övriga uppgifter om honom.
Sammanfattningsvis
Publiceringarna har ett stort allmänintresse. Däremot har det inte funnits ett uppenbart sådant intresse för att på det sätt som skett identifiera anmälaren med namn och bild i ett så tidigt skede av rättsprocessen. Mot den bakgrunden är det också en brist att mediet inte redogjort för anmälarens inställning till misstankarna i den tredje publiceringen.
MO:s sammantagna bedömning är därför att anmälaren orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Mediet har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande.
De uppgifter som lämnas om anmälaren anknyter till de mest brännande samhällsfrågorna i landet. Anmälaren har aktivt valt att uttrycka sig med nazistiska attribut och framträtt med en gängkriminell profil. Uppgifterna är väl underbyggda. I ett sådant sammanhang har anmälarens anspråk på anonymitet behövt stå tillbaka för det uppenbara allmänintresse som framträtt i detta fall.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Expressen för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordförande Johan Danelius samt Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Kajsa Stål, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Ruth Mannelqvist, Göran Collste, Gertrud Åström, Anders Forkman och Karin Johannesson representerande allmänheten.
Dessutom har Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet och Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, varit närvarande vid ärendets behandling.
____________________________________________
Martin Schori och Ruth Mannelqvist var av skiljaktig mening och anförde följande.
Publiceringen är offensiv och innehåller ingående detaljer som är på gränsen till vad som kan anses vara acceptabelt. Men att namnge en person med en lång brottshistorik, som är misstänkt för ett extremt allvarligt brott mitt i en våldsvåg som skakar om hela samhället i grunden kan vara motiverat och bör inte leda till klander, även om den är gjord i ett tidigt skede i en rättsprocess.