En tidning publicerade ett flertal artiklar om en brand. Läsarna gavs utrymme att spekulera på tidningens hemsida huruvida anmälaren skulle dömas för branden. Detta bedömdes vara kränkande för anmälaren varför tidningen klandrades.
Exp nr, 97/2010 Anmälan mot Eskilstuna-Kuriren, 2010-11-09
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Eskilstuna-Kuriren för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_____________
Genom beslut den 20 september 2010 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Eskilstuna-Kuriren till Pressens Opinionsnämnd (PON).
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen publicerade
Under hösten 2009 publicerade Eskilstuna-Kuriren ett flertal artiklar om branden i stadshotellet i Eskilstuna i februari 2009.
Den 15 september 2009 publicerades en läsarfråga på ekuriren.se. Frågan löd: “Tror du att 29-åringen kommer att dömas för branden på Statt?”. 881 personer svarade på frågan. 81 % svarade ja, 13 % nej och 6 % att de inte visste.
Den 24 oktober löd tidningens förstasidespuff Attentatet mot Statt – Skyldig. Eskilstuna tingsrätt hade funnit att det var 29-årige A (namnet angavs) som anlagt branden i stadshotellet i Eskilstuna, hotell Statt. En ansiktsbild på A visades.
Inne i tidningen fortsatte rapporteringen under huvudrubriken Livstids fängelse och utvisning. Tingsrätten hade funnit A skyldig till grov mordbrand och dömt honom till livstids fängelse. Dessutom skulle A utvisas och tvingas betala drygt en halv miljon kronor till ett stort antal drabbade.
Enligt domstolen kunde det inte ha varit någon annan än A som tänt på. Tingsrätten hade slagit fast att kläder som hittats i sopcontainrar en bit bort från hotellet tillhörde gärningsmannen. På en keps och en tröja hade det funnits DNA-spår från A. I en soptunna i närheten av hotellet hade polisen bl a hittat en handske med spår av bensin samt A:s DNA. Vittnesuppgifter och övervakningsfilm hade visat att en man, sekunder efter att branden startat, sprungit ut ur gränden bakom hotellet och sedan kastat handskarna i soptunnan. Vidare menade tingsrätten att det faktum att A hade skickat ett sms cirka en timma efter branden stämdeväl överens med hur en gärningsman skulle kunna agera efter ett utfört uppdrag.
En liknande artikel publicerades på tidningens hemsida, ekuriren.se, den 23 oktober.
I en artikel på samma uppslag stod att A och hans försvarsadvokat Hans Sundberg inte ville kommentera tingsrättsdomen. Till Sveriges Radio Sörmland hade Sundberg dock sagt att han tyckte att domen syntes vara förutbestämd och att den skulle överklagas.
I ytterligare artiklar uttalade sig målsägandebiträdet Staffan Bergfeldt, en presstalesman från polisen och vd:n för hotell Statt. Alla tre var nöjda med domen.
Den 12 november publicerades en artikel med rubriken Den fällande Stattdomen överklagas till hovrätten – Försvaret kräver att hela rättegången i Eskilstuna görs om. A och hans advokat Hans Sundberg hade överklagat den fällande domen i Stattmålet. Samtidigt krävde de att hovrätten skulle undanröja tingsrättens dom på grund av rättegångsfel och återförvisa målet till tingsrätten. Det advokaten ansåg utgöra rättegångsfel gällde tingsrättens agerande beträffande förhören med tre personer i Turkiet. Advokaten var bl a kritisk till att frågor till personerna ställts skriftligen och att försvaret inte hade tillåtits närvara under förhören i Turkiet. Advokaten ifrågasatte att de tre personerna alls betraktades som vittnen.
Om hovrätten skulle finna att tingsrätten inte hade begått något rättegångsfel yrkade A att han skulle frias från anklagelserna om grov mordbrand. I tredje hand yrkades att A skulle få sitt fängelsestraff tidsbestämt.
Enligt Svante Melin, presstalesman i Stattmålet, hade advokat Hans Sundberg haft möjligheter att hålla förhör med personerna i Turkiet. Advokaten hade dock inte fått A:s tillåtelse att göra det, sade Svante Melin.
En kortare version av artikeln publicerades på ekuriren.se den 11 november.
Anmälan
A anmälde Eskilstuna-Kuriren genom ombudet Hans Sundberg den 30 november 2009. Ombudet anförde sammanfattningsvis följande.
