Gefle Dagblad klandras – orsakade Gävleprofiler oförsvarlig publicitetsskada
april 21 2020
Gefle Dagblad exp. nr. 20/2020, dnr. 19217
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Gefle Dagblad för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_______________
Genom beslut den 30 september 2019 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) [1] ett ärende avseende en anmälan mot Gefle Dagblad till Pressens Opinionsnämnd.
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen publicerade
Gefle Dagblad publicerade den 1 mars 2019 på gd.se en artikel med rubriken Misstankar om jäv när kulturstöd delats ut – därför avgick kommunrevisionens ordförande.
Den 13 februari avgick Sergio Manzanares (S) i förtid från sitt uppdrag som ordförande för kommunrevisionen. Han hade uppdraget under förra mandatperioden, och skulle sitta kvar fram till maj för att avsluta revisionen för 2018.
Kommunrevisionen var den avdelning som interngranskade kommunen och såg till att alla lagar och regler följdes, samt att skattemedlen användes på rätt sätt.
Manzanares avgick för att inte riskera att kasta skugga över revisionen, enligt Eva-Carin Hamilton (M), som var ny ordförande från och med årsskiftet.
”– Han ville inte på något sätt försvåra arbetet inom kommunrevisionen. Vi revisorer måste ju vara oberoende och inte svärtas ner av sådana här saker”, sade Eva-Carin Hamilton.
Det pågick nämligen en utredning mot Sergio Manzanares i hans roll som tjänsteman på Gävle kommuns enhet Kultur- och föreningsstöd. Han arbetade med ekonomiskt stöd till kulturföreningar.
Gävle kommun lade locket på vilket var brukligt under utredningar, särskilt när de riktade sig mot en enskild person. Men kulturchef Sofia Nohrstedt bekräftade att ”ett personalärende är inlett” mot Sergio Manzanares, och att personalavdelningen var inkopplad. Det gällde en fråga om eventuellt jäv.
”– Det finns ingenting bevisat, det är en utredning som pågår”, sade kulturchef Sofia Nohrstedt.
Misstanken uppstod i samband med en större granskning av enhetens rutiner för beslut om stöd till kulturföreningar, enligt Sofia Nohrstedt. När hon tillträdde sommaren 2018 såg hon att regler och rutiner behövde styras upp.
Ett konsultföretag anlitades för att göra en granskning. I den framkom allvarliga brister, bland annat att det saknades dokumenterade rutiner som tydliggjorde hur jävssituationer skulle hanteras.
Enligt Sergio Manzanares handlade det misstänkta jävet om föreningen Gävles Unga, där hans fru hade en ledande roll. Föreningen hade fått flera hundra tusen kronor i stöd de senaste åren.
Sergio Manzanares var utomlands på en planerad semesterresa, och meddelade via chatt att: ”Jag kan bara konstatera att granska arbetsgivaren kan ge konsekvenser jag inte hade räknat med.”
Han skrev också att han hoppade av revisionen av hälsoskäl, och för att det var svårt att ”vara anställd under dom man ska granska.”
Enligt Sergio Manzanares meddelade han sin koppling till föreningen Gävles Unga när han började på Kultur- och föreningsstöd 2015, men: ”Dom hävdar att det inte finns något skriftligen om att jag anmälde jäv. Det är en brist hos min arbetsgivares rutiner. Mina kollegor och chefer har hanterat det. Men det fanns inte och finns inte ännu rutiner för hur man skriftligen ska anmäla jäv.”
Hade Sergio Manzanares gjort något fel eller var han ett offer för sin arbetsgivares otydliga rutiner? Det kunde tidningen inte ta reda på i nuläget. Granskningen av honom skulle pågå ännu en tid.
Ordföranden för Gävleavdelningen på fackförbundet Vision, och Sergio Manzanares fackombud, hade uppfattningen att Gävle kommun inte hade skött detta ärende på ett bra sätt.
Tidningen publicerade den 7 mars en artikel på gd.se med rubriken Så försökte jävsmisstänka Gävleprofilerna lura myndigheterna på pengar – tvingas betala tillbaka över 700 000 kronor.
Gävleprofilen Sergio Manzanares utreddes för jäv efter att han i sin roll på Gävle kommun misstänktes ha gett bidrag till en förening där hans fru Linnéa Manzanares hade en ledande roll.
