Flyktingsamordnare fick inte bemöta allvarliga anklagelser

februari 7 2012


Exp nr 16/2012, Ystads Allehanda, 2012-02-07


I en artikel riktades mycket allvarliga anklagelser mot en flyktingsamordnare. Denne kunde identifieras genom att endast en flyktingsamordnare arbetade på kommunen. Den omskrivne fick inte komma till tals.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Nämnden klandrar Ystads Allehanda för att ha brutit mot god publicistisk sed.

____________

Allmänhetens Pressombudsman (PO) har i beslut den 21 oktober 2011 hänskjutit ett ärende avseende anmälan mot Ystads Allehanda till Pressens Opinionsnämnd.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen skrev

Den 9 mars 2011 hade Ystads Allehanda en puff på förstasidan med rubriken Tjänsteman misstänks ha lurat flyktingar. Av texten framgick att en av X:s (en kommun angavs) flyktingsamordnare stängts av eftersom han misstänktes för att ha missbrukat sin ställning.

Inne i tidningen löd rubriken Kommunal tjänsteman avstängd Misstänks för stöld. Ingressen hade samma innehåll som förstasidespuffen men innehöll också uppgiften att socialchefen inte velat kommentera ärendet.

I texten berättade en kvinna anonymt om vad som låg bakom. Hon var flykting och menade att hon och andra flyktingar pressades av flyktingsamordnaren att betala pengar till denne. Pengar som han sedan stoppade i egen ficka.

En vecka tidigare hade han sagt åt henne att hon var tvungen att återbetala 2 200 kronor till kommunen. Hon hade fått ett tomt kuvert med sitt namn och den summa som förväntades. Kvinnan hämtade pengar och överlämnade dem i kommunhuset. Hon konstaterade att hon haft tur eftersom flyktingsamordnarens kollega sett att han tagit emot pengarna.

En vecka senare gick hon tillsammans med en väninna och berättade för socialchefen vad som hänt. Hon ska då ha kontrollerat om flyktingsamordnaren satt in pengarna på något av kommunens konton, men det hade han inte, vilket var orsaken till att han fick lämna sitt arbete.

Kvinnan som anmält saken hade haft hjälp av en butikschef från Erikshjälpen. Hon hävdade i tidningen att flyktingsamordnaren var känd bland ensamstående kvinnliga flyktingar för att utnyttja sin ställning.

Kvinnan som anmält till socialchefen berättade att flyktingsamordnaren kommit hem till henne på kvällarna och ringt på dörren när han inte varit i tjänst. “Jag upplever att han gör sexuella inviter” sa hon till tidningens reporter.

På frågan om mannen sagt att han ville ha sex med henne svarade hon “Nej, men jag upplever det så. Och jag är inte ensam.”

Artikeln innehöll också uppgiften att flyktingsamordnaren för två år sedan polisanmälts av en flykting som kände sig hotad. Denne gjorde då en motanmälan och hävdade att mannen, elev på SFI, uppträtt aggressivt i klassen. Åklagaren lade ned ärendet.

Den 29 april hade tidningen en uppföljning med rubriken Flyktingsamordnare sägs upp från sin tjänst. I ingressen stod att flyktingsamordnaren som anklagats för stöld och sexuella inviter var uppsagd. Socialchefen ville inte svara på frågan om saken var polisanmäld, men enligt polisen fanns ingen anmälan.


I texten citerades socialchefen:

“Vi har diskuterat och förhandlat den här frågan. Och det kan jag säga så här långt att det inte blir något fortsatt samarbete, anställningen hos oss upphör.”

Butikschefen från Erikshjälpen sa att de berörda kvinnorna var mycket glada över att mannen inte längre var i tjänst. De firade.

Anmälan

Artiklarna anmäldes av den tidigare flyktingsamordnaren. Han ansåg att han blivit utsatt för grovt förtal och att han inte givits någon möjlighet att försvara sig.

Att han var utpekad i det lilla X var ställt utom tvivel. Han hade till exempel tidigare, i positiva sammanhang, framträtt i tidningen som flyktingsamordnare.

Han hade försökt svara genom en insändare i mitten av mars. Han hade ringt flera gånger och undrat om den skulle komma in, men fick bara beskedet att redaktionen ville tala med chefredaktören först och att hans brev var för långt. Insändaren blev inte publicerad.

När det gällde påståendet om stöld förhöll det sig så att när flyktingarna kom hände det ofta att de fick låna pengar av kommunen, i väntan på att försäkringskassan skulle börja betala ut bidrag. Då skulle lånet återbetalas. Detta var överenskommet och bekräftat genom att flyktingen skrivit under en återbetalningsblankett. Dessa överenskommelser gjordes alltid med en tolk, så att flyktingen skulle förstå vad det rörde sig om för blankett.

