Exp nr 34/2004 Anhörig
Ett debattinlägg om Subutex publicerades uppgifter om en persons tidigare missbruk och nuvarande bruk av det omdebatterade preparatet. Kränkningen förstärktes av att personen användes som exempel i ett debattinlägg vars åsikter personen inte delade.
Publiceringen
Föräldraföreningen mot narkotika (FMN) ger ut tidskriften Anhörig. I nr 4/2003, som utkom den 15 september 2003, publicerades på insändarplats en artikel med rubriken Det är väl klart att knarkarna vill ha Subutex.
Skribenten L, verksam på FMN Riks, hade på ett föreningsmöte stött ihop med en person som använde Subutex. Skribenten kände igen personen som X, som i slutet av filmen /vars titel angavs i artikeln/ med eftertryck berättade om sin haschpsykos, hur hemsk den varit och hur viktigt det var att ingen testade droger. I artikeln angavs det förnamn som X bär. “Då är det bättre att man frågar någon som provat, så slipper man vara med om det jag varit med om” eller något liknande blev då X:s slutreplik på filmen, som fanns att hyra från FMN Riks. Själv brukade L använda sig av filmen för att visa på ungdomars alkoholvanor vid information till föräldrar med barn i årskurs 6. I mötespausen hade L gått fram till X och berättat att hon kände igen X. L hade också berättat att hon brukade använda sig av filmen. X reagerade positivt och sade att skribenten i fortsättningen kunde berätta för föräldrarna att det hade gått så bra för X. L hade sagt till X att, eftersom X var med i Brukarföreningen måste X ha gått vidare till heroin och därefter gått på Metadon eller Subutex. X bekräftade det samt berättade om bruket av Subutex och att det gick bra för X.
I artikeln fortsatte intervjun och L lämnade sina egna kritiska kommenterar till bruket av Subutex.
I anslutning till texten fanns en bild på preparatet Subutex med en bildtext i vilken sades att L menade att Subutex inte var något annat än ett “surrogat till heroin” – och det hjälpte knappast missbrukaren att bli drogfri.
Anmälan
X anmälde publiceringen till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Skribenten hade inte talat om för anmälaren att hon tänkte använda deras samtal i en artikel. Uppgifterna om anmälarens förnamn och filmen var tillräckliga för ett utpekande. Det var kränkande att bli förknippad med skribentens negativa och felaktiga beskrivning av Subutex. Bl a var anmälaren mycket kritisk till bildtexten. Att på detta sätt bli uthängd i tidningen var väldigt smärtsamt. Som f d missbrukare hade hon en lång och mödosam väg tillbaka till ett vanligt liv. Tidningen hade inte respekterat anmälarens integritet.
Tidningens yttrande
Tidningen valde att svara genom skribenten L som anförde att inom FMN fördes en fortlöpande debatt om Metadon och Subutex genom insändare i föreningens tidning Anhörig. Flertalet av medlemmarna var klart emot dessa ersättningspreparat och till den skaran hörde även skribenten. X:s fall visade också att haschrökning kunde leda till heroinmissbruk. Många ungdomar idag sade att hasch inte var farligare än alkohol men X var ett exempel på att det inte var så enkelt. Den omnämnda filmen var gammal. Den fanns tillgänglig för utlåning från FMN Riks till lokalföreningarna. Filmen tillhörde dock inte de mest utlånade filmerna, just på grund av att den var så gammal. L:s uppfattning var att heroinister inte blev drogfria genom ersättningspreparaten, eftersom dessa var morfinbaserade precis som heroin. L tyckte att man skulle satsa på andra alternativa lösningar, istället för att förlänga “missbruksperioden”. Att X tidigare gått med på att framträda i filmen, talade för att X även nu i viss utsträckning fick tolerera ett utpekande.
Anmälarens kommentar
Anmälaren ville inte diskutera för- och nackdelar med ersättningsmedlen.
L hade i frågan om substitutionsbehandling ruckat på respekten för andra människor för att få fram sina åsikter. L fick inte identifiera anmälaren och utgå från X som exempel för att föra fram sina ståndpunkter. När man befann sig mitt i ett skört rehabiliteringsjobb, kunde minsta kränkning ge det ofta redan dåliga självförtroendet en törn.
PO:s bedömning
I beslut den 17 december 2003 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd och anförde bl a följande:
Ett debattinlägg om Subutex har sin självklara plats i ett forum som Anhörig. Allmänintresset av en sådan debatt får dock inte leda till oförsvarliga kränkningar av enskilda.
Uppgifterna om anmälarens förnamn och filmen var tillräckliga för att peka ut /anmälaren/ för en viss krets. Till denna krets förmedlades uppgifter om anmälarens missbruk, som gått från hasch till heroin, samt /anmälarens/ bruk av Subutex. Uppgifterna var klart integritets-
kränkande.
Denna kränkning av /anmälaren/ förstärktes av att /anmälaren/ användes som exempel i ett debattinlägg vars åsikter /anmälaren/ inte delade, för övrigt utan att X ens kände till att X skulle bli omskriven.
Mot denna bakgrund anser jag att debattinlägget ledde till en oförsvarlig publicitetsskada för anmälaren. Att anmälaren för länge sedan framträdde i en film medför inte någon annan bedömning.
Enligt min mening utgör publiceringen ett klart brott mot god publicistisk sed.
Tidningens och anmälarens yttranden till Pressens Opinionsnämnd.
Tidningen har yttrat sig till nämnden genom sin ansvarige utgivare och anfört att den inte anser att inlägget strider mot god publicistisk sed. I tidningen finns fortlöpande artiklar om behandling och vård. Den rapporterar om missbruket av Subutex. Tidningen pekar på att X är engagerad i Brukarföreningen som har en motsatt uppfattning i dessa frågor.
Anmälaren har i sitt svar inte gått in på den omstridda frågan utan sagt att anmälaren inte skulle ha namngivits i artikeln.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Nämnden ansluter sig till PO:s bedömning av publiceringen. Nämnden finner därför att Anhörig brutit mot god publicistisk sed.