Inget klander när Sveriges Television kartlade gängkriminella

oktober 23 2023


SVT Nyheter Stockholm granskade 30 gäng och deras medlemmar utifrån domar och myndighetsdokument, där anmälaren förekom. Utpekandet i publiceringen var högst begränsat och SVT har också haft belägg för de publicerade uppgifterna, som har ett stort allmänintresse.

Sveriges Television, dnr. 23166, exp. nr. 48/2023

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Sveriges Television.

Genom beslut den 13 juni 2023 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sveriges Television.

MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.

Du har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot en publicering i SVT Nyheter Stockholm med rubriken Gängen i Stockholm, som publicerades den 18 februari 2023 på svt.se

Vad mediet publicerade

Längst upp i publiceringen, som var en typ av databas, fanns sju rader med pixlade ansiktsbilder. Bilderna kom från polisens förundersökningar. Sedan kom en förklarande text:

”SVT Nyheter Stockholm har granskat 30 gäng och deras medlemmar utifrån domar och myndighetsdokument. Här får du en genomgång av gängen och deras tongivande medlemmar.”

Läsaren kunde sedan i en rullista välja olika gäng, bland annat X-nätverket (namn angivet).

Under X-nätverket, kom det först upp en bild på en pistol. Bilden hade följande bildtext.

”Bild på en pistol som hittades i en mobiltelefon när polisen utredde en misshandel i stadsdel X i Y-ort 2021. Flera medlemmar i nätverket dömdes till fängelse för att ha misshandlat en person i Y-ortsnätverket. I samband med händelsen avlossades ett skott, som träffade två barn i närheten.”

Artikeln fortsatte sedan:

”Ledarskiktet består av personer som tidigare var aktiva i Y-ortsnätverket. 2017 blev de förvisade från Y-ortsnätverket och har sedan dess en konflikt med personer i den grupperingen.”

Därefter kunde läsaren klicka på en länk, som bland annat ledde till en filmad intervju med pappan till de två ovan nämnda barnen.

Under länken fanns en rubrik: Medlemmar i X-nätverket. Fyra pixlade bilder följde därefter. Under varje bild fanns uppgifter om status i nätverket, födelseår och tidigare brottslighet. Under den sista bilden, som är den som är relevant för anmälan, fanns följande uppgifter.

”Medlem 2: Född 1991. Rappare. Tillhörde Y-ortsnätverket tidigare. Dömdes till ett år och sex månaders fängelse för grov misshandel 2022.”

Övrigt

MO har under handläggningen av ärendet, efter anmälarens godkännande, varit i kontakt med mediet avseende fråga om rättelse. Detta eftersom anmälaren friats i hovrätten vilket SVT inte hade uppmärksammat.

Mediet har efter kontakten med MO justerat uppgifterna i ursprungspubliceringen på två ställen. Bildtexten har ändrats med en mening, från: ”Flera medlemmar i nätverket dömdes till fängelse för att ha misshandlat en person i Y-ortsnätverket” till: ”Den ena ledaren i nätverket dömdes till fängelse för att ha misshandlat en person i Y-ortsnätverket.”

Artikelns sista mening om X-gänget, den del som gäller anmälaren i detta ärende, ändrades från ”Dömdes till ett år och sex månaders fängelse för grov misshandel 2022” till ”Frikändes från grov misshandel i hovrätten 2023.”

Anmälan (sammanfattningsvis)

 Artikeln ledde till allvarliga konsekvenser för dig. Du påstods vara en av huvudmännen i ett allvarligt brott, men du friades av hovrätten. Du hade attackerats och försatts i en situation i vilken du behövt skydda dig från dödligt våld. I artikeln förekom en bild på ett vapen, vilket implicerade att du var ansvarig för skjutningen. Du var genom artikeln dömd innan motsatsen bevisats.

Du tillskrevs tillhöra en kriminell gruppering i området X, som var din hemort. Utifrån uppgifter i domar fanns det inte belägg för att anta att du hade en ingående position i nätverkets gruppering. Ditt privatliv kränktes när en kartläggning och en slumpmässig händelse användes godtyckligt för att beskriva ett umgänge med den laddade benämningen ”nätverk”.

Det kunde antas att du begick brott kontinuerligt. Innan händelsen, som artikeln refererade till, hade du inte begått brott med den kontinuitet som kunde antas. Uppgifterna var uppviglande, missvisande och illasinnade.

Du benämndes som rappare, vilket skadade ditt anseende som artist. I din musikkarriär hade du aldrig relaterat din musik till vad den aktuella samhällsdiskursen kunde förknippa rapp med. Informationen om din sysselsättning skadade dig. Den försämrade dina möjligheter. Du hade varit en folkkär artist och deltagit i allt från teveprogrammen A och B till konserter utifrån efterfrågan. Du led ekonomisk förlust.