När kvinnan fått bidrag och därför skulle betala tillbaka lånet från kommunen kom hon till kontoret strax efter att ekonomiassistenten gått för dagen. Kvinnan bad då flyktingsamordnaren ta hand om pengarna. Han tog emot pengarna och noterade summan, kvinnans namn och orsaken till betalningen. Därefter lade han kuvertet i ett plåtskåp.

De närmaste tre dagarna hade han varit så upptagen att han inte hunnit in på kontoret förrän ekonomiassistenten gått hem för dagen. Och den fjärde dagen kom socialchefen till hans rum och berättade om anklagelserna och att han skulle bli avstängd. Hon undrade var pengarna fanns. Han öppnade då plåtskåpet och gav dem till socialchefen.

När det gällde anklagelserna om sexuella inviter förnekade anmälaren att något sådant förekommit. Han hade aldrig ens tänkt tanken.

När det gällde artikeln från den 29 april var det fel att han skulle ha blivit uppsagd. Han hade sagt upp sig själv efter att ha gjort en överenskommelse med kommunen. Den innebar att han fått avgångsvederlag.

Tidningens svar

Ystads Allehanda svarade genom sin utgivare att reportern sökt flyktingsamordnaren både via telefon och mejl för att han skulle få ge sin kommentar till anklagelserna. Det var emellertid först efter flera veckor som tidningen kom i kontakt med honom, när han ville ha in en insändare.

Enligt utgivaren gjorde man bedömningen att den inte gick att publicera eftersom det skulle skada honom ytterligare.

Misstankarna mot mannen hade varit väldigt starka och att fel begåtts hade bekräftats av flera av varandra oberoende källor.

Anmälarens kommentar

Anmälaren menade att det var ren lögn att tidningen sökt honom för kommentar.

Inte heller uppgiften om att insändaren skickats in flera veckor efter den första publiceringen stämde. Anmälaren skickade in en kopia av huvudet på ett mejl sänt till Ystads Allehanda den 13 mars, alltså fem dagar efter publiceringen. Rubriken på insändaren löd Lögn och falska anklagelser mot flyktingsamordnare i X.

Argumentet att en publicering av insändaren skulle skada honom ytterligare saknade grund. Skadan var redan skedd. Ystads Allehanda kunde inte skada honom och hans familj mer än vad tidningen redan gjort.

PO:s bedömning

Hur kommunala tjänstemän utövar sitt arbete är av allmänintresse. Särskilt om de har till uppgift att ge stöd till samhällets utsatta, som flyktingar.

Ett pressetiskt krav är emellertid att den som anklagas ska ha möjlighet att komma till tals, helst i samma artikel. Går inte det, så i form av en snar uppföljning, eller ett genmäle.

I det här fallet har tidningen inte låtit flyktingsamordnaren komma till tals i artikeln, inte i någon uppföljning och tidningen har sagt nej till hans insändare i ärendet, inskickad mindre än en vecka efter publiceringen. Inte heller vid uppföljningen den 29 april har den anklagade fått ge sin uppfattning om det inträffade.

Avgörande för den pressetiska bedömningen är om anmälaren lidit en publicitetsskada.

Uppgifterna om honom är mycket allvarliga. Samtidigt är han genom beskrivningen – en manlig flyktingsamordnare i X – identifierad i en större krets (X har idag en flyktingsamordnare enligt sin hemsida). Och den utpekade får inte komma till tals.

Sammantaget finner jag att anmälaren tillfogats en oförsvarlig publicitetsskada och att tidningen bör klandras.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Såväl anmälaren som tidningen har yttrat sig hos nämnden.

Tidningen har anfört bl.a. följande. Det är en självklarhet att ge en anklagad möjlighet att komma till tals. Reportern sökte anmälaren ett flertal gånger via telefon och mejl. Publiceringen av artikeln senarelades ett stort antal dagar just av den anledningen att anmälaren skulle få möjlighet att komma till tals. X kommun har en alldeles speciell historia i flyktingfrågor och tidningen bedömde att det var en viktig uppgift att det handlade om just denna kommun.

Anmälaren har utöver vad som tidigare framförts anfört bl.a. följande. Reportern hade kännedom att han var avstängd från arbetet. Under avstängningstiden kunde han naturligtvis inte svara på mejl eller i telefon på arbetet. Reportern hade inte hans privata mejladress eller telefonnummer.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Nämnden gör samma bedömning som PO och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.