Exp nr 37/2010 Aftonbladet, beslutsdatum 100504
I samband med Aftonbladets rapportering om en advokat, i vilken denne framställdes som en klandervärd person, offentliggjorde tidningen att advokaten PO-anmält tidningen. En av rubrikerna i rapporteringen saknade också täckning i texten och var ägnad att skada advokaten.
Pressens Opinionsnämnds Beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Aftonbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_________________
Genom beslut den 28 december 2009 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Aftonbladet till Pressens Opinionsnämnd.
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen publicerade
På sidan nio i Sportbladet den 20 februari 2009 publicerade Aftonbladet en artikel om advokaten A (namnet angavs). Huvudrubriken löd Riskerar ännu en varning. I en underrubrik sades: Advokaten A under utredning – igen: “Har inte följt vårt regelverk”.
I ingressen stod: Advokaten A på ——- (byråns namn) har redan varnats två gånger av Advokatsamfundet. Nu är han på nytt föremål för en prövning i disciplinnämnden. – Det pågår en utredning, säger generalsekreterare och advokaten Anne Ramberg.
I brödtexten citerades Anne Ramberg utförligare. Hon framhöll att många advokater arbetar med idrottsjuridik. De gör det med respekt för de advokatetiska reglerna. Det hade dock förekommit att enskilda advokater inte hade följt samfundets regelverk, vilket hade föranlett disciplinära påföljder. Med anledning av information från olika aktörer inom området hade Advokatsamfundet redan inlett ett arbete i detta hänseende.
Generalsekreteraren hade bekräftat att en advokat som utreddes var A och att det handlade om uppgifter som hade stått i artiklar i Sportbladet. A skulle bli föremål för förnyad prövning i disciplinnämnden. Utöver detta hade Anne Ramberg kortfattat redogjort för vad en advokat hade rätt att göra och inte göra.
På sidan tolv i samma nummer av Sportbladet återfanns rubriken Flyr från frågorna i vitt mot en svart platta. Ovanför fanns en hänvisningsrubrik som löd Frågorna A inte vill besvara. Invid denna återgavs ett antal obekräftade påståenden om kontroverser mellan advokat A och några av hans klienter. Varje fråga utmynnade i en begäran om kommentar. I brödtexten redogjorde Aftonbladet för sina fruktlösa försök att nå advokat A.
Längst ned på sidan, invid en bild på Aftonbladets reportrar i färd med att försöka få kontakt med A fanns en bildtext: “Advokat A har tidigare anmält aftonbladet.se till pressens opinionsnämnd. Ärendet granskas av pressombudsmannen.
Anmälan
Aftonbladets publiceringar anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av A.
A vände sig i första hand mot att Aftonbladet hade gett offentlighet åt hans PO-anmälan. Han ansåg att den som känner sig illa behandlad i pressen på ett sätt som inte är förenligt med god publicistisk sed, bör känna sig fri att anmäla saken till PO. Anmälaren ska kunna utgå ifrån att varken anmälan eller skriftväxlingen inför PO/Pressens Opinionsnämnd (PON) blir föremål för publicering eller omnämnande i tidningen med mindre än att PON klandrar publiceringen.
Enligt anmälaren gav Aftonbladets publicering av uppgiften om hans PO-anmälan intrycket av att han hade velat hindra Aftonbladets granskning av hans verksamhet. Upplysningen om PO-anmälan fick också den konsekvensen att den uppmärksamme läsaren kunde lockas att tro att den anmälda artikeln hade friats av PO ifall ingen publicering med klander från PO/PON återfanns i tidningen. Slutsatsen blev desto sannolikare då den anmälda artikeln låg kvar mycket länge på internet.
A anmärkte också på att Aftonbladet i publiceringen på Sportbladets sida nio i underrubriken slog fast att han inte hade följt Advokatsamfundets regelverk. Rubriken hade ingen täckning i texten. Ingenstans i de publicerade intervjuuttalandena gav generalsekreterare Anne Ramberg uttryck för uppfattningen att A skulle ha brutit mot samfundets regelverk.
A påminde också om att det i regler för Press, Radio och TV påpekas att folk kan bli anmälda till olika tillsynsinstanser av den enkla anledningen att någon vill skada dem. Det ska utgivarna ha i åtanke innan de väljer att publicera uppgifter om anmälningar.
