Exp nr 109/2005 Expressen
Tidningen hade publicerat löst grundade uppgifter om att Helge Fossmo, som dömts till ett livstidsstraff för anstiftan till mord i Knutby, genom en anonym brevskrivare hade skickat brev med förtäckta hot till barnflickan Sara Svensson. Tidningen publicerade inte Helge Fossmos genmäle. Svenska Dagbladet och GT klandrades av samma skäl(Exp nr 110/2005 och 111/2005).
Publiceringarna
Den 25 maj 2005 rapporterade Expressen att Sara Svensson, som dömts till sluten psykiatrisk vård för mord och mordförsök i Knutby hade fått brev från en anonym brevskrivare som sade sig vara medfånge till pastor Helge Fossmo.
Sara Svenssons försvarsadvokat Christer Söderberg antog att breven i själva verket kom från Fossmo, som satt på Kumlaanstalten med ett livstidsstraff för anstiftan till mord i Knutby. Söderberg sade att breven innehöll ömsom kärleksförklaringar, ömsom förtäckta dödshot. Syftet skulle vara att få hans klient att ändra sina utsagor i domstolen så att Fossmo därigenom skulle få resning i målet. Enligt advokaten handlade det om psykisk terror mot Sara Svensson.
Som Söderberg mindes breven stod det bl.a. att det var för djävligt det Sara gjort mot Helge och att det inte var bra att gola i en kriminell värld. Det senare betraktade advokaten som ett olaga hot. Den anonyme brevskrivaren påstod att han smugit sig in i Fossmos cell när den var tom och bläddrat i hans anteckningar. Där hade pastorn bl.a. skrivit att det för honom aldrig funnits någon annan än Sara. Brevskrivaren hade också framfört att svar skulle ställas direkt till Fossmo på Kumlaanstalten. Advokat Söderberg sade att hans klient förstått att Fossmo ville ha ett brev som var poststämplat i Vadstena, där Sara Svensson vårdades. Det skulle ge honom möjlighet att sedan stoppa ner ett falskt brev i kuvertet med en bekännelse från henne om att hon ljugit.
Uppsalapolisen hade fått originalbreven men inte vidtagit några åtgärder. Expressen hade förgäves sökt få kommentarer från Fossmo eller hans advokat.
Den 27 maj följde Expressen och GT i likalydande publiceringar upp rapporteringen med fler detaljer om de brev som Sara Svensson mottagit. Det var återigen hennes advokat Christer Söderberg som ur minnet återberättade innehållet. Expressens löpsedel och förstasida talade om pastorns sex- och skräckbrev till Sara och artikelrubriken om terrorn mot henne. Det framgick av artikeltexten att det rörde sig om advokatens bedömning. Denne menade att Helge Fossmo försökte manipulera Sara Svensson i syfte att ta kontroll över henne.
Anmälan
Helge Fossmo anmälde publiceringarna i Expressen och GT till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Han kände sig rättslös och hade blivit lovligt byte för allsköns lögner och påhitt. All post från honom kontrollerades och om han skulle skicka brev till Sara Svensson skulle det naturligtvis uppmärksammas. Han var arg och ledsen över att beskrivas som manipulativ och ondskefull. Vem som helst hade kunnat skriva breven till Sara.
Anmälaren bifogade frågor om breven som reportern faxat till honom den 25 maj samt det svar han faxat till reportern den 26 maj. Där tillbakavisade han påståendena om att han skulle ha skrivit breven.
Tidningarnas svar
Expressen och GT ansåg att rapporteringen om de brev som Sara Svensson mottagit hade ett betydande allmänintresse. Tidningarna hade inte tagit ställningtill uppgifternas riktighet. Det framgick genomgående att uppgifterna byggde på vad advokat Söderberg sagt. Det klargjordes således att det rörde sig om misstankar. Tidningarna hade också skrivit att breven inte var undertecknade av Helge Fossmo samt att Uppsalapolisen inte vidtagit några åtgärder med anledning av breven.
Anmälarens kommentar
Anmälaren ansåg att han blivit anklagad av tidningarna för att ha skrivit breven till Sara Svensson. De hade därmed brustit i sitt ansvar.
PO:s bedömning
I beslut den 27 september 2005 anförde PO följande:
Uppgifterna om breven till Sara Svensson har ett visst allmänintresse. Jag noterar dock att Expressen och GT inte sett breven utan bara återgett vad hennes ombud dragit sig till minnes. Tidningarna har inte haft annat att lita till än advokatens minnesbild och tolkning. De källkritiska svårigheterna hade kunnat framhållas tydligare.
Språket i rubriker och ingresser var tillspetsat men det framgick av publiceringarna att det var advokatens version som återgavs. Hans bedömning var negativ för anmälaren och innehöll t.o.m. ett påstående om att det som stod i breven delvis kunde vara brottsligt. Det var en så allvarlig anklagelse att god publicistisk sed krävt ett bemötande.
Tidningarna hade inför publiceringen den 27 maj tillgång till ett sådant bemötande från anmälaren. Hans fax till reportern var daterat den 26 maj. Där förnekade han att han skulle ha skrivit breven. Det återgavs emellertid inte. Därmed led anmälaren en publicitetsskada som inte kan godtas. Att anmälaren avtjänar ett strängt straff för ett allvarligt brott innebär inte att obestyrkta anklagelser om andra brott kan riktas mot honom utan att han ens ges möjlighet att kommentera dem. Expressen och GT har brutit mot god publicistisk sed. För det bör tidningarna klandras.
Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd.
Skriftväxlingen hos Pressens Opinionsnämnd
Expressen och GT framhöll att man inför publiceringen den 25 maj utan framgång sökte både Helge Fossmo och hans advokat. Det svar på frågor som Helge Fossmo skickade den 26 maj bedömdes inte kunna ligga till grund för en ny publicering. Att Helge Fossmo skulle ha begärt genmäle eller rättelse av uppgifterna i artikeln den 25 maj framgick inte tydligt för tidningarna. I efterhand inser tidningarna att det i artikeln den 27 maj fanns en god möjlighet att referera Helge Fossmos uppgift att han inte skulle ha skrivit de aktuella breven. Någon begäran om genmäle har inte inkommit till tidningarna i fråga om artikeln den 27 maj.
Anmälaren framhöll att han i sitt svar den 26 maj dementerade uppgifterna att han skulle ha skrivit några brev till Sara Svensson. Han uppgav att han i svaret uttryckligen skrev att han förväntade sig en dementi och en ursäkt.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att Expressen bör klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.