Yoga World, exp. nr. 7/2020, dnr. 18568
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Yoga World för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_______________
Genom beslut den 18 februari 2019 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) [1] ett ärende avseende en anmälan mot Yoga World till Pressens Opinionsnämnd.
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen publicerade
Den 20 november 2018 (nr 8 för 2018) publicerade Yoga World en artikel med rubriken “Jag ville vara superwoman”.
I ingressen stod att A [namn angivet] visste hur det var att leva med smärta – både fysiskt och psykiskt. För Yoga World berättade hon om hur hon hade trampat rakt in i ett helvete, men också hur hon med yogans hjälp kunde komma ut på andra sidan.
Artikeln var en längre intervju med A med vinjetten “Min historia”.
I artikeln stod att A tidigt hade en önskan om att arbeta som polischef. Hon kom efter juridikstudier in på den treåriga polisutbildningen och började arbeta som yttre befäl i X-orten [ort angiven]. Hon var duktig och blev efter ett tag handplockad av polismästaren i [distrikt angivet], som ville ha henne som distriktsjurist.
Under mellanrubriken Nya utmaningar stod att A vid den tiden hade träffat sin dåvarande man och börjat klättra i karriären. Jobbet som distriktsjurist tråkade ut henne och hon saknade spänningen från fältet.
En dag dök det upp en spännande jobbmöjlighet på en annan avdelning inom polisen som väckte A:s uppmärksamhet.
“Om jag får den tjänsten så har jag kommit dit jag ville vara från början”, var hennes tanke. Men samtidigt höjdes varnande röster: “De är inte snälla mot kvinnor där, ska du verkligen söka dig dit?!”.
A var välbekant med jargongen och det tvivelaktiga beteendet mot många kvinnor inom polisen, där ojämnställda löner och ett mer eller mindre uttalat hat mot kvinnor existerade på vissa avdelningar.
” – I värsta fall sågs vi bara som sexobjekt. ‘Hon har säkert knullat sig till sin karriär’ var ingen ovanlig kommentar”, sade A.
Men trots det hyste A inga tvivel – tuffhet och driv hade ju hittills varit vägen ut ur alla svårigheter.
Under samma period skulle polisen genomgå en stor omorganisation. Närmare 450 chefspositioner skulle rationaliseras bort i bildandet av den nya myndigheten. Årsskiftet 2014/2015 skulle den nya polisorganisationen vara på plats.
A:s roll i jätteuppdraget blev [titel angiven] under en enhetschef med ansvar för att skapa arbetsgrupper.
” – Det var bara män i ledningsgruppen. Samtidigt tror jag att jag fick jobbet eftersom de letade efter någon som vågade att vara tuff. De hade lagt märke till mitt galna driv och såg att jag kunde leverera. Jag hade goda vitsord och var erkänt bra på att få ihop grupper.”
A fokuserade bland annat på att implementera penningtvättslagen i samarbete med Ekobrottsmyndigheten, riksåklagaren och Kronofogden. Jobbet var utmanande och spännande. Hon fick resa på flera internationella uppdrag.
Men det var något som skavde. A:s chef hade börjat göra fysiska närmanden mot henne och bete sig allmänt obehagligt.
” – Han gjorde fruktansvärda saker mot mig”, berättade A som fortfarande hade svårt att prata om det som hänt. Samtidigt menade hon att #metoo-vågen kom som en lättnad, eftersom det då började pratas mer öppet om den här typen av övergrepp.
” – Jag berättade allt som hände för [min man], men var samtidigt i en tuff beroendeställning gentemot min chef som krävde mycket av mig. Jag började deala med min egen känsla för vad som var okej och inte och kunde nästan köpa att han tog sig friheter eftersom vi hade bra flyt jobbmässigt.”
Men till slut skedde en avgörande händelse som fick bägaren att rinna över:
” – Han tvingade in mig i hissen och gjorde vissa saker”, berättade A och sade att hon efteråt plågades av enorma skuld- och skamkänslor.