Tidningen kunde också avslöja att pengar från föreningen överförts till ett bolag som paret drivit tillsammans. Ett bolag som dessutom ägnat sig åt omfattande skattefusk.
Föreningen Gävles Unga hade fått flera hundra tusen i bidrag av kommunen. Föreningen hade i sin tur betalat in pengar till ett aktiebolag som Sergio och Linnéa Manzanares varit huvudägare i och drivit tillsammans. Bolaget bytte nyligen namn till Nickenock AB, tidigare hette det Sergio Magazine AB.
Skatteverket hade genomfört en granskning av företagets räkenskapsår 2015 och 2016. Revisionen visade på ett omfattande skattefusk, där bland annat en mängd privata inköp bokförts som kostnader för bolaget.
Skatteverket hade dessutom hittat flera transaktioner där pengar förts över till företaget från föreningen Gävles Unga, samma förening som jävsutredningen handlade om. Totalt 220 100 kronor. Insättningarna hade bokförts som ”skuld till aktieägare LM” och ”lån från aktieägare” i bokföringen.
Sergio och Linnéa Manzanares hävdade i ett svar till Skatteverket att föreningen ägde aktier i företaget och därför hade skjutit till aktiekapital. Men det stämde inte.
Enligt Bolagsverkets register var Linnéa och Sergio Manzanares de två största aktieägarna, endast en liten del hade ägts av en tredje person. Gävles Unga hade noll aktier.
Paret hade också betalat in drygt 270 000 kronor till företaget från andra bolag som de drev eller hade någon form av ledande befattning i, och bokfört pengarna som ”lån från aktieägare”.
Sergio och Linnéa Manzanares uppgav till Skatteverket att det handlade om felaktiga bokföringar. Att insättningarna var långfristiga lån som de fått av sina andra bolag. En förklaring som Skatteverket inte heller godtog. Skatteverket menade att samtliga insättningar, totalt 453 700 kronor, skulle beskattas som lön för makarna Manzanares.
Men det var inte bara pengar in i bolaget som hade misskötts. Sergio och Linnéa Manzanares hade gjort flera uttag av pengar från företaget utan att skatta för dem. De hade också använt företagets pengar till en mängd privata inköp som restaurangbesök och resor.
Många av restaurangnotorna var bokförda som avdragsgill representation, men det fanns inga uppgifter om syftet med representationen eller vilka som deltagit. Det fanns heller inget klart samband med företagets verksamhet enligt Skatteverket.
Under 2015 hade paret spenderat cirka 140 000 kronor på restaurangbesök och annan privat konsumtion. Bland annat under en utlandsresa till Nicaragua.
Sergio Manzanares hade uppgett till Skatteverket att resan till Nicaragua var en affärsresa där han skulle undersöka om det gick att trycka gratismagasinet Sergio Magazine billigare i landet. Men Skatteverket ansåg att resan var privat.
Paret hade dessutom vid ett flertal tillfällen dragit av för mycket moms.
Totalt skulle bolaget nu betala in 723 168 kronor till Skatteverket för obetalda arbetsgivaravgifter och olika former av efterbeskattning, samt räntor.
I slutet på februari i år försattes bolaget i konkurs. Bara några månader tidigare – i slutet på november – drog sig paret ur företaget och skrev över det konkursmässiga bolaget på helt nya företrädare.
Konkursförvaltaren hade ännu inte hunnit sätta sig in i företaget. Men skulle inom kort kalla någon av företagsledarna till ett möte för att reda ut vad företaget hade haft för verksamhet.
”– Då kommer jag troligtvis att kalla Manzanares eftersom de här nya företrädarna precis tagit över”, sade han.
”– Man kan misstänka att det är fråga om ett målvaktsupplägg.”
En målvakt var en person som lät sig skrivas som ledare för ett företag mot betalning för att de personer som egentligen var ansvariga inte ville ha synliga kopplingar till bolaget. Ett upplägg som var olagligt i Sverige.
Sergio och Linnéa Manzanares befann sig i Nicaragua enligt deras egen utsago. Tidningen nådde dem via chattverktyget Messenger, men de ville inte uttala sig.
