Sundsvalls Tidning, exp. nr. 52/2020, dnr. 19592
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Sundsvalls Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_______________
Genom beslut den 24 februari 2020 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sundsvalls Tidning.
MO:s beslut hade följande lydelse.
Vad Sundsvalls Tidning publicerade
Den 18 oktober 2019 publicerade Sundsvalls Tidnings tryckta utgåva en artikel med rubriken Sjukhusets fakturor betalas till utlandet. Samma artikel publicerades även på tidningens webbplats med rubriken Sjukhusets fakturor betalas till utlandet – dotter trodde att mamman utsattes för bedrägeri.
I artikelns ingress skrev tidningen att Region Västernorrland hade köpt tjänster för ögonbottenfotograferingar av ett finskt företag. Patienterna tvingades betala till utlandet. A [namn angivet] menade att många äldre hade svårt att klara av utlandsbetalningar. Själv hade hon trott att hennes mamma utsatts för ett bedrägeri.
Av artikeltexten framgick att ögonkliniken vid Sundsvalls sjukhus hade upphandlat tjänsten av det finska företaget Optiprofi Screening OY.
A berättade att hennes mamma fått en kallelse och åkt till en buss som stod parkerad på sjukhusets parkering. Där hade hon mötts av en finsk man som inte talade svenska. Efter undersökningen hade hon fått en faktura som skulle betalas till utlandet.
” – Mamma blev upprörd för hon vet inte hur man betalar en utlandsräkning. Det kan man inte göra hursomhelst via internetbank eller vanlig bank, utan då ställs det en massa frågor.”
A sa att frågorna kunde handla om varför man ville skicka pengar utomlands, vilken inkomst man hade och så vidare. Hon hade förgäves försökt komma i kontakt med bolaget.
” – Först trodde jag att det handlade om ett lurendrejeri. Jag misstänkte att någon lurade pensionärer i en buss på sjukhusets parkering, eftersom man inte kunde prata svenska. Vem som helst kan ju skicka ut en kallelse.”
Annie Aspvik var tillförordnad länsverksamhetschef för ögonkliniken i Region Västernorrland. Hon bekräftade att regionen anlitat samarbetspartners för att minska vårdkön till ögonbottenfotografering.
” – Vi skickar framför allt patienter för screening, när man har inga till lätta förändringar. Patienter som har mer uttalade förändringar och behöver behandling har vi kvar i egen regi på ögonkliniken.”
Tidningen frågade:
Varför betalas inte fakturan till regionen där ni senare kan betala det utländska företaget?
” – Avtalet och dess villkor sköts av vår upphandlingsavdelning. Detaljfrågor kring fakturering och liknande är jag som verksamhetschef inte inblandad i. Vi kommer att i detta fall se över detaljerna med tanke på kritiken.”
Annie Aspvik berättade även för tidningen att man begärt ett möte med Optiprofi samma vecka för att komma till rätta med problemet. I en bildtext till nätpubliceringen citerades hon “…självklart är det här ingen bluff.”.
Den 6 december 2019 publicerade Sundsvalls Tidning en artikel med rubriken Nu kan ögonpatienterna betala avgiften på plats – fler lösningar på gång för att slippa utlandsbetalningar.
Nu skulle problemen med att vissa patienter fått betala sina räkningar till Finland vara på väg att lösas. Tidningen redogjorde för publiceringen från den 18 oktober och intervjuade även en man som råkat ut för samma problem med utlandsbetalning.
Veckan före hade ögonkliniken haft ett möte med det finska företaget, som lämnat ett förslag på hur problemet kunde lösas. Annie Aspvik citerades ur ett mejl hon skrivit till tidningen:
“Från allra första början fanns enbart fakturaalternativ till utländsk bank. Kortterminal ska enligt företaget finnas på plats nu och i förra veckan ordnades enligt företaget svenskt kontoalternativ så detta alternativ bör kunna erbjudas ‘i skarpt läge’ inom mycket snar framtid.”
Hon bekräftade att ögonkliniken tagit emot missnöje från patienter i den aktuella frågan, via i första hand Patientnämnden Etiska nämnden.
