Jämtlands Tidning klandras – pekade ut och väckte tvivel om politiker

Jämtlands Tidning, dnr. 22378, exp. nr. 1/2023

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar Jämtlands Tidning för att ha brutit mot god publi­cistisk sed.

Genom beslut den 27 oktober 2022 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Jämtlands Tidning.

NN har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat klagomål mot Jämtlands Tidning (JT) för en artikel med rubriken X-partistiskt (partitillhörighet angiven) toppnamn i länet kvar på listorna – trots våldtäktsmisstankar Andra partier i kommunen kritiska, publicerad i tryck den 8 september 2022.

En motsvarande artikel publicerades även på jamtlandstidning.se samma dag, där med rubriken X-partistiskt toppnamn i länet kvar på listorna – trots tidigare våldtäktsmisstankar.

Redogörelsen för artikeln nedan utgår från innehållet i den tryckta tidningen. Några avgörande skillnader föreligger dock inte mellan tryck och nät, förutom att rubrikerna är olika.

Vad mediet publicerade

Bakgrund

JT hade tidigare rapporterat om brottsmisstankarna i artikeln X-partistiskt toppolitiker i länet misstänkt för våldtäkt, publicerad på jamtlandstidning.se den 25 maj 2022 (artikeln har tidigare prövats i ärende MO 22231).

Vidare hade JT rapporterat om att brottsutredningen hade lagts ned i en notis med rubriken Länspolitiker friad från våldtäkt, publicerad på jamtlandstidning.se den 22 juni 2022.

Ingressen till den anmälda artikeln

I våras hade han varit misstänkt för våldtäkt av en partikamrat. Utredningen hade lagts ner när ord stod mot ord. Nu var han en toppkandidat för X-partiet inför söndagens val.

– Styrelsen har landat i att vi har förtroende för honom, sa NA, partiets styrelseordförande i länet.

Det här var något andra partier i kommunen var kritiska till.

Artikeltexten (i urval)

Det var i samband med ett partiarrangemang i våras som den unga kvinnan anmälde att hon skulle ha blivit våldtagen av partikamraten – en toppolitiker i länet.

Han valde då att ta timeout från alla sina uppdrag, inklusive uppdraget som nämndeman i tingsrätten. Efter några veckors utredning valde åklagaren att lägga ner ärendet. Ord stod mot ord och det fanns inte tillräckligt med bevis för att väcka åtal. En vanlig utgång: bara fem av hundra anmälningar i landet ledde till dom. Vid sidan av den polisiära utredningen hade partiet gjort en egen utredning av händelsen.

– Det blev ett ärende där gängse rutiner har följts för sådana här händelser. Det var timeout under tiden och den interna utredningen pekade inte på något som skulle föranleda en åtgärd. Då ansåg vi att ärendet var avklarat, sa NA (X-partiet).

Mannens kandidatur till valet hade tagits upp under ett möte i partiets styrelse under sommaren. Styrelsen hade landat i att man hade fortsatt förtroende för honom.

– Varje person får skriva på en kandidatförsäkran som handlar om etik och moral. Där står det tydligt att om du som kandidat hamnar i en rättsprocess som kan påverka förtroendet för dig eller partiet, så ska du timeout från alla politiska uppdrag under tiden det pågår. Där agerade den här personen helt korrekt. Sedan lades respektive utredning ner, fortsatte NA.

Tidningen ställde ytterligare frågor till NA:

Ni tvivlar inte på hans omdöme. Han har ändå hamnat i en situation på ett partiarrangemang där en partikamrat anmäler honom för våldtäkt?

– Det är därför det är så viktigt i en sådan här typ av utredning, att de som har möjlighet till det kan gå till botten med vad som har gjorts och inte gjorts. Här har både åklagaren och den interna utredningen landat i samma slutsats, så vi ser inget som skulle påverka förtroendet.

Hur ser ni på kvinnans situation, som vidhåller att hon har blivit utsatt för våldtäkt – och som ju är partikamrat?

– Vi tar inte ställning i en sådan fråga. Alla har rätt till sin upplevelse kring vad som har skett och sedan får det ske en juridisk bedömning. Det är så klart alltid beklagligt att sådana här situationer uppstår, men vi går inte in och agerar rättsinstans i det avseendet.

Så utifrån de här utredningarna har ni kommit fram till att ni har fortsatt förtroende?

– Ja.

JT hade även talat med Östersunds tingsrätt, som bekräftat att mannen nu också var tillbaka som nämndeman.