Du var utpekad genom den rapporterade händelsen, uppgifterna om ålder och sysselsättning samt den publicerade bilden. Du hade inte fått tillfälle att bemöta uppgifterna. SVT hade inte hållit sig till god publicistisk sed. Utifrån den händelse som skett och hur den beskrivits i medier, hade du behövt vidta åtgärder för egen och dina närståendes del. Du och din familj var kränkta.

Medieombudsmannens bedömning

Jag kan inledningsvis konstatera att en rättelse gjorts efter att jag med ditt godkännande kontaktat mediet och påpekat att du, efter att ha dömts av tingsrätten, friats i hovrätten.

Vad MO prövar är om du genom den anmälda publiceringen har drabbats av en oförsvarlig publicitetsskada. En sådan skada förutsätter dels att du pekats ut, dels att nedsättande eller kränkande uppgifter om dig publicerats på ett sätt som inte har varit försvarligt.

De identifierande uppgifterna om dig i artikeln är få. Trots det kan sannolikt en viss, begränsad, krets i din närhet förstå att publiceringen handlar om dig. För personer utanför denna krets, har det dock inte med ledning av uppgifterna i artikeln varit möjligt att identifiera dig.

Artikeln har inneburit en skada för dig. Att en skada uppstått innebär dock inte per automatik att det finns skäl att klandra publiceringen.

Det finns ett allmänintresse av att skriva om brottslighet och de individer som finns i sådana miljöer. Särskilt gäller detta påstådd gängbrottslighet. Jag har därför inte något att invända mot publiceringen i sig. Om man förekommer i en sådan miljö, får man tåla att bli granskad.

MO:s uppgift är primärt inte att bedöma vad som är sant eller falskt i en publicering. I stället tittar jag på om mediet haft ett underlag, eller belägg, för att göra publiceringen. Hur den sedan vinklas eller lyfts fram är upp till ansvarig utgivare.

Vid tiden för originalpubliceringen var du av tingsrätten dömd för grov misshandel med påföljden fängelse ett år och sex månader. Det fanns alltså en fällande dom gällande ett mycket uppmärksammat våldsbrott, vilket utgjorde ett tillräckligt underlag för mediet att göra en publicering. Här är det dock en brist att mediet inte direkt, i och med hovrättsdomen, uppdaterat informationen.

Förutom domen i tingsrätt och hovrätt, som refereras ovan, hänvisas till domar och myndighetsdokument i den omfattande kartläggning som SVT gjort av gängen i Stockholm. Ur ett medieetiskt perspektiv är det att betrakta som tillräckliga belägg, även om det hade varit bra om SVT mer tydligt preciserade vilket underlag man haft för sina uppgifter.

Vad gäller frågan om bemötande är den inte aktualiserad med anledning av karaktären på publiceringen som är en typ av databas med väldigt många avidentifierade personer. Det centrala här är i stället om mediet haft belägg för sina uppgifter, vilket MO bedömer att SVT haft.

Sammanfattningsvis: Det var en brist av mediet att inte uppdatera artikeln när du blev friad i hovrätten. Sammantaget är dock min bedömning att mediet inte ska klandras. Detta eftersom utpekandet i publiceringen är högst begränsat. SVT har också haft belägg för de publicerade uppgifterna, som har ett stort allmänintresse.

Ärendet skrivs av.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Anmälaren har överklagat till Mediernas Etiknämnd och sammanfattningsvis framfört följande. Det som framfördes till MO vidhålls. Publiceringen har fått allvarliga konsekvenser för honom. Han tillhör inget nätverk och det finns inte belägg för detta påstående. Han har friats i hovrätten från det misshandelsbrott som han felaktigt dömdes för i lägre instans där han i själva verket var målsägande och offer. Det var fråga om en attack och ett handlande i självförsvar, men det har inte framgått av publiceringen. Bilden av ett dödligt vapen i publiceringen har förstärkt det felaktiga intrycket av att han skulle vara inblandad i brottet. Att SVT först efter att ha blivit kontaktade av MO rättade uppgiften om att han dömts och ändrade till att han friats är bevis för att han skadats av publiceringen.

Även Sveriges Television har yttrat sig i nämnden och sammanfattningsvis anfört följande. Redaktionens granskning består av ett omfattande faktaunderlag. Utöver offentliga domar har redaktionen bland annat haft tillgång till interna polisdokument. Sammantaget har redaktionen haft tydliga belägg för publiceringen. Det finns ett stort allmänintresse av att granska gängbrottslighet och inte minst den som drabbar allmänheten. De identifierande uppgifterna om anmälaren är få och uppgiften om den friande domen i hovrätten publicerades så snart SVT fått kännedom om den. Sammantaget har tillräckliga åtgärder vidtagits för att begränsa en eventuell publicitetsskada för anmälaren.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Sveriges Television.

I beslutet har deltagit ordförande Christine Lager samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Eva Burman, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Annika Levin, Robert Hårdh, Johan Trouvé, Arash Sanari och Laura Hartman, representerande allmänheten.