A kände sig djupt kränkt av Eskilstuna-Kurirens skriverier. Rapporteringen hade allvarligt skadat A och hans familj.
Publiceringen av anmälarens namn och bild i samband med rapporteringen om tingsrättens dom stred mot de pressetiska reglerna. Det fanns inte något allmänintresse som motiverade namnpubliceringen.
A hade dömts till livstids fängelse i tingsrätten den 23 oktober. Hovrätten hade emellertid undanröjt tingsrättens dom den 20 november och återförvisat målet till tingsrätten på grund av rättegångsfel. Ombudet påpekade att den som blivit anklagad för brott skulle betraktas som oskyldig till dess att hans skuld lagligen fastställts.
Genom att Eskilstuna-Kuriren pekat ut A som skyldig, utan att det fanns någon lagakraftvunnen dom, hade rättssäkerheten satts på spel. Det fanns en risk att rapporteringen påverkade den domare och de nämndemän som skulle avgöra A:s framtid.
Det var allvarligt att tidningen redan innan huvudförhandlingen hade publicerat en läsarundersökning där läsarna kunde rösta om de tyckte att A skulle dömas för branden. Anmälaren ansåg att tidningens agerande gjort att han inte kunnat garanteras en rättvis rättegång.
Tidningens yttrande
Eskilstuna-Kuriren svarade genom sin ansvarige utgivare.
Mordbranden på stadshotellet i Eskilstuna ägde stort allmänintresse, det var en av de största nyhetshändelserna i stadens historia. Över hundra hotellgäster hade tvingats fly ut ur den övertända byggnaden mitt i vinternatten, det hade varit nära att branden blivit en fruktansvärd katastrofsom krävt många dödsoffer. Det fanns ett stort intresse kring vilka krafter som låg bakom hotellbranden.
Tidningen hade rapporterat om mordbranden, polisutredningen, åtalet och den påföljande rättegången. Det hade varit en dramatisk kedja av händelser. När anmälaren dömdes till livstids fängelse, lagens strängaste straff, hade det med beaktande av allmänintresset fallit sig naturligt att namnge anmälaren.
Läsarfrågan som publicerats på webben kunde inte betraktas som pressetiskt felaktig, även om tidningen förmodligen hade formulerat frågan på ett annat sätt om man på nytt tagit ställnig till frågan. Det torde vara självklart att allmänheten på olika sätt diskuterade och värderade substansen i åtal. Webbfrågan varen underordnad bisak i en betydligt större helhet. Frågan hade inte orsakat anmälaren någon publicitetsskada eftersom namnet på anmälaren då inte hade publicerats.
Ytterligare om PO:s handläggning
Anmälaren har beretts tillfälle att svara på tidningens yttrande, men inte inkommit med något svar.
PO:s bedömning
Ämnet för rapporteringen, branden på stadshotellet i Eskilstuna, äger stort allmänintresse.
Anmälaren har särskilt vänt sig mot att Eskilstuna-Kuriren namngav honom i samband med tingsrättens dom från den 23 oktober 2009. Jag konstaterar att anmälaren dömdes till livstids fängelse för grov mordbrand. Mot bakgrund av det allvarliga brott anmälaren dömdes för anser jag att tidningen haft tillräcklig anledning att namnge honom. Jag konstaterar även att tidningen följde upp saken och rapporterade om att hovrätten sedermera friade anmälaren från misstankarna om brott.
Anmälaren har även riktat kritik mot tidningens webbfråga, där läsare fick svara på om de trodde att den misstänkte 29-åringen skulle dömas för branden.
I sammanhanget finns anledning att erinra om att en person som misstänks för brott i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger.
Att läsare på tidningens hemsida gavs utrymme att spekulera i huruvida anmälaren skulle dömas för branden måste betraktas som mycket kränkande för anmälaren. Även om anmälaren inte namngavs i frågan konstaterar jag att åtminstone en del personer i hans närhet visste om att han var misstänkt för branden. Enligt min mening har Eskilstuna-Kuriren genom publiceringen av läsarfrågan brustit i ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften.
Mot ovan tecknade bakgrund överlämnas ärendet till Pressens Opinionsnämnd (PON).
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Anmälaren har meddelat att han inte har något att erinra mot att Pressens Opinionsnämnd prövar ärendet.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning och finner att Eskilstuna-Kuriren ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.