Det här var ett ärende som förstås hade följts av andra partier i den aktuella kommunen. JT hade bland annat varit i kontakt med Vänsterpartiet, vars lokala representant var tydlig med att de skulle ha agerat på ett annorlunda sätt.

 – Vi lägger större vikt vid vad kvinnan säger. Jag kan bara dra paralleller till vår förre partiledare Lars Ohly, som fick lämna sina uppdrag efter att ha blivit anklagad för att ha betett sig olämpligt mot en kvinnlig partikamrat. Partiet tog då kvinnans parti och han fick avsäga sig sina uppdrag, sa hon.

Hur hade ni agerat i ett sådant här fall?

– Det är alltid svårt när ord står mot ord, men som jag är inne på hoppas jag att vi hade agerat som på riksplanet. Vi tar sådana här saker på största allvar.

Kvinnojouren i Jämtlands län mötte många kvinnor som blivit våldtagna. Att överhuvudtaget anmäla brottet utgjorde ofta en stor tröskel:

– Det är ett väldigt svårt steg att ta och har man då vågat berätta att här har jag varit utsatt, så blir det förstås ännu tuffare när utredningen läggs ner. Det vi gör är att finnas där som stöd när det ska göras en anmälan, och även under utredningen, sa Sara Eriksson, kvinnofridsrådgivare.

Hur är upplevelsen att behöva möta den man som du har anmält för brott?

– Alla kvinnor reagerar olika. Men många upplever förstås att det är jobbigt att behöva se den här personen på stan eller på mataffären. Det blir någon typ av rädsla som sköljer över. Är det någon som också syns offentligt så kan det förstås vara extra jobbigt.

Du möter aldrig kvinnor som har anklagat någon falskt?

– Där har det gjorts en hel del forskning som visar att det är en otroligt liten procent som är falska anmälningar. Sedan är det också så att samhället har förväntningar på hur en våldtagen kvinna ska bete sig; du ska sitta hemma i duschen och gråta ungefär. Men det är inte alls säkert att du reagerar så. Det är mycket skuld kopplat till att ha blivit utsatt för våldtäkt.

Anmälan

Anmälaren anförde i huvudsak:

Artikeln var utpekande eftersom det bara fanns en toppolitiker för X-partiet i Jämtland som också var nämndeman. Han hade dessutom suttit med som nämndeman under en rättegång som fått stor medial uppmärksamhet (rättegång mot Y, MO:s anm.) JT hade som enda tidning publicerat hans partibeteckning i samband med publiceringar om brottsmisstankarna. Dessutom kunde man hämta uppgifter från domstolen som visade när han var i tjänst och även att han under en period inte varit det.

X-partiet i hans hemkommun XY (ortsnamn angivet) hade inte en bra relation med JT på grund av vindkraftsfrågor och ”infekterat bråk”. Han var inte förvånad över att det var just JT som skrivit om brottsmisstankarna två dagar före valet – misstankar som i juni avskrivits helt av åklagaren.

När brottsutredningen lades ned hade både JT och andra lokaltidningar, till exempel Östersunds-Posten, rapporterat om det. Sedan hade alla tidningar utom JT slutat skriva om saken.

Han hade återupptagit sina politiska uppdrag i juli. Efter det hade han framträtt i media och blivit intervjuad i allmänna frågor om valet i Östersunds-Posten. Men i samband med det publicerades inga uppgifter om de tidigare brottsmisstankarna, det fanns ju inget kvar att rapportera om.

JT hade ändå valt att publicera den nu anmälda artikeln precis innan valet. I artikeln intervjuades Vänsterpartiets lokala representant om hur Vänsterpartiet skulle ha agerat. Den intervjuade vänsterpolitikern tog då som exempel upp Lars Ohly som hade fått lämna partiet.

I artikeln togs också upp att endast fem procent av anmälningarna som gjordes ledde till dom. Artikeln tog också upp att falska anmälningar skedde mycket sällan och bara uppgick till någon procent.

I detta fall rörde det sig om en falsk anmälan men det fanns inte tillräckligt underlag för att visa det. Det fanns skriftliga meddelanden som åklagaren sett men det räckte inte. Det fanns även vittnen, men han hade inte orkat anmäla.

Brottsutredningen mot honom hade lagts ned väldigt snabbt.

Det stämde inte att något skulle ha skett på ett partiarrangemang. Det fanns bakomliggande motsättningar inom X-partiet men JT hade ändå använt sig av en källa inom partiet i stället för att som andra tidningar vänt sig till åklagaren.

Anmälaren hade blivit utpekad, speciellt där folk kände honom och eftersom han var en offentlig person och partibeteckningen framgick.

