Exp nr 60/2009 Norrländska Socialdemokraten(NSD)
En insändare om FRA-lagen illustrerades av en bild på A och i bildtexten angavs hennes namn. A fick därigenom personifiera den kritiserade verksamheten. A hade emellertid slutat arbeta vid FRA för flera år sedan. Det fanns inget särskilt allmänintresse av att just A fanns med på bilden. Tidningen klandrades.
Publiceringen
På Norrländska Socialdemokratens insändarsida den 24 juni 2008 fanns ett inlägg med rubriken Bara början… som, med utgångspunkt i skyddsbehovet för den enskildes integritet, skarpt kritiserade att riksdagen röstat igenom den s.k. FRA-lagen. Den kritiska insändaren illustrerades av ett foto på två personer som arbetade vid sina datorer. Bildtexten var: 16/9 2004; X och Y (namnen angavs) på Försvarets Radioanstalt i Drottningholm.
Anmälan
Publiceringen anmäldes av Y till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Y anförde att bilden hade tagits i samband med att en annan tidning år 2004 fåtten förevisning om hur man som privatperson kunde skydda sig mot dataintrång.
Anmälaren hade slutat på FRA för flera år sedan och hennes kollega arbetade inte heller kvar. Under anställningstiden hade de inte haft något med signalspaning att göra.
Efter beslutet om FRA-lagen hade det förts en mycket hetsig debatt i medierna om lagstiftningen var rätt eller fel. Både nuvarande och tidigare FRA-anställda hade hängts ut på internet med negativa reaktioner, bl.a. hot, som följd. För hennes del hade publiceringen av den aktuella bilden, som var tagen ur sitt sammanhang och där hennes namn framgick, lett till att hon fått negativa mejl och samtal.
Det fanns ingen som helst anledning att peka ut personer som inte längre hade någon anställning på FRA och som inte heller hade någon anknytning till den nya lagstiftningen. Bilden förmedlade det felaktiga intrycket att hon arbetade med signalspaningsverksamhet.
Tidningens yttrande
Norrländska Socialdemokraten (NSD) svarade att bilden var en arkivbild som tidningen hade hämtat hos en bildbyrå. NSD hämtade ofta arkivbilder från ett centralt arkiv för att undvika att människor i tidningens eget spridningsområde skulle dyka upp i ett olyckligt sammanhang.
I efterhand kunde tidningen förstå att personerna på bilden tyckte att publiceringen var obehaglig med tanke på FRA-debatten. Om NSD före publiceringen hade anat anmälarens reaktion mot bilden, hade tidningen valt en annan illustration. NSD hade påtalat saken för bildbyrån för att ge den möjlighet att ta bort fotot ur sitt arkiv. NSD:s debattredaktör hade också varit i kontakt med anmälaren och beklagat det inträffade.
Eftersom bilden som sådan inte hade varit viktig för tidningen önskade NSD att den inte hade publicerats. Samtidigt menade tidningen att publicitetsskadan inte kunde vara särskilt stor. Personerna på bilden hade tidigare arbetat på FRA och ställt upp på fotografering när det begav sig. Det var en dokumentär bild från en statlig myndighet och det framgick att fotot var fyra år gammalt. Att ha arbetat åt svenska staten 2004 kunde knappast betraktas som klandervärt.
PO:s bedömning
I beslut den 23 april 2009 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering:
Allmänhetens Pressombudsman prövar om enskilda tillfogats oförsvarliga publicitetsskador genom det som faktiskt publicerats om dem i pressen. Tidningen har ett självständigt ansvar för bilder som den publicerar och genrebilder måste väljas med stor omsorg. En tidning bör således noggrant överväga om det på en sådan bild finns igenkännbara personer som kan uppfatta sammanhanget som kränkande. PO kan däremot inte ha synpunkter på vilka bilder som en bildbyrå har i sitt arkiv, men vill ändå framföra att det är bra att tidningen uppmärksammat bildbyrån på anmälarens kritik.
Som anmälaren framhållit har den s.k. FRA-lagen lett till en omfattande debatt där många kritiska röster höjts mot att lagstiftningen och FRA:s signalspaning urholkar integritetsskyddet för enskilda. Anmälaren var namngiven och igenkännbar på bilden och fick därigenom personifiera verksamheten mot vilken många negativa röster höjts i samhällsdebatten. Utpekandet av anmälaren i detta känsliga sammanhang tillfogade henne en publicitetsskada.
Vid den pressetiska bedömningen vägs allmänintresset mot den enskildes integritet. Eftersom det rörde sig om en genrebild fanns det heller inte något särskilt allmänintresse som motiverade att anmälaren exponerades i sammanhanget.
Min samlade bedömning blir att anmälaren tillfogades en publicitetsskada som inte var försvarlig och att Norrländska Socialdemokraten därför bör klandras.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.