” – Jag kan ha förståelse för patienternas oro. Jag tycker att de lösningar som nu är föreslagna verkar vara bra och till gagn för patienterna.”
Mejlväxling mellan anmälaren och Sundsvalls Tidning
Efter den första publiceringen, den 18 oktober 2019, utväxlades sju mejl mellan anmälaren och Sundsvalls Tidnings redaktionschef. Fyra kom från anmälaren och tre svar från tidningen. De två första mejlen ingavs av anmälaren till PO [1]. Tidningen skickade in alla sju.
Här följer ett sammandrag:
Mejl 1: Från anmälaren den 31 oktober 2019
NN [namn och titel angivna] för Optiprofi Screening OY, framförde bland annat att en del av företagets patienter hade avbokat sina ögonbottenfotograferingar efter att artikeln publicerats. Patienterna och deras anhöriga trodde att det kunde handla om bedrägeri.
Enligt anmälaren hade betalningar till utlandet blivit lagliga efter att Sverige blivit medlem i EU. Hon skrev:
“Optiprofi Screening OY önskar att Sundsvallstidningen korrigerar informationen i artikeln och försäkrar åt publiken att det inte är risk för bedrägeri i samband med ögonbottenfotograferingen i ögonbussen och att dom kan tryggt fortsätta att låta sina ögon bli fotograferade.”
Mejl 2: Svar från Sundsvalls Tidnings redaktionschef den 1 november 2019
Redaktionschef Alexandra Johansson skrev att av artikeln från den 18 oktober framgick att det var ögonkliniken vid Sundsvalls sjukhus som upphandlat den aktuella tjänsten. Orsaken hade förklarats av Annie Aspvik, tillförordnad länsverksamhetschef för ögonkliniken i Region Västernorrland.
Kvinnan som intervjuats reagerade på att betalningen skulle göras till Finland. Ingenstans stod det att det skulle vara något fuffens med Optiprofi.
Redaktionschefen skrev:
“Vi kommer inte att göra någon korrigering av artikeln då den inte innehåller några felaktigheter.”
Mejl 3: Från anmälaren till Sundsvalls Tidning den 1 november 2019
NN bad tidningen korrigera uppgifterna om att patienter tvingades betala fakturan till utlandet. Hon skrev:
“Patienterna kan betala både på IBAN konto i Finland och SEB konto i Sverige (SEB – Sundsvall).”
“Det skulle ha kommit fram ifall ni hade kontaktat Optiprofi Screening OY, vilket enligt etiska regler av pressen ni borde ha gjort.”
Mejl 4: Svar från Sundvalls Tidnings redaktionschef den 4 november 2019
Redaktionschefen skrev:
“Är det möjligt att patienterna kan betala till ett svenskt SEB-konto? Den valmöjligheten finns alltså om man inte vill eller kan betala till utlandet? I artikeln kommer länsklinikchefen till tals och hon är tydlig i sitt bemötande: ‘Jag kan ha respekt för att man kan känna sig osäker, men självklart är det här ingen bluff.'”
Mejl 5: Från anmälaren till Sundsvalls tidning den 4 november 2019
NN svarade:
“Ja – patienterna kan betala till Finland utan extra kostnad (om dom vill). Vi har även konto i SEB banken i Sundsvall, och patienter betalar även dit. Vi har en bankterminal som man kan betala med bankkort.”
Mejl 6: Från Sundsvalls Tidning den 6 november
Redaktionschefen skrev:
“På fakturan vi fick tillgång till stod bara det finska IBAN-numret. Vad innebär det rent konkret att ‘Vi har även konto i SEB banken i Sundsvall, och patienter betalar även dit. Vi har en bankterminal som man kan betala med bankkort.’?
I det fall en patient inte kan eller inte vill betala utomlands kan hen då betala till SEB-banken? Och måste patienten aktivt be om det som betalningsalternativ eller redan känna till att det alternativet finns? För det tycks inte ha framgått av fakturan.”
Mejl 7: Från anmälaren till Sundsvalls Tidning den 6 november 2019
NN svarade:
“Ja patienten kan betala till ett konto i SEB Sundsvall eller utomlands eller med bankkort i lokal valuta efter undersökningen.”