När hon berättade för sin man om det inträffade konfronterade han chefen, vilket fick till följd att denne kort därefter gick in i väggen och blev sjukskriven.
A, vars inställning hittills hade varit att de sexuella trakasserierna var det värsta “– det andra kan jag ta” – fick en ny chef. Hon trodde att allt nog skulle ordna upp sig. Det visade sig dock att mobbingbeteendet och härskartekniken hos de andra i ledningsgruppen hade gått för långt.
Under mellanrubriken Korruption och hätsk stämning stod att vid den tiden började även stämningen i stort inom polisen bli sämre. Alla började bli oroliga för vad som skulle hända med deras tjänster i och med omorganisationen.
Vid den tiden startade Interpol kampanjen “Turn back Crime” mot organiserad brottslighet. A:s ansvarsområde var [rättsområde angivet] och hon blev engagerad i kampanjen. Hon blev projektansvarig.
Hon arbetade 70-timmarsveckor. Tanken var att hennes jobb skulle mynna ut i en rapport om hur man i framtiden skulle agera på området.
Hennes inställning var att det behövdes ett kontrollerande organ för att säkerställa att skattebetalarnas pengar användes på rätt sätt. Den inställningen gillades inte av hennes chef. Han menade att det kunde peka ut korruption inom de egna leden. A utsattes för diverse härskartekniker och blev alltmer osynliggjord i gruppen.
” – De började ignorera mig under ledningsmöten, och inte sällan hade de egna gruppmöten efter våra officiella möten där allt som bestämts när jag varit med revs upp.”
Även om de sexuella trakasserierna nu hade upphört så förvärrades mobbingsituationen. Hon tog hjälp av två kvinnliga kollegor som hade chefspositioner inom andra avdelningar inom polisen. De lovade att backa henne om hon valde att anmäla och rådde henne att lämna situationen.
A ville inte lämna och höll fast vid mantrat “bara jag håller ut det här halvåret så blir det bra”.
Under mellanrubriken Ingen återvändo stod att A rasade i vikt. En av de kvinnliga kollegorna som lovat att stötta henne slog larm till skyddsombudet eftersom hon inte accepterade hur A blev behandlad. A funderade på att sjukskriva sig.
Hon konfronterade sin chef men han tog inte tag i saken. Till slut närmade sig den [datum angivet] då rapporten skulle in. När hon lämnade in sin rapport blev hon ifrågasatt av sin chef som menade att hon pekade ut vissa personer inom polisen.
” – Plocka bort uppgifterna om ett kontrollorgan, annars antyder du ju att vi har problem. Om du inte gör det kommer det att sluta illa för dig”, sade han till mig.
A gick till polisens HR-konsult som mötte henne med kritik. Hon ändrade i rapporten men behöll en oförändrad kopia själv.
Hon sade till sin chef att hon skulle polisanmäla de brott mot arbetsmiljölagen hon hade utsatts för. Hon anmälde cheferna för att de inte hade agerat och stoppat det som pågått, trots att hon hade påtalat trakasserierna och oegentligheterna under mer än ett halvårs tid.
Det sexuella utnyttjandet lämnade hon därhän – hon skämdes för mycket. En kopia av anmälan gick till Polisförbundet vilket ledde till att man började skydda sig internt.
(Vid sidan av artikeln fanns en faktaruta om mobbning på arbetsplatser.)
Under mellanrubriken Utfryst stod att A blev persona non grata, fick inte fortsätta med sina internationella uppdrag och förlorade sitt kontor för ett skrubbliknande gammalt rökrum.
Hon höll ut en månad och fick kontakt med en psykolog. Processen efter arbetsmiljöanmälan drog ut på tiden. Hennes kvinnliga chefskollega vågade inte längre stå för sina ord.
