Exp nr 113/2006 Norrbottens-Kuriren
I samband med rapportering om en tvist mellan banken och en kund förmedlades uppgifter om att kundens ex-make agerat klandervärt. Mannen fick inte bemöta påståendena.
Publiceringen
Den 23 maj 2006 hade Norrbottens-Kuriren bl a en liten förstasidespuff med rubriken “Nådde förlikning”. I texten på förstasidan stod att den kvinna /åldern angiven/ som stämt Föreningssparbanken för att den hade låtit hennes man länsa hennes konton hade nått en förlikning med banken.
Inne i tidningen var rubriken “Stämde bank – nådde förlikning”. I faksimil syntes också delar av en i november 2005 publicerad artikel. I ingressen till insidesartikeln stod att kvinnan hade stämt banken i höstas för att den tillåtit hennes före detta man att utan fullmakt länsa hennes konton på drygt 700 000 kronor.
I artikeltexten stod att kvinnan under början av 1990-talet hade blivit sjuk. Det var under sjukdomstiden då de fortfarande var gifta som hennes konton tömdes.
Enligt både banken och mannen skulle en fullmakt ha funnits, men någon sådan hade inte kunnat återfinnas. Kvinnan hävdade att hon aldrig skrivit på någon fullmakt. Hon var sjukpensionerad sedan 1993. Hon hävdade att hon förlorat närmare två miljoner kronor och sade att alla fonder hon sparat i under sitt yrkesverksamma liv var tömda. Kvinnan sade att hon var helt barskrapad nu; förutom sjukpensionen fick hon ekonomisk hjälp av föräldrarna. Pengarna hade förts över till mannens konton under åren 1992-2000 då kvinnan under en stor del av tiden legat på sjukhus.
Paret skildes 2002 men ingen bodelning hade ännu gjorts. Kvinnan fruktade att exmaken väntade på att hon skulle nå en förlikning och sedan skulle få hälften av pengarna genom bodelningen. Efter långa överläggningar med bud och motbud hade till slut en förlikning nåtts på ett okänt belopp. Summan var lägre än vad kvinnan först begärt, enligt bankens jurist. Båda parter var emellertid nöjda med förlikningen.
Kvinnan sade att det måste hon vara. Men om hon hade varit frisk och haft råd så hade hon aldrig gett sig. Kvinnan hade också stämt Handelsbanken på motsvarande grund och den banken hade enligt henne medgett att det inte fanns fullmakt.
Anmälan
Exmaken anmälde publiceringen till Allmänhetens Pressombudsman (PO).
Publiceringens utgångspunkt var att han hade länsat kvinnans konto på 742 000 kronor, underförstått att han hade använt medlen för eget bruk. Denna ståndpunkt var givetvis helt felaktig. Medlen hade använts i den gemensamma ekonomin. Tidningen nämnde inte heller att beloppet var framräknat med ränta på ränta. Dessutom fick kvinnan tillfälle att hävda att hon skulle ha förlorat 2 miljoner kronor. Han undrade också varför artikeln hade beskrivit hennes sjukdomsbild. Anmälaren tog vidare upp att det hade funnits en generell fullmakt i banken som förmodligen försvunnit vid ett visst angivet tillfälle. Av artikeln framgick inte att han var medkontohavare till det konto från vilket 95 procent av uttagen skett. Kvinnan var väl medveten om de investeringar som gjorts och hade även godkänt dessa.
Tidningens svar
Norrbottens-Kuriren anförde att artikeln skildrade utgången av en långvarig tvist mellan kvinnan och banken. Varken kvinnan eller anmälaren hade namngetts eller på något annat sätt kunnat identifieras som en följd av tidningens journalistik.
Inte någonstans i artikeln berördes vad mannen använt pengarna till. Det var inte heller relevant i sammanhanget. Vad tvisten handlade om var om banken hade rätt att tillåta maken att ta ut pengar från kvinnans konto utan en giltig fullmakt. Hon hävdade att hon aldrig skrivit på någon fullmakt och banken hade tidigare medgivit att det inte fanns en giltig fullmakt. 742 000 kronor var det belopp som kvinnan stämt banken på. Kvinnans sjukdomsbild var relevant eftersom den var en förklaring till att hon inte haft kontroll över sin ekonomi.