“Den första besöket kunde man betala utomlands och många betalade utan extra kostnad. Några hade sådan bank att de måste betala extra. Dom ringde till oss, och vi sa att vi skickar ny faktura med Sundsvall bankkonto i den.”
“Nuförtiden frågar vi aktivt vilken metod patienterna vill ha då det visade sig att vissa patienter hade svårt att betala till IBAN-konto och dom hade läst i tidningen att det möjligen är fråga om bedrägeri.”
“Optiprofi Screening OY tycker att det skulle ha varit bra att kontakta oss innan sådan vilseledande artikel publicerades.”
Anmälan
Publiceringen från den 18 oktober 2019 anmäldes av NN.
Hon framförde att företaget inte fått ge sin åsikt i ärendet. Flera felaktigheter hade funnits i artikeln:
Patienter tvingades inte att betala till utlandet, de kunde betala i mobil bankterminal eller med faktura till SEB:s kontor i Sundsvall. Det var inte sjukhuset som skrev fakturan utan Optiprofi Screening OY. Hon krävde att tidningen publicerade ett genmäle, som företaget skulle skriva. Detta skulle inte tidningen få modifiera eller på annat sätt korrigera.
Sundsvalls Tidnings svar
Tidningen svarade genom sin utgivare Karin Näslund.
Sundsvalls Tidning hade under hösten berättat om situationen på ögonkliniken i Region Västernorrland i en rad artiklar. Det berodde på att väntetiderna hörde till de längsta i landet.
I den nu anmälda artikeln hade en kvinna berättat att hennes mamma gjort en ögonbottenfotografering och fått en faktura som var ställd till utlandet. Mamman hade blivit upprörd då hon inte vetat hur man betalade till utlandet.
Tidningen hade fått ta del av fakturan och kunnat konstatera att den hade ett finskt IBAN-nummer. Inget annat sätt att betala angavs. Tidningen hade haft kontakt med fler personer som råkat ut för samma sak.
Annie Aspvik, då tillförordnad länsverksamhetschef, hade kommenterat situationen. Hon hade bland annat sagt att man begärt ett möte med Optiprofi samma vecka för att komma till rätta med problemet.
Efter publiceringen hade tidningen sökt Annie Aspvik för att kunna berätta för läsarna om det skett någon uppdatering av betalningsförfarandet. Hon hade emellertid varit svår att få tag i och reportern hade lyckats först i vecka 49.
Under tiden hade en mejlväxling skett mellan Optiprofis [titel angiven], det vill säga anmälaren, och tidnings redaktionschef (redovisas ovan. MO:s anm.).
Någon rättelse var inte aktuell eftersom det redan i artikeln framgick av länsverksamhetschefens uttalanden att det inte fanns någon risk för bedrägeri kopplat till ögonbottenfotograferingarna.
Företagets [titel angiven] hade då återkommit med önskemål om att tidningen skulle korrigera informationen om att patientavgiften skulle betalas till Finland. Detta var nya uppgifter för tidningen. De stämde inte med vad tidningen fått veta av patienter och av Annie Aspvik. Därför bad tidningen företagets [titel angiven] att redogöra för hur betalningar kunde göras. Svaren hade, enligt tidningens redaktionschef, varit oklara.
I ett mejlsvar från NN stod:
“…nuförtiden frågar vi aktivt vilken metod patienterna vill ha då det visade sig att vissa patienter hade svårt att betala till IBAN-konto…”
Av mejlet framgick även att Optiprofi hade fått hjälpa patienter över telefon för att de skulle lyckas genomföra sina betalningar.
Enligt utgivaren hade båda sidor fått komma till tals i och med att länsverksamhetschefen fått svara på frågorna. Regionen hade visserligen anlitat en samarbetspartner, men då patienten hade gått till sitt lokala sjukhus för undersökningen var det regionen som var motpart.
