Exp nr 4/2012, Ölandsbladet, 2012-01-24
En artikel handlade om ett bygglovsärende i ett litet samhälle och behandlade frågor som kunde vara känsliga för de inblandade. Artikeln var skriven i en raljerande ton och innehöll vissa felaktigheter. Innehållet var sådant att det utpekade ”västkustparet” borde fått komma till tals redan i den första artikeln.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Ölandsbladet för att ha åsidosatt god publicistisk sed.
___________
Allmänhetens Pressombudsman (PO) har i skrivelse den 23 september 2011 anfört följande.
Vad tidningen skrev
Den 2 augusti 2011 publicerade Ölandsbladet en artikel med rubriken Strid i semesteridyllen – bygge stör sjöutsikt. Tidningen skrev att Tji havsutsikt hade gjort att en grannfejd blossat upp i Sandvik där två ”nybyggare” i den äldre delen av samhället tittade snett på varandra. Sommaridyllen var i kris.
På den ena sidan staketet och mycket nära tomtgränsen, rådde byggfeber. På den andra sidan rådde förtvivlan, utsikten över sundet förstördes.
I januari fick byggarna, ett par från västkusten, tillstånd att utöka huvudbyggnaden. Tillståndet var villkorat på ett sätt som innebar att en utsiktslucka lämnades åt grannarna. Därmed frid och fröjd i pittoreska Sandvik? Nix, skrev tidningen.
Västkustparet hade nya byggprojekt i bakfickan. I slutet av april hörde deras granne av sig till miljö- och byggnadsförvaltningen och berättade att utsiktluckan var på väg att täppas igen av en friggebod. Förvaltningens besiktningsgrupp ryckte ut och konstaterade att ”hela gränsen mot Persnäs – Sandvik X:XX blir bebyggd”.
Sedan började den kommunala byråkratin långsamt mala. I slutet av maj skickades en begäran om yttrande och en månad senare svarade västkustparet via advokat att de ansåg sig ha rätt att uppföra friggebod på aktuell plats. Först den 20 juli kom miljö- och byggnadsnämndens arbetsutskott till skott, för att konstatera att det var bråttom. Arbetet med åtgärden hade framskridit så långt att det fanns anledning att förbjuda fortsatt arbete, sades det i beslutet där västkustparet förbjöds att fortsätta byggnadsarbetena med att uppföra friggeboden.
”Den ene bygger igen allt för den andre”, kommenterade miljö- och byggchefen Göran Borgö. ”Förvaltningen försökte lösa det genom en kompromiss, men de (västkustparet) bygger på ett annat sätt ändå”.
På frågan om de nu förbjöds att uppföra friggeboden, svarade miljö- och byggchefen: ”Jo, det finns andra platser att lägga den på så att den inte stör grannarna”.
Den kanske redan är på plats, frågade tidningen. ”(suck) Jo, tydligen är det så… Den måste bort. Nu har jag inte beslutet i min hand och kommer inte ihåg om friggeboden måste bort helt eller om det endast gäller delen som skymmer utsiktluckan”, sade miljö- och byggchefen.
Enligt yttrandet till miljö- och byggnadsförvaltningen ansåg västkustparet att planbestämmelserna samt de särskilda bestämmelser som finns för en- och tvåbostadshus enligt plan- och bygglagen gav dem rätt att uppföra friggeboden på den valda platsen.
Fortsättning lär följa, skrev tidningen.
Den 9 augusti publicerade tidningen en uppföljande artikel med rubriken ”Tittar inte alls snett”.
Västkustparet hade hört av sig till tidningen och framfört synpunkter. De tillbakavisade uppgifterna om grannkonflikt i sommaridyllen. De sade att friggeboden inte var på plats; det var bara att åka dit och titta. De hade aldrig haft för avsikt att uppföra friggeboden utan att ha fått godkänt av myndigheten. Det var vad de ville få prövat.
Deras byggorder på friggeboden hade avbeställts redan i månadsskiftet maj/juni, så snart de fått kännedom om att grannarna hade synpunkter på placeringen. Det var olyckligt att det beskrivits som att grannarna tittade snett på varandra, för det gjorde de inte. Det fanns ingen konflikt. De kunde skilja på sak och person trots att de råkade ha olika uppfattningar i en rättsfråga. Enligt deras bedömning hade de en fortsatt god relation med grannarna.
De invände också mot kommunens beskrivning när det gällde tillkomsten av utsiktsluckan. Det var en helt ensidigt beslutad eftergift från deras sida för att tillmötesgå grannens önskemål. Bygglovet var utan förbehåll.
Vidare ansåg grannarna att sjöutsikten inte förstördes för den klagande grannen, att kommunens redovisning av ärendet innehöll flera felaktigheter, att Ölandsbladet spätt på med egna påhittade smaskigheter, att miljö- och byggchefen hade uttalat sig om fel ärende samt att de felaktigt hade utmålats som rättshaverister som obstruerade mot myndighetsbeslut och struntade i grannsämjan.
Om den rättsliga prövningen fortsatte och de fick rätt att bygga på den aktuella platsen, skulle de då göra det mot deras grannes vilja, frågade tidningen. ”Låt oss inte gå händelserna i förväg. Av flera skäl föredrar jag inte att svara på den frågan”, sade grannen.
Om fortsättning följer? Troligen, skrev tidningen.
