Huvudmannen för ett kamelcenter hade beviljats miljonbelopp från bland annat Arbetsförmedlingen och kommunen i form av integrationsmedel. Denne hade sedan dömts för ett stort antal bedrägerier, vilket GP rapporterade om.
Göteborgs-Posten, exp. nr. 98/2022, dnr. 22092
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Göteborgs-Posten.
Genom beslut den 16 mars 2022 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Göteborgs-Posten.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Göteborgsposten (GP) för en artikel med rubriken Företrädare för kamelcentret bedrägeridömd som publicerades i pappersversionen av tidningen den 11 december 2021.
Vad GP publicerade
Ingressen
En företrädare för det uppmärksammade X kamelcenter (företagsnamn angivet) hade dömts för ett stort antal grova bedrägerier, där utbetalningar på över elva miljoner från Arbetsförmedlingen delvis hamnat på mannens egna bankkonton. Det omfattande ärendet slutade nu med två års fängelse.
Artikeltexten
Det kommersiella projektet hade startat 2013. En ekonomisk förening skulle bygga ett stall och en paddock och köpa in ett par kameler och alpackor till det nya centret. Med början 2014 hade kamelcentret beviljats miljonbelopp från bland annat Arbetsförmedlingen och kommunen i form av integrationsmedel. Någon anläggning blev det emellertid aldrig. Sommaren 2018 ansökte X kamelcenter om konkurs, med skulder på 800 000 kronor.
Sedan konkursansökan hade Ekobrottsmyndigheten i Göteborg undersökt vad som hänt med pengarna och väckt två åtal – dels för grova bokföringsbrott, dels för grova bedrägerier som enligt åklagaren pågått mellan mars 2013 och september 2017. Utöver brott inom X kamelcenter hade anklagelserna handlat om liknande olaglig verksamhet inom Interkulturellt projektcentrum i Göteborg, Svensk-Somaliska Vänföreningen och Romska Kulturföreningen.
Den misstänkte mannen hade enligt åklagaren skickat in felaktiga löneuppgifter
till Arbetsförmedlingen för åtminstone åtta anställda i de fyra olika föreningarna. Detta ledde till utbetalningar på 11,2 miljoner kronor i lönebidrag och särskilt anställningsstöd. Pengarna hade dock bara delvis gått till anställdas löner. Vissa summor fördes i stället till företrädarens egna bankkonton.
”– Alla pengar som kom från Arbetsförmedlingen gick till att betala lön samt
lönekostnader i form av skatt, arbetsgivaravgifter och försäkringar. De felaktiga
uppgifterna lämnades till Arbetsförmedlingen i ett gott syfte, nämligen att
personer som stod långt från arbetsmarknaden skulle få sysselsättning och komma tillbaka till arbetslivet”, förklarade mannen under förhandlingen.
Han tillade:
”– Ingen av de anställda jobbade mer än halvtid. Föreningarna fick lägga arbete
på att skapa arbetsuppgifter för dem och motivera dem att komma till arbetet.”
Huvudmannen hade nu fällts för 47 fall av grovt bedrägeri eftersom han ansågs ha representerat de fyra föreningarna i deras relation med Arbetsförmedlingen. Han nekade till att ha haft någon personlig vinning alls.
”– Jag menar att agerandet inneburit en vinning för föreningarna med betydande belopp och en skada för Arbetsförmedlingen med motsvarande belopp. Brotten är grova med hänsyn till att de skett systematiskt, att det avsett betydande värden och varit särskilt allvarligt då osanna handlingar har använts”, sa kammaråklagare Gustav Nyström inför rättegången.
Tingsrätten motiverade domen så här: ”Straffvärdet för den samlade brottslighet som den tilltalade nu döms för är fängelse i drygt två år och sex månader. Viss hänsyn bör tas till mannens relativt höga ålder, liksom att han meddelas näringsförbud. Detta medför att straffmätningsvärdet motsvarar fängelse i två år”.
Domen mot företrädaren innefattade också grova bokföringsbrott, där två av föreningarna inte bedömts ha haft någon regelbunden bokföring över huvud taget. I samband med detta dömdes även två andra män till villkorliga domar och samhällstjänst.
Anmälan
Du anmälde artikeln och anförde i huvudsak följande.
Tidningen hade gjort sig skyldig till ärekränkning och förtal genom att publicera felaktiga uppgifter i artikeln. Du pekades ut på ett sätt som skadade ditt rykte och anseende. Ärekränkningen bestod i att det i artikeln felaktigt påstods att du fört över medel från Arbetsförmedlingen som var avsedda för löner till anställda, till ditt eget konto.
Tidningen hade under en tid skrivit artiklar om X Kamelcenter och dig som ordförande. Kamelcentret hade som syfte och verksamhet att starta ett kamelcenter i X-ort och där engagera bland annat personer som stod långt från arbetsmarknaden. Verksamheten, som också hade ambitionen att bidra till utvecklingen av X-ort och integrationen av dess befolkning, fick stöd från bland annat Göteborgs kommun, Business Region Göteborg och Vinnova. Vidare beviljade arbetsförmedlingen lönebidrag och särskilt anställningsstöd, som skulle gå till ett antal anställda.