”Vi har sålt det och har inget med bolaget att göra. Jag mår inte så bra just nu och kommer inte kunna uttala mig i det offentliga just nu”, skrev Sergio Manzanares i ett meddelande till tidningen.
Även Linnéa Manzanares avböjde att svara på frågor: ”Det är inte längre mitt och Sergios bolag och av hälsoskäl vill vi inte uttala oss.”
Den 7 mars publicerades en artikel på gd.se med rubriken Elin Lundgren (S) om partikollegan Sergio som utreds för jäv och skattefusk: ”Man blir ju besviken”.
Nyligen framkom det att Gävleprofilen Sergio Manzanares (S) utreddes för jäv och skattebrott.
Sergio Manzanares arbetade som tjänsteman på kultur- och fritid, Gävle kommun. Han utreddes för jäv efter utbetalningar till en förening där hans hustru Linnéa hade en ledande roll. Dessutom utreddes han för skattefusk då privata inköp skulle ha bokförts på en firma som makarna drev tillsammans. Sergio Manzanares tvingades nu betala tillbaka över 700 000 kronor till Skatteverket i efterbeskattning, obetalda arbetsgivaravgifter och räntor.
Anklagelserna gjorde att Sergio Manzanares avgick som ordförande för kommunrevisionen.
Elin Lundgren, ordförande för Socialdemokraterna i Gävle, uttalade sig om affären.
Hon svarade bland annat på vad Sergio Manzanares hade sagt till henne om det som hänt:
”– Att det här varit ett ärende under en tid och att man skulle hitta en lösning. Och att det funnits auktoriserade revisorer i bolaget.”
Tidningen hade under onsdagen kontakt med Sergio och Linnéa Manzanares, båda två avstod från att lämna kommentarer. Enligt dem själva så befann de sig i Nicaragua.
Den 10 mars publicerades en insändare på gd.se med rubriken Kort sagt om blinkers, terrorister, kvinnodagen och giriga politiker. Insändaren ”Besviken väljare” sade bland annat: ”I Gävle har vi Sergio Manzanares som har skott sig med Gävlebornas skattepengar. (…) Det blev mycket skandaler på en vecka, alla i girighetens tecken.”
Den 21 mars publicerades en artikel på gd.se med rubriken Paret Manzanares sålde skuldsatt bolag till kriminella – misstänks för ekobrott.
Sergio och Linnéa Manzanares sålde sitt bolag som var på obestånd till kriminella. Enligt uppgifter till SVT var de anmälda till Ekobrottsmyndigheten.
Som tidningen tidigare berättat misstänktes den socialdemokratiska politikern och kommunala tjänstemannen Sergio Manzanares för skattefusk och jäv efter att ha delat ut kommunala bidrag till en förening där hans fru hade en ledande roll.
Föreningen hette Gävles Unga och betalade i sin tur ut pengar till parets aktiebolag, som paret, enligt nya uppgifter till SVT, alltså sålt till kriminella i ett misstänkt målvaktsupplägg. Efter försäljningen försattes bolaget snabbt i konkurs.
”– På något sätt får man tag i två målvakter som tar över bolaget och de före detta ägarna går skadeslösa utan skatteskulder i ryggsäcken”, sade Ulf Sparring, civil utredare hos polisen, till SVT.
SVT hade också varit i kontakt med Sergio Manzanares som sade att han inte mådde så bra just nu och inte ville kommentera deras uppgifter.
Den 26 mars publicerades en artikel på gd.se med rubriken Efter misstankarna om jäv och skattebrott – Linnéa Manzanares har lämnat Gävle Pride.
Linnéa Manzanares hade avgått från styrelsen för Gävle Pride. Det rapporterade SVT Gävleborg.
Med anledning av den granskning av Linnéa och hennes man Sergio Manzanares som tagit fart efter misstankarna om jäv och skattebrott, hade även Gävle Pride utrett kopplingar till Gävles Unga. Alltså den förening som Linnéa Manzanares haft en ledande roll i, och som fick bidrag av kommunen som Sergio jobbade med att fördela.