Anmälan
Av er anmälan med bilagor framgår huvudsakligen följande:
Borgholms kommun meddelade i juli beslut i ett bygglovsärende rörande er fastighet på Öland. Beslutet föranledde Ölandsbladet att publicera den första av de anmälda artiklarna. Publiceringen föregicks av en intervju med kommunens miljö- och byggchef, vars uttalanden återgavs i artikeln.
Den första artikeln publicerades utan försök till kontakt med er.
Ni omnämns i artikeln som västkustparet, som också uppges vara nybyggare i den äldre delen av samhället på vars tomt det råder byggfeber. Sandviks samhälle är inte större än att det med lätthet går att identifiera både er och er fastighet. Under någon veckas tid efter publiceringen strömmade folk förbi, saktade in stegen och pekade mot ert håll.
Eftersom artikeln innehöll felaktigheter och framställde er i chikanerande dager, tog ni kontakt med miljö- och byggchefen för att förhöra sig om denne verkligen hade uttalat sig på det sätt som återgavs i artikeln. Denne svarade att han hade fått uppfattningen att journalistens frågor gällde ett helt annat, mer uppmärksammat bygglovsfall. Hans uttalanden kom därför olyckligtvis att avse det andra fallet – inte ert ärende.
Ni påtalade till tidningen att det förekom felaktigheter i kommunens redovisning av ärendet. Vidare beskrev tidningen omständigheterna kring den s k utsiktsluckan på ett sätt som det inte fanns stöd för i kommunens beslut. Tvärtemot vad tidningen påstod förelåg inget villkor i det tidigare beviljade bygglovet. Bygglovet var utan förbehåll. Att ni ändrade i bygglovsansökan var en ensidigt beslutad eftergift från er sida för att tillmötesgå grannarnas önskemål. Ni har en fortsatt god relation till grannarna. Vidare påtalade ni för tidningen att miljö- och byggchefens uppgifter avsåg ett annat ärende.
Ni bad att få ta del av den uppföljande artikeln innan den publicerades och fick artikeln mejlad till er på morgonen den 8 augusti. Eftersom ni var på semester tog ni inte del av mejlet förrän på kvällen. Ni mejlade då tidningen och bad den vänta med publiceringen i avvaktan på era synpunkter. Efterföljande morgon fick ni svar från tidningen att er reaktion kommit för sent och att tidningen redan hade gått i tryck.
Ni hade förväntat er att den uppföljande artikeln skulle innefatta ett redaktionellt beriktigande. Ni anser att Ölandsbladet har försökt slinka undan genom att ge er utrymme för genmäle i stället för att publicera en rättelse.
Det skulle av den uppföljande artikeln t ex ha framgått tydligt att det inte fanns några villkor i bygglovet. Ni planerade att uppföra en friggebod på tillåten plats på er tomt.
Ni vänder er inte mot att tidningen redovisade utgången av den kommunala prövningen. Vad ni reagerar mot är att tidningen har intolkat saker i det kommunala beslutet som inte står där, och fabulerat om ”västkustparets” beteende och avsikter samt målat upp en falsk bild av grannfejd och osämja. I sensationssyfte och utan grund har Ölandsbladet framställt er i klandervärd dager. Ni känner er kränkta. Omgivningens reaktioner har framkallat obehag för er.
Ni önskar att PO prövar huruvida artiklarna är förenliga med de pressetiska reglerna.
PO:s bedömning
Tidningen har skrivit om ett bygglovsärende. Frågor om bygglov har allmänintresse.
Det går inte att utesluta att ni är utpekade åtminstone inför en begränsad krets av personer.
Det framgår av er anmälan att ni vänder er mot såväl kommunens som tidningens beskrivning av bygglovsärendet. Det är inte PO:s uppgift att utreda hur de exakta förhållandena ser ut. Vad PO haratt bedöma är om någon blivit utsatt för en oförsvarlig publicitetsskada.
I den uppföljande publiceringen framkom era synpunkter. Tidningen skriver t ex att ni anser att kommunens redovisning av ärendet innehåller sakliga felaktigheter och att miljö- och byggchefen har uttalat sig om fel ärende. Det framgår bl a att friggeboden inte är på plats, att ni framfört till tidningen att bygglovet är utan förbehåll samt att ni enligt er bedömning har en god relation till grannarna.
Det är naturligtvis olyckligt att den första artikeln till viss del är missvisande. Jag håller också med om att publiceringarna är något raljerande. Dock är det min uppfattning att tidningen genom den uppföljande artikeln, som skedde relativt snabbt, har tillvaratagit er sak på ett acceptabelt sätt. I denna redogjordes utförligt för era invändningar.
Jag anser därför inte att artiklarna har orsakat er en oförsvarlig publicitetsskada och finner inte tillräckliga skäl att rikta pressetisk kritik mot Ölandsbladet. Ärendet medför inga ytterligare åtgärder från min sida.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Anmälarna har överklagat PO:s beslut. De har anfört i huvudsak samma omständigheter som hos PO. Tidningen har fått del av överklagandet men inte yttrat sig till nämnden.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Artikeln behandlar frågor som kan vara känsliga för de inblandade, inte minst i ett litet samhälle. Den är hållen i en raljerande ton och innehåller uppenbarligen vissa felaktigheter. Innehållet är sådant att det utpekade ”västkustparet” borde fått komma till tals redan i artikeln och inte först i en uppföljande artikel. För detta kan Ölandsbladet inte undgå klander.