Nationaldagen, den 6 juni [årtal angivet], blev en svart dag för A då hon valde att säga upp sig. Hon rasade ner i en djup depression. Hon stämde polisen för att ha provocerat fram hennes uppsägning. Det var fullt krig.
En kväll stod hon på [plats angiven] för att ta sitt liv. Därefter fick hon en akut psykologtid som räddade hennes liv. Hon mådde också mycket fysiskt dålig. Hon hade även drabbats av PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och hade svåra ångestattacker.
Under mellanrubriken Livräddande yoga stod om hur yogan kom in i A:s liv.
På sista sidan i artikeln fanns en ruta med rubriken Upplevelserna blir till böcker. I texten stod att A hade varit gäst hos Malou efter tio. Där pratade hon om de sexuella trakasserier och bestraffningar hon utsatts för av sina högre chefer samt den utbredda tystnadskulturen och rädslan inom polisen.
Hon mådde fortfarande psykiskt dåligt av och till. Att hon under arbetet med böckerna tvingades se tillbaka på det som skett hade känts både bra och fruktansvärt jobbigt.
Böckerna hade grund i A:s upplevelser, även om namn och vissa förhållanden hade ändrats. Den första delen, [boktitel angiven], släpptes den [datum angivet].
Anmälan
NN [namn angivet] anmälde tidningen. I artikeln intervjuades A av chefredaktören Sara Valfridsson. I artikeln berättade A om sina upplevelser inom polisen och pekade ut honom som skyldig till sexualbrott och sexuella trakasserier.
Uppgifterna i artikeln var osanna. Han hade aldrig sexuellt trakasserat, ofredat eller utnyttjat henne sexuellt.
Han blev utpekad för att ha begått sexualbrott och det var enligt tidningen “fruktansvärda saker”. Endast fantasin begränsade läsaren i vad som avsågs med detta.
Artikeln innebar allvarlig skada för honom och kränkte honom både privat och i arbetet som polis. Kränkningen skedde inför en betydande krets. Som chef med koordineringsansvar för ett stort antal andra myndigheter och aktörer i samhället blev han särskilt drabbad. Han var inte en offentlig person.
Publiceringen påverkade hans möjligheter att utöva sitt arbete. Förtroendet för honom var kraftigt skadat och det gick förmodligen inte att rätta till. Artikeln skadade även förtroendet för polisen. Hans familj blev också drabbad.
Tidningen hade inte på något sätt varit källkritisk. Den hade låtit en person med hämndbehov helt ensidigt berätta utifrån #metoo-rörelsen, en rörelse A var aktiv i under vintern 2017-2018.
A:s syfte var att skada honom som person och som polis. Genom tidningens agerande hade tidningen tillhandahållit en arena för förtal och brutit mot publicistisk sed.
Beskrivningen av hennes liv och karriär gjorde det lätt för läsaren att identifiera honom. Utpekandet av honom var mycket tydligt. Hon berättade att det var hennes chef som hade utfört de sexuella trakasserierna och att denne slutligen blev sjukskriven. Artikeln innehöll uppgifter om exakt vilken arbetsplats och tid som chefen påstods ha begått övergrepp. Beskrivningen lämnade inget tvivel om att det var anmälaren som var aktuell chef.
Han var under den aktuella perioden chef för en enhet vid [avdelning inom polisen angiven]. A var anställd vid enheten och han var hennes chef under ett drygt halvår från januari [årtal angivet]. A beskrev utförligt hur hon hamnade på den arbetsplatsen.
På grund av medicinska skäl var han tvungen att sjukskriva sig i september [årtal angivet]. Eftersom han var chef för en nationell enhet blev sjukskrivningen uppmärksammad inom en stor krets hos polisen.
Han återgick till arbetet vid årsskiftet [årtal angivna] och arbetade på en annan myndighet under [årtal angivet]. Han hade ingen kontakt med A under sjukskrivningen. Han hade inte heller träffat henne efter sjukskrivningen.