Han var oskyldig och det hade varit extremt jobbigt att bli anklagad. Att JT tagit upp saken igen kunde anmälaren bara inte förstå. I bakgrunden fanns interna strider inom X-partiet som kunde ge upphov till smutskastning och även en otrohetsaffär.

Mediets svar

Jämtlands Tidning svarade genom ombud, jurist Mats El Kott. Ombudet anförde i huvudsak följande:

I det tidigare ärendet hos MO, 22231, hade Medieombudsmannen ansett att det inte fanns tillräckliga skäl att klandra JT, varför ärendet avskrevs. Anmälaren hade inte överklagat beslutet till Mediernas Etiknämnd (MEN).

Det fanns ingen anledning för MO att komma till någon annan bedömning i det nu aktuella ärendet.

Det stämde att var och en kunde vända sig till tingsrätten och kontrollera vilken nämndeman som varit avstängd under viss tid, utan att ange partibeteckning. Det var fråga om uppgifter i offentliga handlingar. Det saknade därför betydelse om JT angett partibeteckning eller inte.  

Debatten i samhället kring kvinnofridsfrågor var mycket aktuell varför det borde vara uppenbart att ämnet kunde tas upp på det sätt som skett. Det fanns också ett självklart allmänintresse av att beskriva hur olika politiska partier såg på frågan.

Jämtlands Tidning bedrev lokal journalistik. Tidningen var helt opolitisk och anmälarens påståenden gällande att tidningens journalister och/eller ansvarig utgivare skulle ha någon särskild agenda mot X-partiet stämde naturligtvis inte.

Om man inom X-partiet försökte smutskasta varandra kände JT inte till, men det kanske skulle vara intressant att göra ett reportage kring det.

När anmälaren nämnde vilka källor JT skulle kunna tänkas ha, föreföll det som att han inte insåg att det fanns ett grundlagsskyddat källskydd i Sverige och att JT inte på något sätt kunde kommentera dessa uppgifter.

JT gav på torsdagar ut en tidning, både i tryck och digitalt. På tisdagar publicerades en digital tidning. Det hade inte särskilt planerats att den anmälda publiceringen skulle ske just torsdagen före valet i stället för en eller två torsdagar tidigare. Med tanke på att nästan hälften av väljarna förtidsröstade så hade det väl, om JT velat vara ondsint mot X-partiet, funnits anledning att publicera artikeln några veckor tidigare. Att den borde publiceras före valet var tämligen självklart med tanke på innehållet om vilka som fanns med på valsedlarna.

Anmälarens kommentar

Anmälaren hade inga ytterligare kommentarer utan lämnade över ärendet till MO:s bedömning.

Medieombudsmannens bedömning

Det är motiverat av allmänintresset att granska politiker som kandiderar till allmänna val. Intresset gäller relevanta synpunkter på deras politiska uppdrag och yrkesutövning men kan även omfatta privata förhållanden i den mån sådana förhållanden kan ha betydelse för den förtroendeposition som de söker.

MO har i tidigare ärende (22231) ansett att JT:s tidigare gjorda rapportering, om de då föreliggande brottsmisstankarna, inte gav tillräckliga skäl för klander. Bland annat med beaktande av allmänintresset och det begränsade utpekandet av anmälaren i det fallet.

Brottsmisstankarna är nu helt avskrivna, sedan i juni. Detta rapporterade JT korrekt om liksom, efter vad anmälaren framfört, andra lokala medier.

Den medieetiska utgångspunkten för rapportering om brott är att medierna ska tänka på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid ska betraktas som oskyldig om en fällande dom inte föreligger. Och i det här fallet var misstankarna avskrivna sedan månader tillbaka.

Allmänintresset för rapportering om det tidigare misstänkta brottet minskar avsevärt därigenom. 

Som MO funnit i det tidigare prövade ärendet är utpekandet av anmälaren begränsat, men det finns ändå ett utpekande. För politiska kollegor samt vänner och bekanta. Och bland dem som har tagit del av den tidigare rapporteringen lär en del i alla fall nu ha känt till vem det handlar om.

När det gäller sakinnehållet i artikeln konstaterar MO att det av rubriken till den tryckta artikeln X-partistiskt toppnamn i länet kvar på listorna – trots våldtäktsmisstankar inte framgick att brottsmisstankarna var avskrivna. Det är en brist även om det av ingress och artikeltext kunde utläsas att brottsutredningen var nedlagd.

