Jämtlands Tidning, exp.nr. 1/2022 dnr. 20387
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Jämtlands Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 8 juni 2021 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Jämtlands Tidning.
MO:s beslut hade följande lydelse.
Jämtlands Tidning publicerade den 27 oktober 2020 en artikel med rubriken
Krokoms fastighetschef tecknar eget avtal med Per-Lennart Persson i den digitala utgåvan. Artikeln publicerades samma dag med en snarlik rubrik i den tryckta upplagan.
De små skillnaderna mellan den tryckta och digitala versionen av artikeln saknar betydelse för den medieetiska bedömningen.
Vad Jämtlands Tidning publicerade
Artikelns ingress
Krokoms fastighetschef förnekade, trots vittnen, hemliga möten i Åflo med Per-Lennart Persson. Och kommunens politiska ledning hade erkänt att det inte funnits något liknande ärende eller affärsrelation med någon annan företagare i kommunen.
Artikelns innehåll
Krokoms kommun hade fått kritik för att ensidigt gynna en enskild privat aktör och politiker när det gällde en markupplåtelse för vindkraftsetablering på kommunens mark i Offerdal. Bakom upplägget stod fastighetschefen Tomas Nilsson, som hade arbetat på egen hand, utan direktiv från kommunstyrelse eller kommunfullmäktige.
Tomas Nilsson hade utarbetat ett nytt avtal med Åflobon Per-Lennart Persson (kommunalrådet Björn Hammarbergs svärfar). Detta utan att övriga partier i kommunstyrelsen hade fått kännedom om det omfattande avtalet, som gällde en industrianläggning för vindkraft på kommunens mark.
Tomas Nilsson hade haft en mångårig affärsrelation med familjen. Det visade kommunala handlingar.
Under en telefonintervju vidhöll Tomas Nilsson att kommunen inte hade tecknat något avtal ännu. Men han sa att det i det gamla avtalet fanns möjlighet till förlängning. Han erkände att det fanns två olika kontrakt:
”- Sannolikt var det så att vi glömde att skicka in det första till Arrendenämnden. Kan du skicka det?”
Reportern frågade om han inte tyckte att det verkade lite geggigt att kommunpolitiker (Anna-Carin Hammarberg med familj) skrev avtal med kommunen för egna privata bolag och affärsintressen. Han svarade:
”- Nej, inget geggigt. Alla politiker har såklart verksamhet vid sidan om”.
När reportern frågade vad kommunen lärt sig från förra omgången, gav han inget tydligt svar, utan undrade i stället vad de skulle ha ändrat på.
Det var det tredje kontraktet på sex år som Tomas Nilsson medverkat att tilldela Per-Lennart Persson, utan att bjuda in andra verksamma företag i kommunen till anbudsgivning. Han berättade att de båda samarbetat alltsedan den första vindkraftsomgången 2013, men förnekade, på en rak fråga, att han någonsin skulle ha haft egna möten med Per-Lennart Persson och familjen:
”- Det har jag absolut inte.”
När tidningen konfronterade Tomas Nilsson med vittnesuppgifter om att han hade setts tillsammans med Per-Lennart Persson i Åflo, exempelvis i somras, sa han:
”- Jag vet inte ens vart han bor i Åflo. Jag har aldrig varit på hans gård och även om jag har varit där ser jag inget kontroversiellt i det.”
Ett av vittnena, Raj Larsén, sa:
”- De två pratade engagerat och livligt med varandra vid en thairestaurang i Åflo, precis i närheten av Per-Lennart Perssons hem. De anlände tillsammans i bil från det håll där vindkraftverken är inplanerade.”
Åflo låg nära det planerade vindkraftområdet. Åflobon Per-Lennart Perssons skogsmark låg i området. Tomas Nilsson förklarade dock bestämt han alltid åkte själv till kommunens skogsfastighet. Där hade han varit många gånger, sa han. Men den nyss nämnda thairestaurangen låg på vägen till kommunens skogsfastighet, snett emot Hammarbergs gård, som i sin tur låg bredvid Per-Lennart Perssons gård.
Tomas Nilsson sa sig dock inte alls känna till att det fanns en thairestaurang i Åflo. Och vittnesuppgiften bemötte han så här:
”- Då har någon blandat ihop mig med en annan person.”
Därefter fick han bråttom att avsluta intervjun med hänvisning att han skulle till ett möte:
”– Nu måste jag iväg till annat möte. Hej då.”
Karin Jonsson, kommunstyrelsens ordförande, sa att hon fick sin information direkt från Tomas Nilsson.