Hon kontaktade honom sedan skriftligen. Av korrespondensen framgick att hon ville få referenser till en tjänst hon sökte. Sedan frågade hon om de skulle äta lunch. Kort därefter skrev hon om konflikten med sina nya chefer och ledningsgruppen, samt att hon hade gjort en arbetsmiljöanmälan om trakasserier. Anmälan avsåg inte sexuella trakasserier. Hon ville också att han skulle ordna ett bra jobb till henne. Hon rekommenderade även honom att söka en tjänst.
Korrespondensen visade tydligt att hon varken hyste agg mot honom eller var rädd för honom med anledning av sexuella trakasserier eller något annat.
A:s make tog kontakt med honom och bad honom om hjälp att ordna ett bra jobb för henne på den nya myndigheten. Maken kontaktade aldrig honom med anledning av sexuella trakasserier mot A. Påståendet var helt falskt.
A blev mycket besviken och irriterad över att han inte kunde hjälpa henne med ett jobb. Detta var sannolikt A:s grundläggande hämndmotiv.
Arbetsmiljöanmälan berörde många och A blev därmed känd för en stor krets inom [avdelningen]. Andra fick lämna redogörelser i samband med utredningen men det fick inte han göra.
Av stämningsansökan som A lämnade in i slutet av [årtal angivet] framgick att hon ansåg sig motarbetad och trakasserad av flera chefer vid [avdelningen], vilket också skulle ha varit orsaken till att hon hade sagt upp sig. Han var inte berörd i stämningsansökan på något sätt. Han återgick till arbete på [avdelningen] i januari [årtal angivet].
A intervjuades i radio och stämningen publicerades på internet. Processen pågick under hela [årtal angivet] och avslutades med att hennes krav lämnades utan bifall. Processen gjorde A känd för en ännu större krets inom hela polismyndigheten, och även utanför myndigheten.
A tog kontakt med initiativtagarna till #nödvärn, som var polisens #metoo-upprop. Den [datum angivet] intervjuades A i tv-programmet Malou efter tio. I programmet berättade hon att hennes chef, när hon var nyanställd vid polisen, hade utnyttjat henne sexuellt. Hon gjorde även en intervju med TV4-nyheterna som sändes på kvällen. Hon var den enda polisen eller före detta polis som gick ut på detta sätt under #metoo-rörelsen.
Händelsen hade stort nyhetsvärde eftersom den rörde en polischef. Nyheten fick stort genomslag. Hon blev därmed känd för en ännu större krets.
Inom polisen och bland allmänheten diskuterades vem polischefen var. Han ringades snabbt in som den mest sannolika. Han fick flera samtal från kollegor, andra statligt anställda och vänner som ville visa honom stöd. Många andra tog avstånd. Han märkte en tydlig distansering från flera på arbetsplatsen och privat.
A intervjuades också i Expressen, vilket förstärkte uppmärksamheten ytterligare. Hon var mer återhållsam i den intervjun och berättade om försök till sexuellt utnyttjande och ville inte beskriva detaljer.
Skadan var redan skedd. Rykten, skvaller och spekulationer gick runt i en mycket stor krets i hela landet.
A skrev en roman tillsammans med sin nye make som släpptes i oktober [årtal angivet]. Boken utspelade sig på [avdelningen]. Personerna var lättidentifierade och de kränktes och hånades i boken. Boken uppmärksammades och väckte mycket känslor. Hon blev därmed återigen ett diskussionsämne inom polisen och vid flera andra brottsbekämpande myndigheter.
I olika konton på sociala medier gjordes reklam för artikeln i Yoga World. Det gällde till exempel konton kopplade till A:s företag. Hon skulle i artikeln berätta om sitt liv och sanningen om vad som hade hänt under hennes tid hos polisen.
På grund av hennes tidigare agerande var det en stor krets som hade koll på hennes sociala medier. Den kommande intervjun blev alltså känd för en stor krets, vilket innebar att tidningen fick en spridning bland läsare som normalt inte köpte den.