”– Vi har gått igenom och kontrollerat om vi betalat ut något till Gävles Unga de senaste åren. Det som har betalats ut har vi kontrollerat mot alla underlag och vi kan inte se att några fel har begåtts mot oss. Linnéa Manzanares valde själv att avgå som styrelseledamot för Gävle Pride”, sade Ann-Helene Persson, ordförande för Gävle Pride, till SVT.
Anmälan
Linnéa och Sergio Manzanares anmälde publiceringarna.
I publiceringarna hade de förtalats och utmålats som stora skattefifflare. Syftet med rubrikerna var att få klick. Publiceringarna var grovt vinklade och spred felaktigheter.
Tidningen antydde att Sergio Manzanares, som kommunal tjänsteman, överfört stora summor pengar olovligt från kommunen till föreningen Gävles Unga, för att sedan föra över pengar till ett bolag som paret hade varit delägare av. Det stämde inte.
Sergio Manzanares hade haft politiska uppdrag. Men Linnéa Manzanares var ingen lokalkändis eller offentlig person.
Artikeln den 7 mars hade rubriken: Så försökte jävsmisstänka Gävleprofilerna lura myndigheterna på pengar – tvingas betala tillbaka över 700 000 kronor.
De hade aldrig försökt ”lura” någon myndighet. Det hade inte heller någon myndighet påstått. De hade inte heller tvingats betala tillbaka 700 000 kr. Paret hade inga skatteskulder nu eller när artiklarna skrevs.
Frågan kring personalärendet i ”jävsfrågan” hade inget att göra med att bolaget blivit efterbeskattat. I artiklarna gavs känslan av att detta hängde ihop och tillsamman skulle bevisa oegentligheter.
Uppgiften om skattefusk var dessutom grundlös. Det var tidningens egen tolkning. Att skriva om ”myndigheter”, i plural, gav en känsla av att flera myndigheter skulle ha ”lurats”, vilket inte heller hade stöd i artikeln. Tidningen hade redogjort för Skatteverkets beslut på ett missvisande sätt.
Anmälarna invände även mot artikeln den 21 mars, Paret Manzanares sålde skuldsatt bolag till kriminella – misstänks för ekobrott.
De hade sålt sitt företag till ett bolag som köpte och sålde bolag. Det hade gjorts på ett lagligt sätt. Vad de nya ägarna sedan valde att göra hade anmälarna inget med att göra. Paret kände inte de nya ägarna. Tidningen kopplade ändå ihop anmälarna med kriminella personer som satt fängelse, genom att helt hoppa över ett steg. Läsarna fick känslan av att paret direkt kontaktat kriminella för att trolla bort en massa skulder.
Anmälarna hade inte blivit delgivna några misstankar från Ekobrottsmyndigheten. Ingen polisanmälan hade nått dem. Vem som helst kunde ha anmält dem. De hade enligt den ansvariga konkursförvaltaren inte gjort något fel.
Angående artikeln den 26 mars, Efter misstankarna om jäv och skattebrott – Linnéa Manzanares har lämnat Gävle Pride, hade Linnéa Manzanares trappat ner engagemanget i styrelsen redan under förra året då hon var gravid. På årsmötet 2019 valde hon att inte ställa upp för omval på grund av föräldraledighet.
Inför den första artikeln som skrevs av Arbetarbladet den 7 mars, kontaktade en reporter anmälarna. Då avböjde de att kommentera på grund av hälsoskäl. Det var den enda gången som tidningen kontaktade dem för en kommentar. Resterande publiceringar hade skett utan att någon kontakt togs med dem.
De hade inte kunnat kommentera medias agerande förrän Sergio Manzanares personalärende var avklarat. Kommunen hade färdigställt utredningen, och den visade att Sergio Manzanares aldrig beslutat eller betalat ut bidrag till föreningen.
Anmälarnas engagemang byggde på ett förtroendekapital som nu var raserat. Publiceringarna orsakade dem stor ångest. Familj och vänner hade varit i kris under två månader på grund av tidningens karaktärsmord. Skadan skulle aldrig gå att reparera.
Tidningens svar
Tidningen svarade genom ansvarig utgivare Anders Ingvarsson. (Gefle Dagblad skickade ett gemensamt yttrande med Arbetarbladet och Hela Hälsingland, jmf dnr PO 19218 och 19219. PO:s anm.).