Anmälarens kommentar
Anmälaren kommenterade att banken väl snarare hade medgivit att fullmakt funnits. Artikeln kunde också ha redogjort för vad han haft att anföra. Han hade överhuvudtaget aldrig blivit tillfrågad. Vidare visste många i det lilla samhället vilka personer artikeln handlade om.
Ytterligare skrivelse från tidningen
Norrbottens-Kuriren anförde att banken inte hade kunnat visa upp någon fullmakt och därmed inte heller kunnat bevisa att någon sådan existerat. Tidningen hade varit noga med att anonymisera de berörda, inte minst för att skydda anmälaren.
PO:s bedömning
I beslut den 12 september 2006 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering:
Att kvinnan hade riktat rättsliga krav mot banken hade ett allmänintresse. Detta intresse knöt sig dock inte särskilt till de inblandade personerna. Tidningen har också vidtagit åtgärder för att anonymisera kvinnan och mannen. Publiceringen kan således bara ha inneburit ett begränsat utpekande, inför en krets av personer med viss inblick i förhållandena. Till denna krets förmedlades dock uppgifter om att mannen agerat klandervärt som han inte fick möjlighet att kommentera.
Tidningens utgångspunkt har varit att den skildrar en tvist mellan kvinnan och banken. Men det är ändå mannen som uppges ha länsat kvinnans konton. Tidningen borde ha gett mannen möjlighet till kommentar, varvid han skulle ha haft tillfälle att ge sin version av hur medlen använts för den gemensamma ekonomin.
Eftersom mannen inte har getts tillfälle till bemötande är min bedömning att Norrbottens-Kuriren bör klandras.
Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd.
Skriftväxlingen hosPressens Opinionsnämnd
Norrbottens-Kuriren har anfört bl.a. följande. Det finns ingenting i artikeln som ens är i närheten av att röja någon av de inblandades identiteter. Sakfrågan handlar om huruvida maken haft en giltig fullmakt när han tagit ut pengar från kvinnans konto. Frågan hur pengarna har använts saknar relevans i sammanhanget. Tidningen har vid flera tidigare tillfällen sökt kommentar av anmälaren men han har inte velat uttala sig. Efter en lång tid av total tystnad sade han sig under slutet av maj och början av juni 2006 ha en önskan om att ge sin version av hela händelseförloppet. Tidningen har avvisat hans krav på att själv i detalj formulera en tidningsartikel skriven av en av tidningens reportrar. Han har emellertid erbjudits tillfälle att ge sina synpunkter i ett signerat inlägg men inte inkommit med något sådant. Av hans agerande och svar framgår att han inte själv vill kommentera sakfrågan. Tidningens journalistik har inte på något sätt orsakat anmälaren, hans familj och hans bolag skada.
Anmälaren har anfört bl.a. följande. Hans exmaka har framfört sina synpunkter utan att dessa har kontrollerats av tidningen. Han själv, hans familj och hans bolag har fått lida oerhört av tidningens brist på vad som är sanning. Det har inte funnits någon anledning för honom att kommentera artiklarna eftersom detta enbart skulle leda till pajkastning mellan exmakarna. När han väl bestämde sig för att ändå gå ut i media avvisades hans krav på publicering av hans uppfattning. Debattinlägget har fått bero av den anledningen att bodelningsprocessen har återupptagits.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Som PO framhåller hade den tvist som tidningen skildrat ett allmänintresse. Nämnden delar också PO:s uppfattning att anmälaren inför en begränsad krets av personer genom artikeln blivit utpekad som klandervärd och att han därigenom haft rätt till bemötande. Tidningen borde därför ha redovisat anmälarens uppfattning. Eftersom den inte gjort det skall Norrbottens-Kuriren klandras för att genom den anmälda publiceringen ha åsidosatt god publicistisk sed.