Han fick tidningen av en kollega den 23 november. Kollegan sade att han borde läsa den och att innehållet var “en snackis i polishuset”. I polishuset arbetade ca 2 000 personer.
Yoga Wold gavs ut med åtta nummer per år. Tidningen fanns ute i handeln under en lång tid. A:s ovanliga namn publicerades på tidningens framsida och namnet var välkänt i poliskretsar. Tidningen var även av sådan typ att den sparades, lånades ut eller hamnade i olika väntrum.
Yoga World skrev artiklar om hälsa och välbefinnande på ett kärleksfullt sätt. Det som stod i tidningen uppfattades av läsarna som sant. Tidningen publicerade sannolikt få artiklar där den kritiskt granskade exempelvis myndigheter och personer. Tidningen borde därför ha varit särskilt noggrann och ansvarsfull när den gjorde denna typ av artikel.
Tidningen hade inte varit källkritisk eller gjort någon granskning. Artikeln var ovanligt omfattande. Alla fotografier utom ett hade tillförts av A själv. Artikeln gav intrycket att vara medveten reklam för henne och hennes företag. Reklamen för hennes bok i slutet av artikeln förstärkte detta.
Intervjun genomfördes i slutet av augusti 2018 och publicerades ca tre månader senare. Chefredaktören hade alltså haft gott om tid att göra research och reflektera över innehållet.
Vidare beskrev A sitt psykiska mående i artikeln, vilket också borde ha gett signaler till tidningen att göra en ansvarsfull värdering av innehållet. Även A:s uttryckta avsky mot polisen borde ha lett till att redaktören övervägt om det fanns ett hämndmotiv från A:s sida.
Yoga World hade drygt 10 000 följare på Facebook och på Instagram. Tidningen publicerade i samband med intervjun ett inlägg på Instagram där A beskrevs som fantastisk. Liknande skedde i samband med att vinternumret kom ut i handeln. Detta väckte frågor om Yoga Worlds förmåga att vara opartisk och saklig i relation till dessa allvarliga anklagelser.
Det var angeläget att media uppmärksammade sexuella övergrepp, och #metoo-rörelsen var viktig. Det var emellertid även mycket allvarligt att peka ut en enskild för dessa särskilt klandervärda brott för spridning till en stor krets.
Yoga Worlds publicering hade allvarligt kränkt honom och tillfogat honom en betydande skada som skulle påverka hans liv under lång tid.
Anmälaren bifogade bland annat utskrifter från Instagram, uppgifter om ansvarig utgivare och tidningens framsida med rubriken “‘Jag ville vara superwoman’ Yogan räddade A efter år av trakasserier“.
Tidningens svar
Tidningen svarade genom sin ansvariga utgivare Sara Valfridsson. Tidningen publicerade återkommande personliga porträtt i intervjuformat där olika personer med koppling till yogabranschen lyftes fram.
Det var inte ovanligt att personer fann sin väg till yogan efter motgångar i livet, exempelvis psykiska problem och trauman. Det var det som tidningen och målgruppen fokuserade på.
Det var ett självutlämnande porträtt med en berättelse om en individs resa under ett trettiotal år. Vinjetten “Min historia” förstärkte det.
Det var inte de sexuella trakasserierna eller enskilda händelser som var i fokus. Artikeln gjorde inget anspråk på att vara ett avslöjande reportage, komma med nya fakta eller ha något nyhetsvärde.
Intervjupersonen hade tidigare berättat om de trakasserier hon utsatts för i stora mediekanaler (TV4, Expressen, Aftonbladet) i samband med #metoo och #nödvärn. Stämningsansökan avseende arbetstvisten och anmälan om brott mot anställningsskyddslagen var offentlig.