Den etablerade lokala socialdemokratiska politikern och välkända lokalprofilen Sergio Manzanares hade under den senaste mandatperioden varit kommunrevisionens ordförande. Det var en viktig och ansvarsfull roll i en stor kommun som Gävle.
Allmänintresset av att han avgick och skälen till det var mycket stort, inte minst när det gällde hanteringen av skattemedel. Som förtroendevald lokal makthavare med en ansvarsfull position krävdes allmänhetens förtroende. Allt annat än en närgången granskning vore undermåligt av en lokaltidningsredaktion i den aktuella kommunen.
För att ge läsarna en ökad förståelse för bakgrunden till det misstänkta jävet, berättade tidningen att misstankarna rörde stöd som betalats ut till föreningen Gävles Unga där hans fru Linnéa Manzanares hade en ledande roll. Något Sergio Manzanares bekräftade i den första publiceringen.
Gävles Unga var en välkänd förening i Gävle och Linnéa Manzanares hade bland annat belönats med Gävle kommuns kulturpris 2017. Föreningen var uppmärksammad och hade fått stöd med flera hundra tusen kronor av offentliga medel de senaste åren. Allmänintresset kring vilken organisation det handlade om var stort, och det var välkänt att hon hade en ledande roll i föreningen.
Givet den roll som Linnéa Manzanares hade i Gävles Unga, och att föreningen var en viktig del av bakgrunden till varför Sergio Manzanares avgått, var det även av stort allmänintresse att granska hennes roll.
I publiceringen den 7 mars, Så försökte jävsmisstänka Gävleprofilerna lura myndigheterna på pengar – tvingas betala tillbaka över 700 000 kronor, kunde tidningen ge nya uppgifter om sammanhanget kring att Sergio Manzanares avgått i förtid som kommunrevisionens ordförande.
I artikeln berättade tidningen att stora belopp från föreningen Gävles Unga i sin tur förts över till ett bolag som ägdes av paret gemensamt. Uppgifterna byggde på en granskning som Skatteverket gjort. Privata inköp hade bokförts som kostnader för bolaget.
Tidningen skrev: ”Totalt ska bolaget nu betala in 723 168 kronor till Skatteverket för obetalda arbetsgivaravgifter och olika former av efterbeskattning, samt räntor.”
Det var belopp som uppstått under parets tid som befattningshavare i bolaget. Skulder som kvarstod även efter att bolaget sålts. Att bolaget, dit offentliga medel via Gävle Unga förts, hade granskats av Skatteverket och fått bakläxa för hur de använt pengarna var av stor betydelse för att läsarna skulle förstå sammanhanget. Uppgifterna var av stort allmänintresse.
Det var rimligt och proportionerligt att skriva att de hade fuskat med skatten. Paret hade bokfört privata kostnader i sitt företag och därmed undvikit att betala skatt. Skatteverket konstaterade att det hade skett i en omfattande utsträckning och inom flera områden, såsom momsredovisning och ogiltig representation. Anmälarna hade gjort flera uttag av pengar från företaget utan att skatta för dem. De hade även använt företagets pengar till en mängd privata inköp som restaurangbesök och resor.
Artikeln den 21 mars, Paret Manzanares sålde skuldsatt bolag till kriminella – misstänks för ekobrott, var en så kallad rewrite av en publicering från SVT Gävleborg. Artikeln byggde på det journalistiska grundarbetet som gjordes av SVT:s redaktion, en redaktion som hade hög journalistisk trovärdighet.
Artikeln hanterades enligt gängse metod för en rewrite. Tidningen länkade tydligt till SVT Gävleborgs publicering, där det rapporterades att paret hade anmälts till Ekobrottsmyndigheten. En civil utredare vid polisen hade tittat på ärendet. Han uttalade sig om det typiska målvaktsupplägget där två kriminella tagit över verksamheten. ”Är det så att paret drivit det här företaget när skulderna uppstått så är det de som blir utredda av Ekobrottsmyndigheten, inte slutmålvakterna”, sade polisen till SVT angående fallet.
