Jönköpings-Posten klandras för artikel om chefsrekrytering
november 26 2020
Jönköpings-Posten, exp. nr. 73/2020, dnr. 20302
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Jönköpings-Posten för att ha åsidosatt god publicistisk sed.
_______________
Genom beslut den 22 september 2020 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Jönköpings-Posten.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman riktat klagomål mot två publiceringar av Jönköpings-Posten.
Vad mediet publicerade
Den första publiceringen var en artikel i den digitala utgåvan den 4 september 2020 med rubriken Så vill Smot hitta rätt i chefskaoset – nu efterlyser de en öppen chef med stark röst i kulturlivet. Den andra publiceringen var en artikel i den tryckta utgåvan den 5 september 2020 med rubriken Chefskaoset ska brytas. Artiklarna hade i huvudsak samma innehåll.
Artiklarna handlade om arbetet med rekryteringen av en ny chef till Smålands musik-och teater (Smot). Av ingressen framgick att efter två mindre lyckade rekryteringar skulle man nu försöka få till ett fungerande ledarskap.
Av artikeltexten framgick att du tidigare innehaft denna position:
“År 2015 gled Per-Ola Nilsson in från en projektanställning till att bli chef för Smot. Först som vikarie men 2017 som fast anställd.”
Det framgick vidare att du tvingades sluta efter konflikter, dålig arbetsmiljö och bristande förtroende. Du fick också ett avgångsvederlag på 24 månadslöner, vilket kostade skattebetalarna runt 2,5 miljoner kronor.
Artiklarna baserades bland annat på en intervju med Rune Backlund (C), ordförande i den så kallade ana-nämnden och som varit med sedan kulturhusets början.
Han såg den kommande chefen som en betydelsefull person:
“- Förre teaterchefen Bernt Lindqvist var väldigt aktiv och stundtals provocerande i kulturpolitiken. Per-Ola Nilsson syntes nästan inte alls och verkade inte ha några kopplingar till folk. Men som chef för Smot är det oerhört viktigt att bygga upp en kontaktyta gentemot övriga kulturlivet.”
Han sa att dörren inte var stängd för att spela musikaler i framtiden men att det inte gick att låsa alla resurser till detta. En ny chef måste se hela uppdraget:
“- Vi ska tillgodose många inriktningar med begränsade resurser. Ingen verksamhet har råd att göra allt man vill. Den digitala kulturfesten på Spira kan bli ett bra test för hur det funkar och hur publiken tar emot det.”
Tidningen frågade honom om han tyckte att Smot:s tidigare chefstillsättningar hade varit misslyckade. Han svarade:
“- Per-Ola Nilssons tillsättning var jag aldrig inblandad i, han kom in via en projektanställning men det blev ju inte så framgångsrikt med honom. Systemet med tre chefer innan honom blev lite luddigt och där hade det vi nog behövt ett bättre styre.”
I artiklarna fanns dessutom ett fotografi av dig och det framgick att kulturhuset under din tid som chef bland annat satsat på en musikal.
Anmälan
Som skäl för din anmälan anförde du följande.
Artikeln var ensidig med underton av ett totalt misslyckande, utan någon annan röst. Den bestod av en rad faktafel som till exempel hur tillsättningen av dig gått till, med journalistens ordval om att du skulle ha glidit in på jobbet.
Rekryteringen av dig hade skett genom ett normalt förfarande med ett enigt fack och ledning vid tillsättandet. En välrenommerad rekryteringsfirma hade gjort grundliga undersökningar av dig.
Tidningen bidrog till en förtalskampanj som pågått och fortfarande pågick mot dig. Grunden för denna kampanja var personliga syften från anställda, fack, vissa tjänstemän och politiker.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen prövar om en enskild person orsakats en oförsvarlig publicitetsskada.
Det står en tidning fritt att, inom ramen för god publicistisk sed, välja vinkel för sin rapportering. Detta innebär att en tidning till exempel kan välja en kritisk vinkel. Det finns inte heller något krav på att de negativa uppgifterna ska uppvägas av lika många positiva.
Det finns ett allmänintresse av att media rapporterar om kultursektorn och rekryteringar till chefstjänster inom offentlig sektor. Det finns också ett allmänintresse av att rapportera om ditt chefskap, samt anledningarna till och effekterna av att du slutade. Medieombudsmannen har därför inget att invända mot att tidningen rapporterat om ämnet.
Som tidigare chef inom offentlig förvaltning får du tåla att bli namngiven och granskad i din tidigare yrkesutövning. Huvudfokuset i artiklarna ligger dock inte på ditt arbete som chef, utan på rekryteringen av en ny chef. Det är förståeligt att du reagerar när andra uttalar sig negativt om dig i media. Uppgifterna som sådana är dock inte ur ett medieetiskt perspektiv tillräckligt nedsättande för att motivera medieetiskt klander.
Trots att du upplever publiceringarna som besvärande, har du således inte orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Det finns därmed inte skäl att kritisera tidningen för brott mot god publicistisk sed.
Ärendet avskrivs.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat MO:s beslut och därvid anfört bland annat följande.
Det är ytterst allvarligt att tidningen väljer att återge endast den ena sidans argumentation och verklighetsbild. Han har inte beretts tillfälle att ge sin version av händelserna.
Tidningen har tidigare rapporterat om detta i en artikelserie och anmälaren har då vid flera tillfällen beretts möjlighet att ge sin bild av händelserna. I de nu aktuella publiceringarna ligger huvudfokus på hur regionen tänker agera framåt för en hållbar situation i den skattefinansierade verksamheten. Tidningen menar därför att det inte var befogat att bereda anmälaren plats att kommentera redan tidigare kommenterade uppgifter.
Anmälaren anför att de anmälda publiceringarna är ett exempel på hur tidningen förlitar sig på rykten och påståenden utan faktagranskning och utan möjlighet för den utpekade att samtidigt få försvara sig mot påståendena.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Det finns, som MO framhåller, ett allmänintresse av att media rapporterar om kultursektorn och rekryteringar till chefstjänster inom den offentliga sektorn. Det finns också ett allmänintresse av att rapportera om chefskap samt anledningarna till och effekterna av att någon har slutat. Som tidigare chef i offentlig förvaltning får man, som MO anför, tåla att bli namngiven och granskad i den tidigare yrkesutövningen. Nämnden delar därför MO:s bedömning att det inte finns anledning att klandra tidningen för innehållet i artikeln i sig. Emellertid ska, enligt de pressetiska reglerna, en felaktig sakuppgift rättas när så är påkallat. Vidare ska den som gör anspråk på att få bemöta ett påstående, om det är befogat, beredas tillfälle till genmäle. I det aktuella fallet har den tidigare chefen inte beretts möjlighet att, i anslutning till publiceringen, genom genmäle ge sin version av vad som förevarit i samband med att han anställdes och under hans tid som verksamhetschef. Enligt nämndens uppfattning är de kritiska uttalandena om honom i artikeln av sådan karaktär att han borde ha getts tillfälle till genmäle.
Nämnden finner mot denna bakgrund att tidningen genom publiceringen har åsidosatt god publicistisk sed. För det ska tidningen klandras.