Anmälaren nämndes inte med namn. I artikeln angavs att han var den intervjuade personens chef men inte under vilken tidsperiod. Tidpunkten som nämndes i artikeln syftade på en historisk omorganisation inom polisen som var känd inför en bred allmänhet. Däremot fanns det ingen tidsangivelse för hur lång tid innan dess intervjuobjektet blev engagerad i frågan. Det gick därför inte att avgöra om det rörde sig om dagar, veckor, månader eller år. Det talade för att det inte gick att peka ut en viss tidsperiod eller koppla den till en viss person.
Anmälaren anklagades inte för något brott.
Artikelns längd talade för att den del där anmälaren ansåg sig vara utpekad inte var i fokus eller var själva huvudsyftet med artikeln.
Det var mobbing på arbetsplatsen som var fokus i artikeln, inte sexuella trakasserier, vilket förstärktes med faktarutan “Mobbing på arbetsplatser”.
Yoga World nådde en nischad målgrupp och hade en begränsad läsekrets. Tidningen hade en liten upplaga. Artikeln hade inte publicerats på nätet.
Anmälarens kommentar
Det stämde att Yoga World återkommande publicerade artiklar om personers livsresor. Det kränkande innehållet mot en tredje person fick därför stor genomslagskraft eftersom tidningen uppfattades återge sanningen på ett helt annat sätt än dagstidningar.
Delar av artikeln med kränkande innehåll hade kunnat väljas bort utan att det av tidningen angivna primära syftet med artikeln gått förlorat.
Tidningen hade inte tagit del av det tidigare nyhetsflödet om intervjuobjektet. Det var även tveksamt om tidningen hade tagit del av stämningen för att kontrollera sakinnehåll. Sannolikt hade redaktören låtit intervjupersonen granska/korra artikeltexten och hon hade fått tillföra egna, privata foton.
Indirekt hävdade tidningen att den var fri att publicera kränkande artiklar utan att vara källkritisk mot tidigare nyhetsflöde eller intervjupersonens berättelse.
Hela artikelns upplägg innebar ett mycket tydligt utpekade av honom. Intervjupersonen var enbart verksam vid polisen under [årtal angivet] och hade anmälaren som chef från januari till i slutet av september. Datumet den [datum angivet] angavs som tidpunkten när hon skulle lämna in en rapport till sin nya chef. Hon gjorde kort därefter arbetsmiljöanmälan. Hon beskrev även att det var efter årsskiftet [årtal angivet] som hon fråntogs arbetsuppgifter i den nybildade myndigheten.
Tidsförhållandena var med andra ord mycket tydliga. Det rådde ingen tvekan om att det var under [årtal angivet] som hon utsattes för sexuella trakasserier av en chef, en chef som senare blev sjukskriven. Hon beskrev även sina arbetsuppgifter inför ombildandet av polisen så en mycket stor krets personer kunde identifiera vem som var hennes chef under den tiden.
Det framgick tydligt i artikeln att anmälaren pekades ut för att ha begått brott genom sexuella trakasserier och även “sexuellt utnyttjande”. Oavsett artikelns huvudsyfte, fokus och disposition hade berättelsen om att en polischef utfört sexualbrott mot en anställd stor genomslagskraft. Tidningen verkade inte ens ha reflekterat över detta.
Att tidningen har en mindre upplaga borde inte innebära att det ställdes lägre pressetiska krav på tidningen. Aktuellt nummer av tidningen nådde en större krets än normalt. Tidningen var tillgänglig flera månader i olika typer av butiker och affärer. Tidningen var typiskt en sådan som lånades ut och innehållet spreds dessutom muntligt. Den arbetskamrat som gav tidningen till anmälaren ett par dagar efter utgivningen läste sannolikt inte tidningen normalt.
Anmälaren hade efter anmälan till PO fått flera bekräftelser på att uppgifterna var spridda bland väldigt många. Han hade valt att informera polisledningen om artikeln och förhållandena kring förtalsuppgifterna. Uppgifterna var kränkande och osanna.
