Fel om grovt förtal

oktober 13 2009


Exp nr 88/2009 Journalisten



Tidningens rubrik och ingress förmedlade det missvisande intrycket att A hade dömts för grovt förtal. Det var emellertid endast juryn som ansett att tryckfrihetsbrott förelåg, någon dom fanns inte. När dom senare meddelades friades A. Publicitetsskadan ansågs oförsvarlig.


Publiceringen

Den 2 oktober 2008 publicerade Journalisten på sin hemsida, journalisten.se, en kortfattad nyhetsartikel med rubriken A (namnet angivet) dömd för grovt förtal. Ingressen var B:s (namnet på en tidning) chefredaktör A har av tingsrätten fällts för grovt förtal, uppger Dagens Media.

I artikeltexten stod att B hade kallat en artist (namnet på artisten angavs) ”en ökänd artist” vilket han uppfattade som förtal. Juryn vid tingsrätten gav anmälaren rätt och kom fram till att tidningen hade gjort sig skyldig till grovt förtal. Juryn som fällde A var oenig.

Dom skulle meddelas den 17 oktober. Tingsrätten kunde välja att fastställa domen eller gå emot juryns beslut och fria B.

Anmälan

Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av A den 18 november 2008. Hon anförde att tidningen felaktigt hade skrivit att hon hade blivit dömd för grovt förtal. Rubriken hade funnits kvar på hemsidan åtminstone till den 20 oktober. Sanningen var att hon hade friats i det tryckfrihetsmål som tidningen hänvisade till. Att hon hade fällts av tryckfrihetsjuryn var inte liktydigt med att hon hade dömts för grovt förtal.

Tidningens yttrande

Journalisten anförde i ett yttrande den 24 november, genom sin ansvariga utgivare, att tidningen den 2 oktober hade gjort en rewrite i form av en kort notis om att A hade fällts av juryn i en tryckfrihetsrättegång. Tyvärr hade det blivit ett fel i rubriken. Tidningen hade rättat felet så snart den blivit uppmärksammad på det. När tingsrätten friade A hade tidningen också rapporterat om det i en ny notis.

Tidningen upplyste om att den rättade notisen samt notisen om den friande domen fanns i tidningens arkiv på hemsidan, däremot var den felaktiga notisen förstås borttagen. Vidare gällde att artiklarna låg på förstasidan i genomsnitt 2-3 dagar. I topp fanns en notis av det här slaget som regel endast 1-2 timmar. Det rörde sig således inte om någon stort uppslagen eller särskilt framskjuten rapportering.

Journalisten beklagade om A hade känt sig utpekad som brottsling. Tidningen önskade dock att hon hade hört av sig tidigare, eftersom felet nu hade fått ligga kvar onödigt länge på hemsidan.

Tidningen bifogade aktuella publiceringar (se nedan).

Uppföljande publiceringar

Den rättade publiceringen hade rubriken A fälld för grovt förtal. I ingressen stod B:s chefredaktör A har av juryn vid tingsrätten fällts för grovt förtal, uppger Dagens Media. Vidare hade sista meningen ändrats och löd som följer: Tingsrätten kan välja att döma i enlighet med juryns beslut eller gå emot det och fria B.

Den 20 oktober publicerades nyheten om den friande domen medrubriken Tingsrätten friar A. I ingressen stod Tingsrätten har friat B:s chefredaktör A i åtal om grovt förtal, det skriver Dagens Media. Hon fälldes tidigare av en oenig tryckfrihetsjury. I texten stod att A tidigare under hösten hade fällts för grovt förtal efter att B kallat en artist för en ”ökänd artist”. Tingsrätten hade nu friat henne.

Anmälarens kommentar

Anmälaren inkom med en kommentar till tidningens yttrande. Hon anförde att tid¬ning¬en hade gjort sig skyldig till ett allvarligt fel som den nu försökte bagatellisera. Felaktigheten gällde både rubriken och ingressen. Det hade således stått att hon hade dömts för grovt förtal av tingsrätten. I själva verket hade hon blivit friad. Felet hade också funnits kvar på hemsidan under en längre tid.

PO:s bedömning

I beslut den 10 juli 2009 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering:

Vid tidpunkten för den anmälda publiceringen hade endast juryn som sin mening uttalat att tryckfrihetsbrott förelåg. Gången i tryckfrihetsmål i tingsrätten är sådan, att när juryn har fällt på någon punkt, kan rätten ändra utfallet till svarandens förmån. Någon tingsrättsdom förelåg således inte vid publiceringstillfället och när domen senare meddelades innebar den att A friades.

Tidningen förmedlade dock genom rubrik och ingress det missvisande intrycket att anmälaren hade dömts för grovt förtal. Detta måste bedömas utgöra ett allvarligt fel som tillfogade henne en betydande publicitetsskada. Även om det korrekta sakförhållandet kunde anas av formuleringarna i brödtextens slut, blev det bestående intrycket av rubrik och ingress att anmälaren dömts för tryckfrihetsbrott.

Det var bra att tidningen senare rapporterade om den friande domen och, när man uppmärksammades på klagomålen, även ändrade den felaktiga nyhetsartikeln. Felaktigheten låg dock kvar på hemsidan under lång tid; artikeln kunde alltjämt sökas fram på journalisten.se vid tidpunkten för PO-anmälan. Min samlade bedömning är att felaktigheten var så pass allvarlig att endast en snabb rättelse hade varit ägnad att uppväga publicitetsskadan Journalisten åsamkade anmälaren. Nu dröjde tillrättaläggandet varför tidningen inte kan undgå pressetiskt klander.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Tidningen har anfört bl.a. följande. Det är inte satt i fråga att tidningen har gjort ett beklagansvärt sakfel i rubriken. Enligt de pressetiska reglerna ska rubriken ha täck¬ning i texten, vilket den nu inte har. Det korrekta sakförhållandet framgick dock i såväl ingress/puff som brödtext. Trots det uppenbara rubrikfelet vill tidningen sätta i fråga om ordfelet verkligen medfört sådan publicitetsskada som beskrivs i de pressetiska reglerna.

Anmälaren har fått del av tidningens skrift.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Nämnden gör samma bedömning som PO och finner att tidningen ska klandras för att genom publiceringen ha åsidosatt god publicistisk sed.