I egenskap av företrädare för centret (och några andra föreningar i x-ort) hade du åtalats för grovt bedrägeri. Enligt åtalet skulle du ha förmått Arbetsförmedlingen att genom vilseledande betala ut anställningsstöd till föreningarna. Vilseledandet skulle ha bestått i att du i beslutsunderlag och rekvisitioner intygat att de anställda skulle få en viss angiven lön. I verkligheten fick de anställda en lägre lön (vilket dock såväl föreningarnas styrelse som de anställda ställt sig bakom). I åtalet stod det vidare att ditt handlande hade inneburit ”vinning för föreningarna” och ”skada för Arbetsförmedlingen” (vilket försvaret avvisade).
Den 10 december 2021 dömdes du för grovt bedrägeri i enlighet med åtalet. Dagen efter publicerade tidningen en artikel med anledning av domen. I artikeln skrevs bland annat att pengarna från utbetalningarna delvis hade hamnat på dina egna bankkonton. Åklagaren nämnde visserligen i åtalet att du hade gjort överföringar från föreningarnas konto till ditt eget konto men det sades inte att dessa överföringar hade något att göra med de bidrag som Arbetsförmedlingen betalat till föreningarna. Påståendet att pengarna som var avsedda för de anställda skulle gått till ditt eget konto saknade således grund.
Det var korrekt att en del pengar hade förts över till ditt konto. Huvuddelen av de medel som hade överförts hade emellertid avsett dels ersättning för olika utlägg som du haft i verksamheten, dels ersättning för ditt arbete i de olika föreningarna. Samtliga överföringar saknade koppling till de lönebidragspengar som hade utbetalats från Arbetsförmedlingen. En mindre del av de till ditt konto överförda medlen hade avsett nettolöner för anställd som önskat kontant löneutbetalning. På nämnda löneutbetalningar hade sedvanlig skatt och arbetsgivaravgift betalats.
Tingsrätten skrev följande i sin dom: ”Det finns inget i åklagarens bevisning som talar emot de uppgifter NN har lämnat om bakgrunden till anställningarna och det han har uppgett om att alla medel från Arbetsförmedlingen gick till löner och lönekostnader samt i vilken omfattning de anställda utförde arbete för föreningarna. Tingsrätten lägger därför NN:s beskrivning till grund för bedömningen.” Tingsrätten hade alltså inte funnit skäl att ifrågasätta uppgifterna från dig om de pengar som förts till ditt konto.
Du namngavs inte i artikeln men hade namngivits vid tidigare publiceringar i tidningen. Du var därtill en välkänd person i lokalsamhället, varför du med enkelhet kunde identifieras som den person som artikeln handlade om.
På det sätt som tidningen hade beskrivit saken framstod det som att du hade skott dig på medel från Arbetsförmedlingen. Detta var inte korrekt.
Medieombudsmannens bedömning
Jag prövar om du genom publiceringen har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Vid prövningen vägs allmänintresset av publiceringen, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot intrånget i ditt privatliv. Jag bedömer i sammanhanget om publiceringen innehållit negativa uppgifter om dig, och om tidningen i så fall haft belägg för att publicera uppgifterna. En kritiserad person ska även få möjlighet till bemötande av kritiken.
Det finns ett allmänintresse av att rapportera om bedrägerier som gäller offentliga medel, särskilt när det rör sig om upprepad brottslighet som omfattar stora summor pengar.
De uppgifter som publicerades om dig var av negativ karaktär. Du var inte namngiven i artikeln. MO ifrågasätter dock inte vad du anfört om att det för en viss krets av personer var tydligt att artikeln handlade om dig.
Publiceringen utgick från den dom som meddelats mot dig. Jag har förståelse för att du har invändningar mot att artikeln, trots att domstolen godtog din förklaring om de medel som sattes in på ditt konto, innehöll formuleringar som kunde tolkas som att du tillgodogjort dig pengarna. Tidningen har dock haft belägg för att skriva att delar av pengarna hamnat på ditt konto. Därtill har det i artikeln framgått vad du sagt att pengarna gått till och att du nekat till att ha haft någon personlig vinning.
Mot bakgrund av allmänintresset av rapporteringen, det begränsade utpekandet, beläggen för publiceringen samt det faktum att din version av händelserna framgår av artikeln, anser jag att den publicitetsskada du orsakats inte var oförsvarlig. Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Både anmälaren och tidningen har yttrat sig inför nämnden. De har sammanfattningsvis anfört följande.
Anmälaren
Tidningen har inte haft något belägg för att delar av de pengar som betalats från Arbetsförmedlingen (avsedda som löner och lönekostnader till de anställda) har hamnat på hans konto. Det är något som inte står i tingsrättens dom, snarare tvärtom. Därmed kan man inte heller påstå att det finns ett ”allmänintresse” av att skriva att pengarna som Arbetsförmedlingen betalat har ”delvis hamnat på mannens egna bankkonton” eller att ”Pengarna har dock bara delvis gått till anställdas löner. Vissa summor fördes i stället till företrädarens egna bankkonton”. Dessa påståenden är alltså totalt falska och har inga belägg i tingsrättens dom.
Tidningen
Publiceringen utgick från den rättegång och fällande dom som meddelats mot anmälaren. Anmälaren har själv i sin anmälan skrivit att pengar fördes över från föreningarnas konto till sitt eget konto. Anmälaren fick möjlighet att ge sin version av händelsen och neka till att han fått någon personlig vinning av detta.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Göteborgs-Posten.
I beslutet har deltagit Johan Danelius, ordförande, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Eva Burman, utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Carina Löfkvist, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Filippa Bergin, Magnus Ramberg och Ruth Mannelqvist, representerande allmänheten.