Tidningens yttrande
Aftonbladet svarade genom sin ställföreträdande ansvariga utgivare, att skälet till att man givit offentlighet åt A:s PO-anmälan ingalunda var att låta förstå att advokaten hade försökt hindra tidningens granskning av hans verksamhet. Skälet var det rakt motsatta: Aftonbladet ville klargöra för läsarna att tidningen hade en konflikt med A från förut, något som skulle underlätta läsarnas värdering av informationen i de nya artiklarna.
Aftonbladet påpekade att anmälaren av allt att döma inte hade klart för sig vilka åtaganden tidningen har avseende fällningar i Pressens Opinionsnämnd. (Tidningen har förbundit sig att publicera fällande beslut; PO:s anm.) Beträffande rubriken till publiceringen på sidan nio i Sportbladet den 20 februari, som enligt anmälaren saknade täckning i artikeltexten, medgav tidningen att så var fallet. Sedan tidningen uppmärksamgjorts på detta i samband med att tidningen mottog A:s kompletterade PO-anmälan för yttrande, infördes skyndsamt en rättelse.
Tidningen beklagade att A under den långa tid som hade gått sedan publiceringen fram tills PO-anmälan nådde tidningen, inte en enda gång hade tagit kontakt med Aftonbladet för att få felet rättat.
PO:s bedömning
Det pressetiska självsaneringssystemet bygger på en hederskodex som stadgar att anmälningar till PO inte ges offentlighet. Skälet till detta är att människor som vill anmäla publicitet som de anser sig ha skadats otillbörligt av, ska kunna lita på att de inte riskerar att hamna i tidningarna för att de anmäler.
Det förekommer att anmälare själva ger offentlighet åt att de har anmält en publicering till PO. Mot det finns naturligtvis ingenting att invända. I enstaka fall väljer ansvariga utgivare att publicera uppgifter om anmälningar till PO ifall dessa kan anses ha stort allmänintresse och utgivaren har goda skäl att anta att anmälaren inte motsätter sig att dessa publiceras. När så har skett har jag nöjt mig med att muntligen uppmärksamma utgivaren på att förfarandet strider mot självregleringssystemets principer.
A är en offentlig person och hans PO-anmälan mot Aftonbladet ägde visst allmänintresse. Tidningen hade dock inga som helst skäl att anta att A var införstådd med att tidningen skulle ge publicitet åt det faktum att han hade anmält, allra helst som A i tidningens återkommande publiceringar hade framställts som en ytterst klandervärd person. Aftonbladets publicering stod till denna del i uppenbar strid med en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften samt med överenskomna förutsättningar för det pressetiska självsaneringssystemet.
Underrubriken till artikeln på sidan nio i Sportbladet den 20 februari saknade täckning i texten och var ägnad att skada A. Denne hade förvisso kunnat begära en rättelse tidigare. Likväl är det tidningens ansvar att sakinnehållet i dess rubriker är korrekt. Det ansvaret kan inte åligga dem som blir föremål för tidningens publiceringar. Även till denna del har Aftonbladet brustit i ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften och tidningen bör klandras.
Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Aftonbladet har anfört bl.a. följande. Avsikten med att publicera uppgiften om att anmälaren PO-anmält tidningen vid ett tidigare tillfälle var att upplysa läsarna om att tidningen och anmälaren har en konflikt, vilken manifesteras genom anmälan till PO. Det är svårt att tycka att upplysningen är fel och att den skulle orsaka anmälaren eventuella skador. Om anmälaren hade kontaktat tidningen tidigare hade felet med underrubriken till en av artiklarna som saknade täckning rättats till på ett tidigare stadium, vilket inte bara varit till gagn för tidningens läsare utan även för anmälaren.
Anmälaren har anfört bl.a. följande. När det gäller underrubriken i artikeln den 20 februari 2009 är det ointressant om och när anmälaren upptäckte felet. Tidningens ansvar för innehållet i sina artiklar inklusive dess rubriker torde gälla fullt ut oavsett om den person man skriver om själv upptäcker felet eller ej.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.
______________________
En ledamot har avvikande mening när det gäller beslutet att klandra Aftonbladets publicering av uppgiften att anmälaren tidigare anmält tidningen till PO. I detta sammanhang fungerar uppgiften som en information till läsaren att tidningens skriverier om anmälaren är starkt ifrågasatta, något som knappast kan skada anmälaren.