Kritik för påstående om hot

mars 16 2004


Exp nr 35/2004 Ryska Posten



Ryska Posten är en medlemstidning för ägare till katter av rasen Russian Blue. I ett publicerat meddelande från styrelsen lämnades obestyrkta påståenden om att en namngiven person hade ägnat sig åt trakasserier och hot av andra medlemmar.

Publiceringen

Ryska Posten är medlemstidning för Russian Blue Klubben, en sammanslutning med 400 medlemmar som äger katter av rasen Russian Blue.

I nr 2/2003 av Ryska Posten, som utkom den 30 juni 2003, meddelade styrelsen att ett antal personer begärt uteslutning av en medlem som genom trakasserier och hot under många år ägnat sig åt vad som i det närmaste var att betrakta som förföljelse av enskilda medlemmar. Styrelsen kunde inte acceptera detta. Personen i fråga var nu utesluten ur Russian Blue Klubben men hade i enlighet med stadgarna rätt att få sin sak prövad på ett klubbmöte. Ett sådant skulle äga rum i slutet av augusti.

I nr 3/2003 av Ryska Posten, som utkom den 30 september 2003, publicerades ett protokoll från ett styrelsemöte i Russian Blue Klubben. Där stod att styrelsen enhälligt beslutat utesluta A (namnet angivet) ur klubben i enlighet med paragraf fem i stadgarna.

Anmälan

A anmälde Ryska Posten till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Han påtalade att den första publiceringen innehöll kränkande och nedsättande omdömen om honom samt brottsanklagelser utan att han namngavs. I nästkommande nummer hade han namngetts. Tidningen gick ut till samtliga medlemmar samt till ett stort antal domare vid kattutställningar. Syftet var troligen att svärta ner honom så att han måste sluta med utställningar och kattuppfödning.

Yttranden till PO

Ryska Posten svarade atttidningen var den huvudsakliga informationskanalen mellan styrelsen och medlemmarna. Där fanns den återkommande spalten ”Styrelsen informerar” och styrelseprotokollen publicerades fortlöpande. Den första publiceringen ville beskriva bakgrunden till uteslutningsärendet. När protokollet publicerades i nr 3/2003 hade redan det allmänna medlemsmötet hållits där uteslutningen fastställdes. Det var alltså känt i klubben vilken medlem det gällde. Före medlemsmötet hade A dessutom mejlat till ett större antal medlemmar och upplyst att uteslutningsärendet gällde honom. Tidningen skickades ut till ett 20-tal nordiska domare som dömde korthårskatter. A:s påstående att han måste sluta med att ställa ut katter var att underkänna dessa domares integritet.

A anförde att han inte beretts tillfälle att bemöta de kränkande omdömen som publicerats om honom. Han hade i privata mejl gjort vissa omständigheter kända. Det kunde aldrig ersätta publiceringen i en tidning. Innehållet kom också en bredare allmänhet till del genom att Ryska Posten skickades till veterinärer och djursjukhus.

PO:s beslut

I beslut den 16 december 2003 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering:

Den första publiceringen faller utanför tremånadersgränsen medan den andra ligger inom gränsen. Den eventuella publicitetsskadan kan bedömas endast om de två publiceringarna analyseras tillsammans. Publiceringarna har skett i två på varandra följande nummer av tidningen. Anmälaren har känt sig utpekad med kränkande uppgifter när den andra publiceringen lagts till den första. Jag anser därför att det finns skäl att utnyttja den möjlighet att göra undantag från tremånadersbestämmelsen, som regelverket för PO-PON medger. Min bedömning omfattar båda publiceringarna.

Namngivningen, som skett genom publiceringen av styrelseprotokollet i nr 3/2003, innebär att anmälaren blivit utpekad inför medlemmarna i Russian Blue Klubben och ytterligare ett mindre antal läsare. Saken gäller en omstridd fråga inom klubben. Flertalet av läsarna torde ha haft alltifrån en begränsad till en grundlig kännedom om vad konflikten gällde och vem som var dess huvudperson. Inom denna krets har ämnet stort allmänintresse.

Även om anmälaren förståeligt nog har upplevt obehag genom att styrelseprotokollet publicerades, får han tåla att hans namn kom i tryck. Att anmälaren själv till en del av klubbens medlemmar framfört att uteslutningsärendet gällde honom, innebär därtill en begränsning av publicitetsskadan.

De påståenden om anmälaren som gjordes i nr 2/2003 av Ryska Posten har i kombination med styrelseprotokollet i nr 3/2003 medfört en publicitetsskada. Den interna debatten i en medlemstidning kan ibland vara hård, och tonläget skarpt. Det är acceptabelt. Men i det här fallet handlar det om tillvitelser mot anmälaren, som delvis kan tolkas som en obestyrkt anklagelse om brott. Redan det är en avvikelse från god publicistisk sed. Vidare har tidningen överskrivit gränserna för sådan sed genom att inte erbjuda anmälaren en möjlighet till samtidigt – jag betonar samtidigt – bemötande av de mycket förklenande påståendena om hans person.

Därför bör Ryska Posten få pressetiskt klander.


Yttranden till Pressens Opinionsnämnd

Tidningen har i yttrande till Pressens Opinionsnämnd anfört att styrelsen inte har nekat A att uttala sig i tidningen. Däremot fick A inte möjlighet till samtidigt genmäle. Det berodde bl a på viss brådska i samband med publiceringen. Dessutom är spalten ”Styrelsen informerar” inte något debattinlägg.

A har i en kommentar anfört att det måste vara tidningens uppgift att försöka få in ett samtidigt bemötande.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Nämnden ansluter sig till PO:s bedömning och finner att Ryska Posten genom publiceringarna har brutit mot god publicistisk sed.