Ytterligare skriftväxling
Tidningen påpekade att intentionen med artikeln inte var att hänga ut någon. Uppgifterna som togs med i artikeln hade valts ut för att göra intervjuobjektets livsresa tydlig. Formuleringen “sexuellt utnyttjande” fanns inte i texten.
Anmälaren uppgav att oavsett intentionerna från tidningen hade uppgifter som kränkt och skadat honom valts ut och publicerats. Formuleringen “det sexuella utnyttjandet” förekom i artikeln på sidan 17 i artikeln under rubriken Ingen återvändo. Det var tydligt vem detta avsåg.
PO:s bedömning
Inledningsvis kan det konstateras att frågor om sexuella kränkningar och trakasserier, inte minst i arbetslivet, har ett uppenbart samhällsintresse. En högt uppsatt chef inom polisen får tåla att hans agerande blir föremål för granskning. Det finns alltså ingen invändning mot ämnet tas upp.
Chefen påstods i intervjun ha gjort fysiska närmanden och haft ett allmänt obehagligt beteende. Vidare anges att han hade gjort “fruktansvärda saker” mot henne, och tvingat in henne i en hiss och gjort “vissa saker”. I artikeln används begreppen “sexuella trakasserierna”, “övergrepp” och “det sexuella utnyttjandet”.
Händelserna beskrivs inte i detalj. Däremot är det tydligt att hon som intervjuas påstår att den aktuelle chefen har utsatt henne för allvarliga sexuella trakasserier. Det är beteenden som kan vara brottsliga.
Personen som intervjuades har rätt till sin berättelse. Det vilar emellertid ett ansvar på tidningen att inte återge berättelsen så att andra drabbas av en oförsvarlig publicitetsskada. Påståendet om sexuella trakasserier, oavsett sanningshalten, är kränkande för anmälaren. I artikeln är det endast den intervjuades version som presenterats och påståendet har aldrig utretts av polisen.
Tidningen har inte publicerat chefens namn. Däremot förekommer följande identifierande uppgifter om tiden före, under, och efter aktuella händelser:
- Hon gick från arbetet som distriktsjurist hos polisen och började på en avdelning under perioden då polisen genomförde en stor omorganisation. Omorganisationen skulle vara på plats årsskiftet 2014/215.
- Hon hade rollen som [titel angiven] under en enhetschef, med ansvar för att skapa arbetsgrupper.
- Det var bara män i ledningsgruppen.
- Hon fokuserade bland annat på penningtvättslagen och samarbetande med vissa andra myndigheter.
- Chefen blev sjukskriven efter att hennes dåvarande man konfronterat honom.
- Hon fick därefter en ny chef.
- Interpol startade kampanjen “Turn back Crime”. Hennes nya ansvarsområde beskrevs i artikeln. Hon var projektansvarig.
- Hon skulle lämna in en rapport den [datum angivet].
- Hon hade påtalat trakasserierna under mer än ett halvårs tid.
- Hon sade upp sig den 6 juni [årtal angivet].
Uppgifterna ovan gör att tidpunkten för de påstådda händelserna går att avgränsa relativt snävt. Personer med insikt i polisens organisation kan alltså förstå vilken högt uppsatt chef som avses, särskilt mot bakgrund av uppgiften att den aktuella chefen blev sjukskriven.
De uppgifter tidningen har publicerat innebär alltså att anmälaren pekats ut för en betydande krets inom polisen.
Anmälaren har även påpekat att intervjupersonen är välkänd inom polisen av ett flertal orsaker. Det finns ingen anledning att ifrågasätta att artikeln mot bakgrund av detta har spridits bland poliser, och därmed nått en större krets än vad Yoga Worlds artiklar annars brukar.
Inför denna krets medför tidningens oreserverade uppgifter om sexuella trakasserier en oförsvarlig publicitetsskada för anmälaren. För den bör tidningen klandras.
Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Endast tidningen har yttrat sig i sak i nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd instämmer i PO:s bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.
[1] Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.