När reportern fick kontakt med Annie Aspvik under vecka 49 [första veckan i december 2019. MO:s anm.] berättade hon att kliniken haft ett möte under vecka 48 med Optiprofi. Enligt Aspvik var det nu “lösningar på gång”. I ett mejl till tidningen skrev hon även:
“Från allra första början fanns enbart fakturaalternativ till utländsk bank ja. Kortterminal ska enligt företaget finnas på plats nu och i förra veckan ordnades enligt företaget svenskt kontoalternativ så detta alternativ bör kunna erbjudas ‘i skarpt läge’ inom en mycket snar framtid.”
Aspvik bekräftade även att ögonkliniken tagit emot klagomål från patienter via i första hand Patientnämnden-Etiska nämnden och att oron gällt hur man betalade.
Det hade inte framkommit att uppgifterna i artikeln (den 18 oktober 2019) var felaktiga. Tvärtom hade länsverksamhetschefen bekräftat att det inledningsvis inte funnits andra betalningsalternativ än faktura som skulle betalas till utlandet.
Först nu fanns det möjlighet för patienterna att betala med kort på plats och andra betalningsmöjligheter skulle vara på gång. Det hade tidningen redovisat i den uppföljande artikeln (den 6 december 2019).
Anmälarens kommentar
Anmälaren förde bland annat fram att det var fel att Optiprofi tvingat patienter att betala till Finland. Man hade fyra olika betalningsalternativ och accepterade även kontanter.
Man hade hela tiden haft ett svenskt bankgirokonto till sitt förfogande, men inte velat använda det eftersom det tillhörde en av medarbetarna, inte företaget.
Tidningen hade brustit genom att inte kontakta företaget för en kommentar. Regionen och Annie Aspvik hade inget att göra med faktureringen. Frågor om detta borde ha ställts till företaget.
Företaget fortsatte därför att kräva att få skriva ett genmäle som tidningen inte skulle få redigera.
Artikeln hade skadat företaget såväl inför framtida uppdragsgivare som inför patienter.
Ytterligare skriftväxling
Tidningen framförde att det var tydligt av fakturan att det rörde sig om ett sjukhusbesök, men att det var ett besök i en buss utanför sjukhuset. Artikeln gjorde inte gällande att det rörde sig om bedrägeri. Tvärtom hade länsverksamhetschefens besked till läsarna varit att “självklart är det här ingen bluff”.
Anmälaren skickade in en kopia av fakturan, av vilken det framgick att betalningen skulle gå till Optiprofi. I ett avslutande yttrande framförde hon åter att patienterna kunde betala på flera olika sätt.
Medieombudsmannens bedömning
Hur sjukvården organiserar sig och hur den tar betalt av allmänheteten är frågor av allmänintresse. Det beror på att vården har en samhällsviktig funktion, men också på att den som vänder sig till sjukvården ofta är i en utsatt situation.
Det finns därför inget att invända mot att Sundsvalls Tidning redogjort för att regionen anlitat ett externt bolag för ögonbottenfotografering och att betalningen från patienterna skulle gå till Finland.
En av anmälarens invändningar mot artikeln från den 18 oktober är att den skulle innehålla påståenden om att företagets verksamhet i bussen utanför Sundsvalls sjukhus skulle vara bedrägeri.
Vad som faktiskt publicerats är att kvinnan som intervjuats först misstänkte att någon lurade pensionärer i bussen. Av sammanhanget framgick att hon förstått att så inte var fallet. Dessutom bekräftade regionens länsverksamhetschef att man anlitat Optiprofi för ögonbottenfotografering.
I en bildtext i nätpubliceringen citeras länsverksamhetschefen “självklart är det här ingen bluff”. Det hade varit bra om det hade framgått även av den tryckta versionen.
Det finns emellertid inte grund för att kritisera tidningen i denna del.
Bedömningen av de uppgifter tidningen publicerat om betalningsmodellen ska utgå från hur situationen såg ut vid publiceringstillfället.
Här finns det inte skäl att anta annat än att A:s mamma fått en faktura som skulle betalas till Finland och att det inte erbjudits någon alternativ betalningsmetod.
Såväl av publiceringen som av yttrandena från båda parter framgår att Optiprofi Screening OY haft detta som rutin, något som både lett till att bolaget fått vägleda patienter i hur betalningen skulle genomföras – och anmälningar till Patientnämnden-Etiska nämnden.