”– Ja, vi håller på med en revidering av det befintliga avtalet, det har Tomas Nilsson berättat för mig”, sa hon.
Den kritik som kom från flera partier, om att den politiska ledningen i Krokom tillsammans med en enskild tjänsteman ägnade sig åt ensidigt gynnande av en enskild privat aktör med politisk koppling när det kom till vindkraft, tillbakavisades av Karin Jonsson:
”- Vi som kommun har väldigt många affärsrelationer med olika företag, så det är inte unikt.”
Men på fråga om hur många fler markområden politiker och tjänstemän upplåtit till en privat aktör för vindkraft utan upphandling, blev svaret från Karin Jonsson att det inte fanns fler liknande ärenden. Enligt henne var relationen med Affloardal Energi unik på så sätt att det inte fanns några flera markupplåtelser som gjorts på det viset.
I artikeln fanns en bild på Tomas Nilsson.
Anmälan
Tomas Nilsson anmälde publiceringen. Han ansåg att artikeln innehöll felaktiga påståenden samt att han blivit felciterad.
Enligt honom hade rubriken och artikeln ifrågasatt hans trovärdighet, både som fastighetschef och person. Bilden som gavs i artikeln överensstämde inte med den intervju han gav. Det fanns även en stor bild på honom i artikeln.
Han gav följande exempel på felaktigheter:
- Han hade inte tecknat något eget avtal. Avtalet var beslutat i nämnden och underlagen för avtalen hade skickats till Jämtlands Tidning före aktuell intervju.
- Det påstods att det förekommit hemliga möten. Några sådana hade inte ägt rum. Vittnesuppgiften till dessa möten kom från skribentens sambo.
- Det påstods att han haft en mångårig affärsrelation med familjen, vilket inte stämde.
Allt detta gjorde att han kände sig allvarligt kränkt av Jämtlands Tidning.
Mediets svar
Tidningen svarade genom Ralph Rentzsch, chefredaktör och ansvarig utgivare.
Tomas Nilsson var plan- och fastighetschef i Krokoms kommun. I samband med en granskning av planerna kring en större vindkraftpark i kommunen gjordes en intervju med honom. Planerna var okända för politiker och allmänhet.
Nilsson hade inte begärt genmäle avseende felaktiga citat och/eller påståenden. Det hade däremot kommunens informationschef.
Vid genomgång av de punkter det anmärktes på hade tidningen bara funnit en felaktighet: den hårt dragna rubriken ”Kommunens fastighetschef tecknar eget avtal med Per Lennart Persson”. Rentzsch hade beklagat saken i en ledare.
Upprinnelsen till artikelserien var, bland annat, att tidningens lokalredaktör hade bevittnat ett möte mellan Tomas Nilsson och representanter för det lokala bolag som drev vindkraftsplaner. Mötet bevittnades av flera personer utöver reportern och hennes man. Mötet togs upp i artikeln. Tomas Nilsson förnekade att något möte ägt rum.
Tidningen hade begärt ut olika uppgifter från fastighetschefen. Något som visat sig vara svårt.
Tidningens undersökning visade att det förekommit minst två tidigare avtal mellan kommunen och ett privat bolag på senare år. Bolaget hade anknytning till ett av kommunens kommunalråd.
Gemensamt för arrendeavtalen var att de tagits fram av plan- och fastighetschefen i samverkan med det privata bolaget. Avtalet rörde att Krokoms kommun skulle arrendera ut ett mycket stort område med skogsmark. Där planerades en större vindkraftpark med 70 vindkraftverk. Sexton av dessa skulle ligga på kommunens mark. Ett arrendeavtal med kommunen var förutsättningen för att planerna skulle kunna genomföras.
Det var alltså avtal om betydande värden, och med stor påverkan för lokalbefolkningen och den lokala samebyn.
I mail som lämnats ut av Tomas Nilsson framgick att ett nytt avtal höll på att tas fram.
I mailkonversationen hade även framkommit att den involverade tjänstemannen diskuterat möjligheten att, om avtalet inte avvek allt för mycket från det tidigare, så kunde han godkänna avtalet på delegation.
När tidningen begärde ut det framförhandlade avtalet hade det belagts med sekretess.
Det här skapade naturligtvis många frågor kring ärendehanteringen i kommunen. Vilken delegationsrätt hade Krokoms tjänstemän? Vilken insyn i stora, planerade projekt hade politiker och allmänhet? Om kommunen redan tecknat ett arrendeavtal för vindkraftparken, vilken möjlighet hade då kommunens politiker att använda det kommunala vetot vid vindkraftsetablering?
