Exp nr 2/2008 Trollhättans Tidning/Elfsborgs Läns Allehanda (TTELA)
I ett referat från en rättegång publicerades känsliga uppgifter om målsäganden. PON fann att tidningen åsidosatt god publicistisk sed genom publiceringen.
Publiceringen
Trollhättans Tidning/Elfsborgs Läns Allehanda (TTELA) publicerade den 21 mars 2007 ett referat från en rättegång mot en person som stod åtalad och dömdes för bl.a. grov kvinnofridskränkning och misshandel. Artikeln publicerades även i nättidningen.
Tidningen återgav delar av målsägandens uppgifter i rätten, då hon berättade om privata förhållanden och omständigheterna som hade föregått de våldsamheter hennes före detta sambo hade riktat mot henne. Åldern på de inblandade och kvinnans ålder då förhållandet inleddes angavs, liksom orten.
Vidare skrev tidningen att kvinnan blivit gravid och talade om hennes ålder vid den tidpunkten. Mot bakgrund av vad hon hade upplevt i relationen till mannen hade hon övervägt abort.När hon hade nämnt det alternativet för sambon hade han hotat skada henne och barnet. Mannen hade sedan inte tagit något ansvar för barnet när det var fött.
TTELA hade även skrivit om brottet i samband med att det inträffade. Notisen med läsbar rubrik var återgiven i faksimil i rättegångsreferatet den 21 mars.
Anmälan
Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av måls-äganden i rättegången, A.
A vände sig emot att tidningen sammantaget hade publicerat mycket personliga uppgifter om henne – inte bara ålder, hur hon och hennes före detta sambo hade träffats m.m. utan också att hon hade funderat på abort och mer eller mindre tvingats att behålla barnet. Många i A:s närhet hade hört av sig och hon hade fått försvara sina tankar på abort. Värst av allt var att hennes kärlek till dottern hade ifrågasatts av andra. Detta hade A upplevt som fruktansvärt kränkande.
A påpekade att staden som namngavs inte är stor och att det var lätt för en vid krets att räkna ut vem artiklarna på nätet och papperstidningen med det infällda faksimilet gällde.
Tidningens yttrande
TTELA anförde inledningsvis att det är av uppenbart allmänintresse att skriva om brott mot kvinnor och barn därför att dessa som offer befinner sig i ännu större underläge än offren för andra brott. Att referera rättegångar är en viktig del av demokratin framhöll tidningen. Att det ska ske med omtanke om de inblandade och med särskild hänsyn till brottsoffret fann tidningen självklart.
Tidningen framhöll att reportern valde att berätta de detaljer om mannens och kvinnans förhållanden som var för handen då parets barn föddes, därför att stor vikt lades vid just dessa under rättegången. Detaljerna var inte kränkande eller nedsättande för A utan bidrog till att ge en rättvisande bild av hur förhållandet föll sönder och utmynnade i misshandel och kvinnofridskränkning. Andra detaljer som kunde ha upplevts som kränkande eller obehagliga för anmälaren hade utelämnats.
TTELA ifrågasatte inte att A kände obehag av att läsa om vad som sades i rättegången men det innebar inte att tidningen hade kränkt henne. Det fanns ingenting i någon artikel som gjorde det möjligt för en vidare krets att identifiera anmälaren, påpekade tidningen. Tidningen ansåg det inte förvånande att A:s bekanta kommenterade artikeln. De har naturligtvis känt till att det var just henne den gällde.
PO:s beslut
I beslut den 16 november 2007 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering:
Det finns ingenting att invända emot att TTELA refererar den rättegång som följde på ett våldsbrott tidningen hade uppmärksammat då det ägde rum. Emellertid är det, som tidningen själv understryker, viktigt att sådan rapportering visar största möjliga hänsyn mot brottsoffret och att man avstår från att redovisa detaljer ur det mest privata i målsägandes liv.
Förmodligen är det som tidningen säger, nämligen att upplysningarna i de anmälda artiklarna inte var ägnade att peka ut anmälaren för en större, förut oinformerad krets. Emellertid var uppgiften som talade om att anmälaren hade övervägt att abortera det foster hon sedermera bar fram en så privat omständighet att det inte fanns någon anledning att avslöja den ens för den trängre krets som var bekant med anmälaren och visste vem rättegångsreferatet gällde.
Anmälaren har utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada och tidningen bör klandras.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Av de skäl PO har anfört finner nämnden att tidningen skall klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.