Av detta är det rimligt att dra slutsatsen att uppgiften om betalning till utlandet är korrekt i artikeln den 18 oktober.
Det är också ostridigt att Optiprofi infört andra betalningsmetoder. Det råder emellertid oklarhet om när det har skett. Enligt tidningen, som citerade Annie Aspvik i artikeln den 6 december 2019, fanns kontoterminal på plats i vecka 48, sista veckan i november. Ett svenskt konto skulle kort därefter kunna användas.
Från anmälarens sida har framförts att det fanns flera olika betalningsmöjligheter. Anmälaren har emellertid inte redovisat när dessa ska ha kommit på plats, eller när patienterna började informeras om de olika alternativ som stod till buds.
Av mejlväxlingen framgår emellertid att anmälaren i tre olika mejl (mejl nummer 3, 5 och 7) informerade tidningen om att det fanns olika vägar att betala och bad om en uppföljande publicering i form av en rättelse.
När det gäller anmälningar från juridiska personer prövas dessa endast utifrån rätten till rättelse eller genmäle, det vill säga uppföljande publiceringar.
I det här fallet har det gått lång tid – sju veckor – mellan den anmälda artikeln (18 oktober) och uppföljningen som berättar om de nya betalningsalternativen (6 december). Mejlväxlingen, med krav på rättelse, skedde i perioden mellan publiceringarna. Då fanns det gott om tid för tidningen att utreda hur det faktiskt låg till och möjligen göra en uppföljning, publicera en rättelse eller erbjuda ett genmäle
Den 1 december 2019 skickades anmälan in till PO. Av den framgår att anmälaren önskade få ett genmäle publicerat i tidningen. Av genmälet skulle framgå att det finns flera betalningsalternativ. PO skickade anmälan till tidningen för yttrande den 2 december. Det ledde inte till något genmäle, men fyra dagar senare publicerades den uppföljande artikeln.
Tidningen menar att den ansvariga parten fått komma till tals genom att länsverksamhetschefen är intervjuad. Av fakturan framgår det emellertid att betalningen inte skulle gå till regionen utan till Optiprofi Screening OY. Därmed hade det varit rimligt att tidningen ställt frågan om betalningsalternativ till företaget, inte enbart till regionen. Det kunde ha skett antingen i ursprungspubliceringen den 18 oktober eller en uppföljande publicering i anslutning till den.
Så har inte skett. Tidningen har namngivit företaget, men konsekvent undvikit att låta det gå i svaromål, fast anmälaren framfört önskemål om både rättelse och genmäle:
- Ingen kommentar från företaget i ursprungspubliceringen den 18 oktober.
- Inget svar på begäran om rättelse av betalningsalternativen.
- Inget erbjudande om genmäle angående betalningsalternativen, trots mejlutväxlingen med tidningen och önskemålet som framfördes i anmälan till PO.
- Ingen kommentar från företaget i den uppföljande publiceringen den 6 december.
Trots att sakuppgifterna i ursprungsartikeln av yttrandena i ärendet framstår som korrekta, har tidningen brutit mot god publicistisk sed genom att inte låta det kritiserade företaget få yttra sig i en uppföljande publicering.
Ärendet överlämnas till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Såväl tidningen som anmälaren har yttrat sig i nämnden. Nedan följer en kort redogörelse för skriftväxlingen.
Tidningen anför att den kritik som förs fram i den första artikeln enbart riktar sig mot Region Västernorrland och att det därmed inte fanns någon anledning att kontakta företaget. Tidningen anför vidare att den sökt företaget för en kommentar inför den uppföljande publiceringen men att företaget avböjde att kommentera. Att på dessa grunder klandras för att inte ha låtit företaget yttra sig är orimligt.
Anmälaren har bland annat anfört att det har funnits alternativ att betala med kontanta medel från dag ett och att tidningen borde ha kontaktat företaget direkt för att få korrekta svar på sina frågor. Företaget påtalar också att tidningen erbjudit företaget genmäle först efter att PO kontaktat det i anledning av anmälan.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och finner att anmälaren har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.
[1] Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.