Tidningen redovisade i och för sig, och efter vad som framgått helt korrekt, svaren från Vänsterpartiets företrädare. Det finns inte heller anledning för MO att ha synpunkter på uppgifterna om att bara fem procent av alla anmälningar i sådana här fall leder till dom, samt att det bara är ett fåtal personer som framför falska anklagelser om våldtäkt.

Uppgifterna framstår således som korrekta men publiceringen kan uppfattas som ett ifrågasättande av att brottsmisstankarna har skrivits av. Det kan förvisso argumenteras för att det finns ett intresse att belysa även tidigare misstankar och sätta dem i ett sammanhang med till exempel uppklaringsgrad av våldtäkter i samhället. Med beaktande också av att anmälaren är en politiker som söker allmänhetens förtroende.

Problemet i det här fallet är att anmälaren blir det enda konkreta exemplet på en person som blivit anklagad för våldtäktsmisstankar som skrivits av, i ett sammanhang där tidningen samtidigt visar på brister i uppklaringsprocent och att det är mycket ovanligt med falska anmälningar. Trots att han inte längre är misstänkt är kontexten således negativ för honom.

Medieombudsmannen har inte till uppgift att avgöra vad som är sant eller falskt. Det är inte aktuellt för MO att göra en värdering av det. Jag kan bara konstatera att misstankarna sedan en tid tillbaka var avskrivna.

Allmänintresset för fortsatt rapportering om misstankarna var därmed lågt. Och även om utpekandet av anmälaren var begränsat är publicitetsskadan att betrakta som stor.

Min bedömning är att denna fortsatta publicering om de avskrivna brottsmisstankarna i en för anmälaren negativ kontext, inte var motiverad av allmänintresset utan tillfogade honom en oförsvarlig publicitetsskada.

Jämtlands Tidning förtjänar därför klander.

Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Tidningen och anmälaren har i nämnden anfört sammanfattningsvis följande.

Tidningen

Anmälaren uppger sig ha två syften med sin anmälan. Det andra syftet anges vara att X-partiet i hens kommun inte skulle ha ”en bra relation” till Jämtlands Tidning på grund av olika förhållanden i kommunen. Jämtland Tidning ser mycket allvarligt på att ledande politiker i en kommun anser att tidningen måste ha ”en bra relation” till de olika partierna i kommunerna och deras förtroendevalda. Därför är det extra allvarligt att MO anser att JT brutit mot etikreglerna. Enligt JT:s mening hotar MO:s inställning pressfriheten. Detta måste också ses i samband med anmälarens fabulerande om JT:s källor.

Enligt MO minskar allmänintresset då brottsmisstankarna är helt avskrivna. JT håller inte med om det. Ord står mot ord och enligt åklagaren finns inte tillräckliga bevis för att väcka åtal vilket inte innebär att misstankarna är helt avskrivna utan endast att de juridiskt är det. Det är just den typ av förhållanden som artikeln handlar om och hur olika partier agerar i samma typ av situationer.

MO kritiserar JT:s rubrik men samtidigt fanns ingen som helst hänvisning till anmälaren i den och som MO själv konstaterar framgår i artikeltexten att förundersökningen är nedlagd. MO:s påstående om att publiceringen kan uppfattas som ett ifrågasättande av att brottsmisstankarna avskrivits får helt stå för MO. Det finns ingen som helst antydan om detta. MO påstår att kontexten är negativ för anmälaren, samtidigt är anmälaren inte utpekad i artikeln och som framgår finns i länet åtta kommuner med ledande politiker i X-partiet. MO:s inställning innebär att en lokaltidning inte skulle kunna relatera ett fall i kommunen till förhållanden i stort i landet, vilket faktiskt innebär att etikreglerna enligt MO ska tolkas på olika sätt var man befinner sig i landet. MO påstår att publicitetsskadan för anmälaren skulle vara stor medan JT menar att det inte finns någon publicitetsskada alls för anmälaren då denne inte är utpekad i artikeln, där det även framgår att förundersökningen mot den anklagade är nedlagd. Att anmälaren inte lidit någon publicitetsskada torde även framgå av att hen den kommande mandatperioden kommer att ingå i den politiska ledningen i en kommun.

Anmälaren

De i min närhet och rent generellt allmän kännedom i denna lilla stad gör att det är ett utpekande. Sedan rubriken samt det andra som JT:s text innehöll är skarpt ifrågasättande utav den utredning som finns.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Jämtlands Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.

I beslutet har deltagit Stefan Johansson ordförande, Martin Schori, Publicistklubben, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Eva Burman, utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Carina Löfkvist, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Göran Ellung, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Filippa Bergin, Sven Hagströmer, Ruth Mannelqvist och Arash Sanari representerande allmänheten.