Exp nr 47/2008 Mitt i Järfälla
Tidningen angav felaktigt i sin rubrik på förstasidan att en läkare varnats för slarv med journal. Läkaren hade dock friats av HSAN. Tidningen införde en rättelse men detta ansågs inte tillräckligt eftersom varning är den allvarligaste formen av kritik från HSAN.
Publiceringen
Den 27 november 2007 hade Mitt i Järfälla på förstasidan bl.a. rubriken Läkare varnas för slarv med journal. En nyförlöst kvinna med smärtor i axeln hade av en läkare på en angiven närakut fått rådet att ta alvedon och vila. När hon åter uppsökte sjukhuset visade det sig att hon hade blodproppar i båda lungorna, vilket kunde vara livshotande. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) kritiserade nu läkaren för otillräcklig journalföring av patientens besvär. Kvinnan var ordinerad medicin mot blodpropp, men det fanns inte med i journalen, vilket HSAN tyckte att det borde ha gjort. Däremot kunde läkaren inte lastas för att han inte sett symtomen på sjukdomen då de var svåra att upptäcka menade nämnden.
En uppföljande notis, publicerad den 4 december, hade rubriken Fel om anmäld läkare. Därunder stod att det var en rättelse. Notisen återkopplade till den tidigare publiceringen och klargjorde att uppgiften om att läkaren varnats av HSAN var felaktig. Det stod vidare att ansvarsnämnden ansåg att läkaren hade gjort en rimlig medicinsk bedömning av patienten som anmälde honom. Läkaren hade alltså blivit friad. Läkaren ansåg att felaktigheten var särskilt beklagansvärd eftersom landstinget vid tidpunkten funderade på att lägga ned närakuten. Redaktionen bad om ursäkt för det inträffade.
Anmälan
Publiceringen den 27 november anmäldes av läkaren till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Publiceringen angav felaktigt att han hade blivit varnad av HSAN. Han kände sig utpekad och kränkt. På den angivna närakuten arbetade endast två fast anställda läkare, varav han var den ena, samt några timanställda vikarierande läkare. Den publicerade artikeln hade diskuterats bland personalen på närakuten och rimligen hade även ett antal patienter och andra tidningsläsare kunnat identifiera honom som den omskrivne läkaren.
Han bifogade beslutet från HSAN där ansvarsnämnden hade lämnat anmälan mot honom utan åtgärd. Beslutet innebar ett friande av honom, medan en varning utgjorde den allvarligast möjliga kritiken. Formuleringen om “slarv” med journalen var också felaktig enligt anmälaren. Vidare framgick inte hans synpunkter till HSAN av artikeln och tidningen hade inte heller vänt sig till anmälaren och gett honom möjlighet att bemöta kritiken inför publiceringen.
Sedan publiceringen skett hade han kontaktat tidningen och efter viss diskussion enats med den ansvarige utgivaren om innehållet i en rättelse. Dock hade rättelsen inte publicerats på lika framskjuten plats i tidningen och den hade betydligt mindre rubrik. Han hade också framfört till tidningen att han tyckte att den kunde ge honom upprättelse på förstasidan. För övrigt var skadan redan skedd genom ursprungsartikeln, menade anmälaren. Ingen i hans närhet verkade ha sett rättelsen utan bara artikeln.
Den felaktiga artikeln var ägnad att allvarligt skada honom i hans yrkesutövning.
Tidningens yttrande
Mitt i Järfälla anförde att den PO-anmälda notisen på förstasidan dessvärre hade fått en felaktig rubrik och tidningen hade bett anmälaren om ursäkt i påföljande nummer. Rättelsen hade placerats på bästa notisplats, överst i spalten på sidan 5. Tidningen menade att man varit både snabb och tillmötesgående när det gällde rättelsen.
Tidningen höll inte med om att anmälaren hade pekats ut i någon vidare krets. Självklart kunde personalen på närakuten och andra initierade räkna ut vem läkaren var, men för det stora flertalet hade han förblivit anonym, menade tidningen.
När det gällde uppgiften om att läkaren hade kritiserats för otillräcklig journalföring så stämde det, men med tanke på den missvisande rubriken hade tidningen valt att bortse från uppgiften när rättelsen formulerades.
Anmälarens kommentar
Anmälaren vidhöll sina klagomål och att han blivit utpekad. Han tyckte att tidningen, om den ville skriva om anmälningar mot läkare, hellre skulle referera ärenden där läkaren faktiskt blivit fälld och inte som i detta fall blivit frikänd och gjort en rimlig medicinsk bedömning. Att frenetiskt leta efter kritik i friande beslut och inte heller nämna att det rörde sig om ett friande var dålig journalistik.
PO:s bedömning
I beslut den 4 april 2008 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering.
Läkare har i sitt yrke en sådan ställning i förhållande till enskilda att de ofta kan få tåla att tidningar redogör för kritik som riktas mot dem när det gäller deras tjänsteutövning. Redogörelser för domar, myndighetsbeslut etc. kräver inte heller i alla fall de berörda parternas kommentarer.
Dock är det av vikt att tidningen redogör för beslut från t.ex. HSAN på ett korrekt sätt. I detta fall angav rubriken på förstasidan i den PO-anmälda publiceringen felaktigt att läkaren hade varnats. En varning är den allvarligaste formen av kritik som HSAN:s beslut kan innehålla och nämndens utslag var i själva verket friande, vilket tydligt framgick av beslutet.
Även om publiceringen endast ledde till ett begränsat utpekande av läkaren, var den felaktiga uppgiften allvarlig och ägnad att skada förtroendet för honom i hans yrkesutövning.
Tidningens rättelse skedde visserligen snabbt och var väl formulerad. Det var bra. Dock kan enligt min mening den allvarliga och omotiverade publicitetsskadan som läkaren utsattes för, genom att tidningen på framskjuten plats felaktigt skrev att han hade varnats, inte ursäktas genom den publicerade rättelsen.
Min bedömning är således att Mitt i Järfälla inte kan undgå pressetiskt klander.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Anmälaren och tidningen har beretts tillfälle att yttra sig.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att Mitt i Järfälla genom publiceringen har åsidosatt god publicistisk sed.