Exp nr 12/2013, Östgöta Correspondenten, 2012-02-12
Tidningen skrev i sin rubrik att en flicka som bjudit ut sig på nätet hade omhändertagits. Rubriken hade inte täckning i texten och var kränkande.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Östgöta Correspondenten för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_______________
Genom beslut den 3 december 2012 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende Östgöta Correspondenten till Pressens Opinionsnämnd.
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen publicerade
Den 21 juni 2012 publicerade Östgöta Correspondenten en artikel på sin hemsida, Corren.se, med rubriken Flicka som bjöd ut sig på nätet omhändertogs, En motsvarande artikel publicerades i papperstidningen dagen därpå, den 22 juni. Artikeln var ortsbestämd till X (ett län).
I artikeltexten stod att den —åriga (åldern angavs) flickan skulle ha haft flera sexuella kontakter med män som hon mött via internet. Det framgick av utredningen som låg till grund för ett nytt beslut att omedelbart ge flickan vård med stöd av lagen om vården av unga, LVU.
—åringen hade sedan årsskiftet — (ett årsskifte) varit aktuell inom socialtjänsten. Hon hade haft ett antal olika insatser och var sedan den — (ett datum) placerad på ett låst ungdomshem.
Grunden till den senare insatsen var att alla andra åtgärder visat sig otillräckliga. Bland annat hade hon rymt från behandlingshemmet flera gånger.
Utredarna konstaterade att flickan fortsatte att utsätta sig själv för risker genom sitt normbrytande beteende.
—åringen skulle ha haft flera sexuella kontakter med män som hon mött via internet. Hon skulle också ha varit utsatt för trakasserier och misshandel av vuxna män som hon träffat på det sättet
Enligt uppgift i utredningen hade det gjorts fem polisanmälningar om våldtäkt mot —åringen. Vid två tillfällen hade socialtjänsten gjort anmälan och vid de andra tillfällena flickan själv.
Alla polisanmälningar om våldtäkt var dock nedlagda.
Flickans mamma hade uttryckt oro över att —åringen utsatte sig för risker på internet och de relationer flickan skapade där. Mamman hade därför försökt begränsa dotterns användning av sociala medier.
Av LVU-beslutet framgick också att flickan pendlade mellan att uppvisa en stark attityd och att vara en sårbar flicka.
Anmälan
Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av flickans mamma. Hon anförde att både dottern och hon själv blev kränkta av artikeln.
Även om de inte namngavs rörde saken en extraordinär åtgärd mot ett barn, som inte skedde ofta i en mindre stad. Det gjorde att artikeln ledde till ett utpekande av dottern inför vänner och deras familjer.
Rubriken hade ingen täckning i den löpande texten och inte heller i domen. Att ta kontakt med okända personer i sociala medier var långt ifrån att “bjuda ut sig”! Hennes dotter skulle inte behöva lida ytterligare för “grooming”.
Sammantaget ansåg anmälaren att artikeln kränkte hela familjens privatliv. Hon hade mycket svårt att se vad allmänheten hade för intresse av detta. Hennes dotter var ett brottsoffer! Dottern och hennes anhöriga skulle visas största möjliga hänsyn.
Alla polisanmälningar hade inte lagts ned utan en hade lett till åtal.
Dottern hade mått dåligt under lång tid. Föräldrarna hade under lång tid kämpat för att flickan skulle få hjälp. I det här fallet hade det krävts omhändertagande enligt LVU, en åtgärd som borde ha satts in långt tidigare.
Nu hade dottern äntligen fått hjälp och chansen till en ny start. Tanken var att hon skulle komma tillbaka till ett vanligt liv och gå i skolan. Det kändes väldigt svårt nu eftersom artikeln var mycket utlämnande och utpekande i flickans vänkrets och skola.
Dottern var bara ett barn på — år. Hon skulle inte behöva utstå denna kränkning.
Tidningens svar
Östgöta Correspondenten svarade genom sin ansvariga utgivare:
Artikeln byggde på en dom i förvaltningsrätten. Skälet till publiceringen var att det fanns ett stort allmänintresse i att berätta om risker som möter unga människor på nätet och i sociala medier.
