Exp nr 48/2012, Arbetarbladet, 2012-05-08
Tidningen skrev felaktigt att anmälaren använt ett föräldrapar som barnvakt åt sina egna barn, även efter att personen anmält paret för misstänkta övergrepp. Ingenstans framskymtade det att tidningen självt försökt belägga det allvarliga påståendet. Den publicitetsskada anmälaren drabbades av vägdes inte upp av de korrigerande åtgärder tidningen vidtog.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Arbetarbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.
____________________
Genom beslut den 14 mars 2012 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende Arbetarbladet till Pressens Opinionsnämnd.
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen skrev
Den 12 oktober 2011 publicerade Arbetarbladet en artikel med rubriken Misstänkta för sexövergrepp anlitades som barnvakt.
Av ingressen framgick att ett föräldrapar från X (en ort angavs) hade blivit anmälda för övergrepp mot sina barn. Den som anmält dem hade efter anmälan anlitat paret som barnvakt åt sina barn.
Nu skulle Socialstyrelsen för tredje gången granska socialtjänstens agerande i samband med att de två barnen blev omhändertagna under uppmärksammade former.
Artikeltexten berättade att det var en privatperson som anmält paret från X. Det hade lett till att föräldraparet åtalades för sexuellt övergrepp respektive medhjälp till övergrepp mot sina barn. Båda friades senare från misstankarna, men barnen var under en period placerade i familjehem.
Ett 30-tal bekanta till familjen hade engagerat sig i ärendet och kritiserat kommunens individ- och familjeomsorgsnämnd på en rad punkter. Vid två tillfällen hade detta lett till en granskning av nämnden hos Socialstyrelsen. Båda gångerna hade Socialstyrelsen kommit fram till att ingen kritik kunde riktas mot nämnden.
Nu skulle en tredje granskning genomföras sedan det visat sig att den som anmälde paret till kommunen både före och efter anmälan anlitat dem som barnvakter åt sina barn. Detta skulle framgå av ett bandat vittnesförhör från tingsrätten.
Socialstyrelsen ville veta om individ- och familjeomsorgsnämnden, ifo, med anledning av den här uppgiften gjorde någon särskild bedömning av hur trovärdig anmälaren var innan beslut togs om att barnen skulle omhändertas.
Dagen efter, den 13 oktober 2011, publicerade tidningen en notis med rubriken Inte längre betrodda barnvakter.
I den uttalade sig den person som anmält paret. Hon sa:
“Jag anlitade inte det här paret som barnvakter efter det att jag lämnat in min anmälan. Vi hade gjort upp om att de skulle passa mina barn. Men efter de uppgifter jag fick ta del av blev det naturligtvis inte aktuellt.”
Anmälan
Saken anmäldes till PO av den person som anmält paret till kommunen. Hon menade att påståendet i den första artikeln – att hon anlitat paret efter anmälan – var lögn och förtal. Det hade naturligtvis aldrig varit aktuellt att låta dem passa barnen, trots att de tidigare kommit överens om det.
Reportern hade inte sökt henne för en kommentar inför publiceringen, utan hon hade själv fått ta kontakt med honom efteråt. Han hade då ändrat på artikeln på nätet, men enligt anmälaren på ett otillfredsställande sätt.
Nu ifrågasatte både folk som kände henne och andra hennes beteende. Hon var rädd att gå till sitt arbete, där hon var ytterst sårbar och helt utan möjlighet att försvara sig mot den mobb som redan skapats i staden.
Tidningens svar
Tidningen svarade genom sin utgivare att artiklarna var en del av Arbetarbladets mer än årslånga bevakning av ärendet. Händelserna hade också behandlats av Uppdrag granskning i Sveriges Television, vilket lett till ett enormt medialt genomslag.
Artiklarna grundade sig på Socialstyrelsens nya utredning, där man bett kommunen yttra sig över uppgiften att anmälaren använt det anmälda paret som barnvakter efter anmälan. Socialstyrelsen ville ha ifo-nämndens syn på hur man med dessa uppgifter som bakgrund bedömde anmälarens trovärdighet.
Anmälaren hade nästa dag tagit kontakt med tidningen och menat att uppgifterna var felaktiga eller missuppfattade. Det ledde till att uppgifterna ändrades i nätartikeln och att ett klarläggande publicerades i nästa dags tidning.
Publiceringen var relevant och ansvarsfull. De klargörande uppgifterna publicerades utan dröjsmål, så snart det över huvud taget var möjligt.
PO:s bedömning
Att Socialstyrelsen gör en ny, tredje undersökning av kommunens agerande i detta uppmärksammade fall har ett allmänintresse.
Den centrala uppgiften i artikeln är att anmälaren använt föräldraparet som barnvakt åt sina egna barn, även efter anmälan till kommunen om misstänkta övergrepp. Detta påstående upprepas tre gånger i artikeln utan någon form av reservation. Det framställs som ett faktum av rubriken, i ingressen och i en passus i näst sista stycket där det står att “det visat sig” att anmälaren agerat på det här sättet.
Ingenstans framskymtar det att tidningen själv försökt belägga uppgiften – den återges som en självklar sanning.
Med tanke på den omfattande bevakning som tidningen haft av ärendet i mer än ett års tid hade det varit rimligt att tidningen själv kontrollerat påståendet, till exempel genom att tala med anmälaren.
Att anmälaren är utpekad i en större krets råder det ingen tvekan om. Arbetarbladet har skrivit om ärendet i mer än ett års tid och saken har behandlats av en rad andra medier.
Den publicitetsskada anmälaren råkat ut för handlar inte bara om att uppgiften är felaktig och kränkande. Den ifrågasätter hela hennes trovärdighet som uppgiftslämnare till kommunen. Det framgår av Socialstyrelsens fråga till kommunen.
Mycket snabbt visade det sig att uppgiften var felaktig, när anmälaren tog kontakt med reportern. Det var bra att tidningen korrigerade i nätartikeln och införde notisen i följande dags tidning.
Uppgifterna i ursprungsartikeln är emellertid av allvarligt slag och har förorsakat anmälaren en svår publicitetsskada. Denna vägs inte upp av de korrigerande åtgärder tidningen vidtagit. Därför bör tidningen klandras.
Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd för beslut.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Tidningen har anfört bl.a. följande. Tidningen delar inte PO:s uppfattning att det inte råder någon tvekan om att anmälaren är utpekad i en större krets. Familjen, de anmälda makarna och därmed barnen – liksom anmälaren – lyftes fram i offentligheten först i samband med Uppdrag Gransknings utlämnande reportage tre veckor senare. När artikeln skrevs var situationen en helt annan. Av hänsyn till att barnen på något sätt skulle kunna bli identifierade valde tidningen en mycket återhållsam publicering utan utpekande detaljer och koncentrerade sig helt på hur fallet hanterats på myndighetsnivå, av socialtjänst och rättsliga instanser. Tidningen fann inga rimliga skäl att ifrågasätta Socialstyrelsens uppgifter i skrivelsen till ifo-nämnden. Anmälarens kompletterande uppgifter publicerades omgående.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.