Från bidrag till riksdag (Aftonbladet)

oktober 29 2013


Exp nr 58/2013, Aftonbladet, 2013-10-29


Tidningen skrev om en mans diagnos och lät i artiklar påskina att mannen levt på sjukbidrag samtidigt som han gjorde politisk karriär.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Opinionsnämnden klandrar Aftonbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.

_______________

Genom beslut den 4 juli 2013 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Aftonbladet till Pressens Opinionsnämnd.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen skrev

Den 19 december 2012 publicerade aftonbladet.se en artikel med rubriken:

SD-topp fick sjukbidrag – jobbade för partiet

I ingressen stod att riksdagsmannen Johnny Skalin hade uppgivit att han var för sjuk för att arbeta och fått sjukbidrag. Samtidigt hade han arbetat stenhårt för partiet. Inte förrän han hade kommit in i riksdagen hade han tackat nej till Försäkringskassans pengar.

Det var Sundsvalls Tidning som avslöjat att Skalin levt på sjukbidrag i 13 år, med diagnosen neuropsykiatriskt funktionshinder. 2007 hade han börjat arbetsträna i en grillkiosk men hade blivit så trött att han behövt två dygns vila efter ett fyratimmarspass.

Men det politiska arbetet orkade han med. Samma år blev han ordförande för SD i Sundsvall och senare för länet. Dessutom pluggade han sociologi på högskolan.

De första månaderna 2009 fick han både full sjukersättning och 11 500 kronor i arvoden för sina politiska uppdrag. Inte förrän två månader efter att han kommit in i riksdagen begärde han att sjukskrivningen skulle hävas.

Tidningen hade talat med Skalin som var osäker på om uppgifterna stämde. Han hade fått sin sista utbetalning från Försäkringskassan i början av 2010, en ersättning han nu betalat tillbaka.

Skalin ville inte kommentera sin sjukdomshistoria mer än att säga att han blivit utbränd som tonåring i samband med att han startade ett företag. Han konstaterade också att han gjort allt i sin makt för att följa de regler som finns.

Den 20 december 2012 publicerade Aftonbladet en förkortad version av texten. Även här framgick det att han varit sjukskriven med diagnosen neuropsykiatriskt funktionshinder.

Den 21 december publicerade aftonbladet.se under vinjetten Veckans fusklapp en notis med rubriken Here’s Johnny.

I korthet återgavs uppgifterna från nyhetsartikeln. Notisen avslutades:

”Stackars Johnny! Och det fina med dubbelmoral är att om man förlorar den ena har man den andra kvar.”

Den 13 januari 2013 publicerade Aftonbladet en krönika på ledarsidan med rubriken Rasister hotar pressfriheten. Här återgavs ännu en gång i korthet uppgifterna från granskningen i Sundsvalls tidning:

”I mitten av december publicerade Sundsvalls Tidning en serie granskande artiklar om SD:s riksdagsledamot Johnny Skalin. Bland annat att han levt på bidrag samtidigt som han arbetat för SD. Utbetalningarna från Försäkringskassan slutade inte förrän han kom in i riksdagen.”

Anmälan

Publiceringarna anmäldes av Johnny Skalin. Han ansåg att uppgifterna som tidningen lämnat om hans sjukdomshistoria var integritetskänsliga.

Till det kom att tidningen inte på ett korrekt sätt beskrev det arbete han utfört under sin sjukskrivning. Tidningen var heller inte kompetent att bedöma vad han kunde klara och vad han inte kunde orka med under sjukdomsperioden.

Han hade bett tidningen att vänta med publiceringen tills han hunnit kolla sakuppgifterna, men det hade tidningen inte respekterat.

Mot publiceringen den 21 december invände han både mot de sakfel som upprepades och meningen:

”Och det fina med dubbelmoral är att om man förlorar den ena har man den andra kvar.”

Han ansåg att den målade ut honom som bedräglig.

Mot ledarkrönikan den 13 januari invände han att det stod att han fått pengar från Försäkringskassan ända tills han kom in i riksdagen. I själva verket hade han endast fått bostadsbidrag under 2010.

Tidningens svar

Tidningen svarade genom sin ställföreträdande utgivare att uppgifterna ur Sundsvalls Tidning hade såväl Skalin själv, som partiledaren och en pressansvarig givits möjlighet att kommentera innan tidningen publicerade dem.

Trots att han gavs denna möjlighet markerade han bara tveksamhet på en punkt. Det gällde tidpunkten för sista utbetalningen från Försäkringskassan. Såvitt han mindes hade den sista utbetalningen skett i början av 2010, pengar som han återbetalt.

I sin skrivelse till PO uppgav han nu att han fått bostadsbidrag under 2010 – pengar som också utbetalas via Försäkringskassan.

När det gällde meningen i fusklappen från den 21 decemberansåg tidningen att dess innehåll inte föll utanför den offentliga debattens ramar.

Vid Aftonbladets intervju med Skalin hade han inte framfört något önskemål om att tidningen skulle avstå från publicering.

Anmälarens kommentar

Anmälaren upprepade att han inte velat att tidningen skulle skriva om saken, framför allt inte innan han hunnit kontrollera uppgifterna. På en rad punkter menade han att tidningen och även dess ställföreträdande utgivare hade fel:



  • Han hade aldrig arbetat för SD samtidigt som han fick bidrag.

  • Han hade inte fått någon sjukersättning när han valdes in i riksdagen.

  • Han hade inte levt på sjukbidrag i 13 år.

  • Det var endast Aftonbladet och andra tidningar som gett honom diagnosen neuropsykiatriskt funktionshinder.

  • Uppgifterna om arbetsträningen var inte adekvata.

  • Uppgifterna om hans inkomster under 2009 var felaktiga eftersom sjukersättningen räknats av mot hans arvoden.


PO:s bedömning

En person med anmälarens ställning i samhället får finna sig i en närgången granskning av medierna. Att vara riksdagsman och fullmäktigeledamot är förtroendeuppdrag. Uppdragsgivarna, väljarna, har rätt att få veta hur personen i fråga sköter sitt uppdrag. Det kan även i vissa fall gälla rapportering om den förtroendevaldes bakgrund och om man lever som man lär.

När en tidning väljer att göra en granskning av detta slag är det emellertid av största vikt att de uppgifter man lämnar är korrekta och att gränserna för den personliga integriteten respekteras. Ett område som kan anses särskilt integritetskänsligt är hälsa.

I det här fallet skulle ingressen till artikeln den 19 december på nätet och dagen efter i tidningen kunna tolkas som att anmälaren uppträtt bedrägligt. Mot det får emellertid ställas att tidningen låtit anmälaren kommentera uppgifterna och även säga att han gjort allt i sin makt för att följa reglerna.

Allvarligare är emellertid att Aftonbladet valt att publicera att anmälaren diagnostiserats med ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Det är en uppgift av integritetskänslig karaktär och därtill en uppgift som inte krävs för att berätta det historien handlar om.

För det bör Aftonbladet klandras för att ha förorsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.

När det gäller de övriga anmälda artiklarna får de anses ligga inom vad som är acceptabelt när det gäller debatten runt en offentlig person.

Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Både tidningen och anmälaren har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Nämnden gör samma bedömning som PO och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.