I publiceringen den 26 mars, Efter misstankarna om jäv och skattebrott – Linnéa Manzanares har lämnat Gävle Pride, refererade tidningen återigen till en artikel av SVT Gävleborg, om att Linnéa Manzanares lämnat Gävle Prides styrelse. Tidningen länkade och hänvisade tydligt till SVT:s artikel. Uppgifterna kommenterades av styrelseledamoten och Pride-profilen Ann-Helene Persson,, som bekräftade att Linnéa Manzanares självmant valt att lämna organisationen.
Anmälarna hade fått komma till tals. I den första publiceringen Misstankar om jäv när kulturstöd delats ut – därför avgick kommunrevisionens ordförande, hade tidningen kontaktat Sergio Manzanares. Det framgick av artikeln.
Inför artiklarna som publicerades den 7 mars kontaktades anmälarna och erbjöds utrymme att komma till tals. Tidningen bifogade chatt-konversationen. De avböjde tydligt att medverka. Det var beklagligt, då det även hade varit till gagn för läsarna att få deras bild.
I publiceringen den 21 mars uppgavs tydligt att anmälarna fått utrymme att komma till tals hos SVT.
Det hade varit möjligt för anmälarna att berätta sin version hela tiden. Tidningen hade tidigare kontaktat dem upprepade gånger. Tidningen hade även inför sina uppföljande artiklar sökt dem (tidningen hänvisade till senare publiceringar på arbetarbladet.se).
Sammantaget var publiceringarna viktig journalistik för läsarna. Tidningen hade utfört sitt grunduppdrag – att granska makten och hur offentliga medel hanterades. Granskningen var av stort allmänintresse.
Anmälarnas kommentar
Även om tidningen ansåg att en person var offentlig och av allmänintresse, rättfärdigade inte det att blanda ihop yrkesroll med politiska uppdrag och privatliv. Eller att blanda ihop omständigheter till den grad att det skapades berättelser som inte var korrekta. Det var inte god journalistik att göra rykten till sanningar.
Tidningen hade genom sina publiceringar missvisande förmedlat att beloppet som föreningen Gävles Unga betalat till bolaget var samma pengar som kommunen beviljat föreningen.
Linnéa Manzanares var ledare i föreningen. Men hon var varken anställd eller satt i styrelsen. I texten framställdes det som att Linnéa Manzanares kunde bestämma och sno åt sig pengar, att föreningen bara var en kuliss. Det stämde inte heller att föreningen var välkänd.
Skatteverket valde att efterbeskatta bolaget för att justera ett tidigare skattebesked. Skatteverket hade inte skrivit något om ”lura” eller ”skattefusk”.
Skatteverket hade aldrig ansett att summan som betalats av föreningen till bolaget var tvivelaktig. Skatteverkets utredning pekade på att det bokförts fel. Föreningen och styrelsen var fri att köpa tjänster av bolag. Bidragen som erhållits av kommunen under den perioden hade använts till sommarverksamhet för barn och unga. Det hade redovisats på ett korrekt sätt. Framförallt hade Sergio Manzanares inte beslutat eller betalat ut något till föreningen. Om tidningen hade begärt ut besluten från kommunen hade det lätt upptäckts.
Att bolaget efterbeskattades för felaktig bokföring hade inget att göra med att föreningen betalat pengar till bolaget. Det så kallade ”sammanhanget” kring att kommunrevisionens ordförande avgått var alltså missvisade.
Det var annan felaktig bokföring än de så kallade ”privata inköpen”, som stod för den största delen av efterbeskattningen. Enligt rättspraxis skulle bokförda kostnader med bristande underlag automatiskt ses som privata kostnader. Uppgifterna om utredningen krävde en bredare beskrivning än vad tidningen presenterat.
Skatteverket skrev inte heller att de hade använt pengarna till en ”mängd” olika privata inköp som restaurangbesök och resor. Enligt Skatteverket hade bolaget kostnader som saknade underlag. Ett antal möten skedde med personer vars namn bolaget vägrade att röja. Dessa utgifter sågs som privata kostnader oavsett om anmälarna medverkade eller inte.
I bolagsordningen framgick att gruppresor var en del av verksamheten. Den i media nämnda resan till Nicaragua köptes med privata medel. Däremot genomfördes möten inför kommande gruppresor. Skatteverket anmärkte på att det saknades korrekt underlag.
Anmälarna hade sedan tidigare betalat sin efterbeskattning och hade därför inga skatteskulder. Bolaget kunde ha skatteskulder, men det var inte samma sak.