Detta var de frågor tidningen försökt få svar på.
Intervjuer och bevakning hade skötts enligt normal journalistisk standard, och någon kränkning av Tomas Nilsson kunde tidningen inte se.
Till yttrandet bifogades artiklar och ledare.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen prövar om artikeln har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra det vägs allmänintresset mot intrånget i den enskildes privatliv. MO bedömer då också om artikeln innehållit negativa eller nedsättande uppgifter om anmälaren, utan att uppgifterna varit belagda.
Det händer att anmälda artiklar, som i detta fall, är del av en större rapportering. Var och en av publiceringarna i en sådan rapportering behöver uppfylla de medieetiska kraven, och står, så att säga, på egna ben. Utgångpunkten för den medieetiska bedömningen är därför att varje publicering bedöms för sig.
Artikeln har sin bakgrund i planerna på vindkraftsexploatering i kommunen. Att granska kommunens hantering av sådana större projekt har haft ett stort allmänintresse. Anmälarens ställning som chef över plan- och fastighetsfrågor i kommunen medför att han får tåla viss granskning och kritik i frågor som gäller arbetet. En kritisk granskning måste dock vara underbyggd.
Den aktuella artikeln har innehållit uppgifter som varit negativa för anmälaren. Det angavs att han stod bakom ett upplägg som fått kritik, där en privat aktör ensidigt hade gynnats, och att han arbetat med detta på egen hand, utan direktiv från kommunstyrelsen. Det stod också att han hade utarbetat ett omfattande avtal med en släkting till kommunalrådets svärfar, utan att övriga partier fått kännedom om det. Därtill fanns en uppgift om att detta var det tredje kontraktet på sex år som han medverkat till att tilldela Per-Lennart Persson, utan att bjuda in andra verksamma företag i kommunen till anbudsgivning.
I ärendet har det inte tydligt framgått vilka belägg tidningen haft för de publicerade uppgifterna.
Såsom uppgifterna presenterats i artikelns text och rubrik har tidningen antytt att anmälaren agerat utanför sin behörighet och slutit ett betydande avtal med en enskild aktör, samtidigt som han därvid gynnat denne på ett otillbörligt sätt samt åsidosatt reglerna för offentlig upphandling. Detta vore allvarliga fel i anmälarens tjänsteutövning.
Artikeln innehöll också uppgifter som, i den kontext som artikeln ger, förstärker det negativa intrycket av anmälaren. Det gäller uppgifterna om att han haft en mångårig affärsrelation med ”familjen” samt haft ett ”hemligt” möte med Per-Lennart Persson.
Ämnet för artikeln har, som sagt, haft ett stort allmänintresse. Det utesluter dock inte att anmälaren har drabbats av en publicitetsskada. Och rapporteringen har i det här fallet innehållit brister: artikeln har gjort allvarliga, men samtidigt tvetydiga, påståenden om anmälaren, och beläggen för påståendena har inte framgått. De frågor till anmälaren och svar från honom som tidningen redovisat i artikeln, har inte inneburit att anmälaren fått tillfälle till ett adekvat bemötande.
Artikeln har därmed, utan tillräckliga belägg, förmedlat en bild av anmälaren som en person som misskött sitt jobb.
Anmälaren har därför orsakats en oförsvarlig publicitetsskada, även med beaktande av att tidningen har beklagat rubriksättningen i efterhand.
För detta bör tidningen klandras. Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Såväl tidningen som anmälaren har yttrat sig i nämnden. Yttrandena är omfattande, men behandlar framför allt frågan om vilken roll anmälaren hade när det gäller arrendeavtalet med Affloardal AB. Yttrandena kan sammanfattas på så sätt att:
- anmälaren menar att beslutet om att ingå arrendeavtalet har fattats av samhällsbyggnadsnämnden i enligt med sedvanliga rutiner och att han har undertecknat beslutet i egenskap av föredragande tjänsteman och att
- tidningen anser att anmälaren inte har orsakats någon publicistisk skada eftersom allt tidningen skrivit är fakta och har handlat om det ansvar anmälaren har när han som fastighetschef har initierat, drivit och berett ärendet samt undertecknat avtalen.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Jämtlands Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_________________________________________________________________________
I beslutet har deltagit Stefan Johansson, ordförande, Martin Schori utsedd av Publicistklubben, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Anders Nilsson, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Rolf Stengård, utsedd av Sveriges Radio, Jan Axelsson, utsedd av Sveriges Television, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Annika Levin, Magnus Ramberg, Robert Hårdh, Johan Trouvé och Göran Collste representerande allmänheten.