Fick ej uttala sig om arvstvist

februari 28 2006


Exp nr 31/2006 Kvällsposten



I en arvstvist om en känd sångerskas sommarhus fick den ena parten inte uttala sig. Rubriken och inledningen ställde PO-anmälarna i dålig dager.



Publiceringen

En artikel publicerad den 16 juni 2005 i Kvällsposten hade rubriken “Stjärnans släktingar blåsta på hennes barndomshem”. Underrubriken löd: “A. (sångerskans namn angavs) skrev under luddigt testamente strax innan hon dog”. Artikeln handlade om en arvstvist. Det stod att A. på sitt yttersta hade uppmanats av fem väninnor att skriva under ett testamente som skulle ge dem rätt att utnyttja hennes föräldrahem (ortnamnet angavs) under sju och ett halvt år. A.:s släktingar, som vuxit upp på gården, hade reagerat kraftigt på testamentet. Tvisten hade hamnat i tingsrätten. Där hade parterna kommit överens. Det var en invecklad tvist, sade lagmannen i tingsrätten. Han var glad att domstolen inte behövde avgöra tvisten.

En initierad och välkänd person B. (som namngavs), som hjälpt A.:s nyligen avlidne bror C. med dennes affärer, sade att A. hade formulerat det luddiga testamentet bara 30 timmar innan hon gick bort. B. sade också att detta var en mycket trist och infekterad historia. Arvstvisten var en infekterad historia, så infekterad att två av väninnorna hade hoppat av.

Det var en frilansjournalist, D., som namngavs och som sades arbeta på en angiven tidning som hade bistått A. med testamentet. Han sade att det inte var han som hade formulerat det men att han hjälpt henne att skriva ned det. Han sade också att sådana här tvister tyvärr förekom väldigt ofta.

Anmälan

Artikeln anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av E. och F. Av anmälan och mejl framgick att de var två av de omskrivna väninnorna. E. och F. kände sig kränkta och utpekade. Artikeln innehöll felaktigheter. Rubriken och inledningen var tillspetsad. De hade inte fått komma till tals. Inte heller hade tidningen kontaktat någon av de personer som var närvarande när testamentet skrevs. De hade alla kunnat intyga att A. då var vid medvetande och mentalt klar.

PO:s bedömning

I beslut den 21 september 2005 avskrev PO ärendet, vände sig till E. och F. och anförde följande:

Arvstvister har ett inte obetydligt allmänintresse. Att A. i egenskap av folkkär artist, var en offentlig person förstärker detta.

Ni namngavs inte i publiceringen, men mot bakgrund av uppgifterna om arvstvisten, kan det inte uteslutas att ett begränsat utpekande av er skedde. De läsare som kunde förstå att publiceringen handlade om er, torde dock ändå ha inblick i förhållandena.

Vidare framstår artikeln i huvudsak som korrekt. Jag finner inte att ni framställdes i en så dålig dager som ni beskriver i er anmälan. Jag noterar också att ingen av de berörda parterna har fått uttala sig i artikeln.

Sammanfattningsvis anser jag inte att det finns skäl att klandra Kvällsposten. Jag avslutar därmed ärendet.

Överklagandet och skriftväxlingen hos Pressens Opinionsnämnd

E. och F. överklagade PO:s beslut hos Pressens Opinionsnämnd. De anförde bl.a. Artikeln innehöll uppgifter och information som lämnats av B. som var starkt engagerad för den nye ägaren. D. skulle kunna bekräfta att några påtryckningar inte förekommit när testamentet skrevs.

Tidningen bemötte. Artikeln byggde inte på enbart en parts synpunkter. Ingen av de inblandande parterna hade uttalat sig i tidningen. Varken B., C. eller lagmannen kunde sägas ha något särskilt förhållande till den publiceringen berör. Anmälarna var inte utpekade.

E. och F. svarade. B. kände inte till fakta runt förloppet. Det han kände till om tvisten hade han fått kännedom om av A.:s yngre syster. Så han var inte en opartisk person.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Publiceringen saknar inte allmänintresse. Den innehåller uppgifter som gör att ett visst utpekande av anmälarna får sägas ha skett. Rubriken, underrubriken och inledningen till artikeln innehåller uppgifter som ställer anmälarna i dålig dager. Dessa uppgifter uppvägs inte helt av fortsättningen av artikeln. Anmälarnas motpart synes i alla fall indirekt genom B. ha fått komma till tals i artikeln. Det borde anmälarna också ha fått göra i allsidighetens intresse. Nämnden finner mot denna bakgrund att publiceringen medfört en publicitetskada för anmälarna som ger anledning till klander. Tidningen har härigenom åsidosatt god publicistisk sed.