Uppgiften att paret Manzanares sålde bolaget till kriminella, blev inte mer rätt bara för att tidningen upprepade SVT:s fel. Det var oetiskt att blint hänvisa till arbetet på en annan redaktion.
Det framstod som att anmälarna skulle vara anmälda till Ekobrottsmyndigheten på grund av att de skulle ha sålt bolaget till kriminella. Det fanns inte grund för det i artikeln. Det gav inte läsaren möjlighet att förstå att det kunde vara två olika saker. Det framgick inte heller vad anmälan gällde.
Polisen som citerades hade tittat på ärendet från Skatteverket, och inte på det eventuella ärendet hos Ekobrottsmyndigheten. Men det framgick inte i artikeln. För läsarna framställdes det som att polisen utredde anmälarna, vilket inte stämde. Många hade uppfattat artikeln så.
Det nämndes visserligen i artikeln Efter misstankarna om jäv och skattebrott – Linnéa Manzanares har lämnat Gävle Pride att Linnéa Manzanares hade avgått självmant. Men skälet till att hon valt att inte ställa upp för omval, inte avgått, var att hon varit föräldraledig sedan augusti 2018.
Det stämde att en reporter från Arbetarbladet hade hört av sig till anmälarna. De avböjde dock att kommentera, dels på grund av att de mådde mycket dåligt av situationen med Sergio Manzanares arbetsgivare, dels på grund av andra orsaker. De inväntade också arbetsgivarens utredning.
Ingen reporter från Gefle Dagblad hade hört av sig. Om reportern från Arbetarbladet representerade samtliga redaktioner och utgivare var det väldigt otydligt.
Rapporteringen hade varit ett trauma för dem. Medias rapportering hade drabbat Linnéa Manzanares i hennes övriga arbete. Uppdrag hade gått förlorade.
Efter den första publiceringen stod det klart för anmälarna att tidningsredaktionen inte brytt sig om att avvakta eller ta reda på mer fakta. Den grova vinklingen gjorde det omöjligt att ens kommentera. De var redan utmålade som skyldiga.
De hade blivit rekommenderade att inte uttala sig och kände en stor rädsla för att bli felciterade eller få förklaringarna förvrängda. De kunde omöjligen lita på det journalistiska arbetet när de blivit så grovt uthängda och misstänkliggjorda.
När kommunens utredning var färdigställd framgick det tydligt att Sergio Manzanares inte beslutat eller betalat ut några bidrag till föreningen. Då hade anmälarna valt att lägga ut sin berättelse i sociala medier, där de bland annat uppgav att de skulle anmäla till PO. Reportern från Arbetarbladet kontaktade dem därefter för en intervju. De kontaktade en annan reporter på Arbetarbladet, men vinklingarna och påståenden upprepades i stället.
Anmälarna instämde i att makten skulle granskas. Men det måste vara välgrundat och faktabaserat. Varje utgivare skulle stå till svars för sitt eget redaktionsarbete.
Ytterligare skriftväxling
Tidningen
Enligt Skatteverkets utredning hade Manzanares gjort omfattande fel i bokföringen innebärande att bolaget fick en efterbeskattning på 700 000 kronor. Skatteverket skrev gång på gång, klart och tydligt, att verket inte godtog parets förklaringar.
De anmälda publiceringarna avsåg dels journalistik producerad av Arbetarbladet som publicerats av Hela Hälsingland och Gefle Dagblad. Dels rewrites gjorda av den gemensamma webbredaktionen. Tidningen vidhöll att anmälarna hade fått möjlighet att komma till tals.
Varje ansvarig utgivare stod för sin publicering. Att det redaktionella arbetet däremot utfördes av en redaktion och att innehållet sedan publicerades av andra skedde kontinuerligt inom Mittmedia och andra tidningsföretag. Det var också det etablerade arbetssättet för nyhetsbyråer.
Det vore orimligt för alla parter att en reporter från varje redaktion skulle kontakta berörda för att ställa kritiska frågor och ge berörda möjlighet att ge sin bild.
Däremot var det viktigt att den möjligheten gavs av den redaktion som låg bakom journalistiken. Det hade också gjorts. Anmälarnas omfattande svar till PO hade varit önskvärd i samband med publiceringen.