Föräldragenerationen var inte alltid lika hemtam i bruket av sociala medier som de unga. Det gjorde att vuxenvärlden hade svårare att förutse de risker och utmaningar som mötte unga människor under nätsurfandet.
Internet gav nya möjligheter till förströelse, som att interagera med vänner och att lära sig nya saker. Men ungdomar vittnade också om nätmobbning och svårigheter att bedöma hur mycket om sig själv man kan lämna ut. På nätet förekom också regelrätt grooming, dvs. att vuxna utger sig för att vara yngre än de är för att på så sätt söka sexuella kontakter med minderåriga.
Östgöta Correspondenten hade återberättat delar av förvaltningsrättens dom – men utan att lämna några ingående detaljer. Tidningen hade självklart utelämnat namn på den person saken gällde, liksom andra detaljer som kunde indikera vem det rörde sig om. Corren hade inte heller angivit i vilken kommun personen var bosatt.
Tidningen hade bara skrivit att det handlade om en —årig flicka i (ett län). Artikeln publicerades på en ovinjetterad nyhetssida, alltså inte på någon ortssida. Länet hade över — invånare. Därmed ansåg tidningen att den hade iakttagit den försiktighet som den enskildes integritet krävde.
Anmälarens kommentar
Anmälaren återkom till sin kritik mot tidningens rubrik. Den hade inte täckning i artikeltexten och var kränkande. Rubriken upptog dessutom en tredjedel av artikelns storlek!
Detaljerna i förvaltningsrättens dom handlade om ytterst privata angelägenheter. Corren hade återgett dessa detaljer. Detta skadade dottern och var inte motiverat av allmänintresset.
Hur stort (länet) var hade egentligen ingen betydelse. Corren vände sig till läsare i dotterns vänkrets och sociala nätverks område.
Uppföljande svar från tidningen
Corren ansåg att rubriken hade täckning. Artikeln skildrade en verklighet där unga människor genom internet lockades till situationer och handlingar vars konsekvenser de inte kunde överblicka. Rubriken hade inte någon moraliskt normativ ton utan försökte helt enkelt skildra händelserna som föranlett myndighetsingripandet. Tidningen vidhöll att flickan hade anonymiserats.
PO:s bedömning
Frågan om riskerna med internet för unga användare, bland annat när det gäller sexuella kontakter mellan vuxna och barn, har ett stort allmänintresse. Det var därför motiverat att tidningen berättade om fallet.
Vid publiceringen av sådana mycket integritetskänsliga uppgifter krävs dock att tidningen tar stor hänsyn till den omskrivna minderåriga, så att varje risk för identifiering utesluts.
Tidningen har i detta fall vidtagit åtgärder för att flickan inte ska bli utpekad: namn och bostadsort framgår inte. Det står bara att rapporteringen gäller — (ett län).
Jag har dock inte anledning att ifrågasätta vad anmälaren har anfört om att den detaljerade beskrivningen av flickans problem och omhändertagandet av henne enligt LVU (en relativt ovanlig och allvarligt ingripande åtgärd mot ett barn), tillsammans med flickans ålder, var tillräckligt för att hennes vänkrets och deras familjer skulle förstå eller åtminstone starkt misstänka att rapporteringen gällde flickan.
Denna krets i flickans omgivning har genom artikeln fått en mer detaljerad kunskap om flickans förhållanden, än vad dessa personer kunde förväntas känna till innan.
Avgörande för bedömningen är artikelinnehållet i relation till rubriken Flicka som bjöd ut sig på nätet omhändertogs. Formuleringen “bjöd ut sig” har inte täckning i artikeltexten och är kränkande. Även om det står klart att tidningen inte haft någon avsikt att moralisera, kan formuleringen ändå uppfattas som att flickan skuldbeläggs.
Sammanfattningsvis: Saken är av stort allmänintresse men en rapportering av detta slag kräver att varje risk för utpekande undanröjs. Tidningen har inte lyckats med det. Vidare hade rubriken inte täckning i artikeln och var kränkande.
Mot denna bakgrund är minbedömning att Östgöta Correspondenten bör klandras för brott mot god publicistisk sed.
Jag överlämnar därför ärendet till Pressens Opinionsnämnd för avgörande.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.