Anmälarna
Tidningen skiljde inte på vad bolaget som juridisk person och vad delägarna gjort. Bara för att man var delägare i ett bolag skulle man inte beskyllas för misstag som bolaget eventuellt kunde göra. Skatteverket hade aldrig skrivit att Manzanares hade gjort omfattande fel. Nu vilseledde tidningen även PO.
De flesta egenföretagare hade någon gång fått efterbeskattning. Efterbeskattning klassades inte som skattefusk och det var inte en skatteskuld.
När Arbetarbladets reporter kontaktade Manzanares utgick de från att det var Arbetarbladet som ställde frågorna. Om sedan andra tidningar skrev om det med egna rubriker med ny redaktionell bearbetning utarmades den enskildes rätt att komma till tals på ett oetiskt sätt.
PO:s övriga åtgärder
PO har inhämtat artiklarna från svt.se som tidningen har gjort rewrites av. Dels en artikel publicerad den 21 mars med rubriken Paret Manzanares anmälda till Ekobrottsmyndigheten – sålde skuldsatt bolag till kriminella, dels en artikel publicerad den 25 mars med rubriken Linnéa Manzanares har avgått från Gävle Prides styrelse.
PO:s bedömning
Den kommunala revisionen är ett viktigt demokratiskt kontrollinstrument. Som tidigare ordförande för revisonen och som politiker får Sergio Manzanares tåla hård granskning, inte bara gällande misstänkt jäv i arbetet, utan även av hans bolagsengagemang. Det är av allmänintresse. Det finns alltså inget att invända mot att tidningen har skrivit om misstankarna om jäv, bolagets ekonomi och kopplingen till föreningen Gävles Unga.
Även föreningen Gävles Unga, som har mottagit ekonomiskt stöd från kommunen, får tåla granskning. Med hänsyn till att Linnéa Manzanares haft en roll i föreningen och att hon varit ägare i bolaget, var det även motiverat att namnge och granska henne.
När enskilda personer anmäler en publicering till PO prövas om han eller hon genom publiceringen orsakats en oförsvarlig publicitetsskada.
En person som omskrivs på ett nedsättande sätt bör ges möjlighet att bemöta de uppgifter som tidningen publicerar om honom eller henne. En eventuell publicitetsskada kan begränsas genom att personen får bemöta uppgifterna, antingen samtidigt i artikeln eller i en uppföljande publicering.
Om uppgifterna berör den omskrivnes yrkesutövning kan det vara tillräckligt med en efterföljande publicering.
Det ingår inte i PO:s uppdrag att pröva vad som är sant eller falskt i en publicering. Det är dock viktigt att en tidning har haft tillräcklig grund för att lämna en uppgift utifrån det underlag tidningen har haft vid tidpunkten för publiceringen. När en person namnges i samband med en granskning ställs det krav på att publicerade uppgifter som kan skada personen är riktiga och beskrivs på ett korrekt sätt.
Tidningen har redovisat olika uppgifter från Skatteverket i artikeln den 7 mars, Så försökte jävsmisstänka Gävleprofilerna lura myndigheterna på pengar – tvingas betala tillbaka över 700 000 kronor.
Av artikeln framgår i korthet följande: Skatteverket har ifrågasatt olika insättningar som bokförts som skulder och lån till aktieägare, bland annat från föreningen. Anmälarna har lämnat förklaringar till posterna, bland annat att de bokförts fel. Skatteverket har dock inte godtagit förklaringarna och insättningarna om 453 700 kronor ska i stället beskattas som lön.
Skatteverket har också ifrågasatt uttag av pengar från företaget, kostnader gällande restaurangbesök och resor. Det har bland annat saknats uppgifter om syftet med uttag för representation och pengar har använts till privata inköp. Invändningen att en resa till Nicaragua var en affärsresa, har inte godtagits. Bolaget ska betala in 723 168 kronor för obetalda arbetsgivaravgifter, olika former av efterbeskattning och räntor.
I artikeln skriver tidningen, reservationslöst, att bolaget har ägnat sig åt ”omfattande skattefusk”. I rubriken anges att paret har försökt ”lura myndigheterna på pengar”.
Det framgår av tidningens redo