Kvartal frias för publicering om förekomsten av post-covid

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Kvartal.

Genom beslut den 28 mars 2022 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Kvartal.

MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.

Du har, som ordförande för Föreningen XY och även för egen del, anmält två artiklar i nättidskriften Kvartal (kvartal.se):

Artikel 1:  Postcovid: samma symtom i ny förpackning publicerad den 6 december 2021

Artikel 2:  Postcovid: jakten på en biologisk förklaring och vad som gör patienterna friskare publicerad den 13 december 2021.

Båda artiklarna publicerades under vinjetten Samhälle Pandemi.

Vad mediet publicerade

Artikel 1

Innehållet i ingressen

Var postcovid eller långtidscovid en kultursjukdom? Journalisten Hanne Kjöller utforskade ämnet. Det visade sig att i Region Stockholm hade närmare 60 procent av de långtidssjuka inte haft tidigare vårdkontakt med coviddiagnos. Samtidigt var symtomen reella, och vi behövde se till både kropp och själ.

Innehållet i artikeltexten

I artikeln diskuterades och ifrågasattes forskning, diagnostisering och behandling av postcovid. Skribenten framförde sina egna åsikter och åberopade också undersökningar och deras resultat till stöd för innehållet i publiceringen.

Det stod att fokus på funktion, i stället för symtom, var det som i klinik och forskning visat sig hjälpa många patienter att återta sina liv. Det var därför patientföreningar, med ensidiga krav på biomedicinska utredningar, förklaringsmodeller och forskning kunde vara de sjukas värsta fiende.

I artikeltexten stod att synpunkter hade framförts på att vi måste vara ödmjuka inför allt vi inte visste om covid. Fast skulle vi inte också vara ödmjuka för allt vi visste om kultursjukdomar och funktionella symtom? Fanns det något exempel från tidigare kulturella epidemier, som bleksot, oral galvanism, apatiska barn eller el- och bildskärmsskadade, där omfattande utredningar och avancerad medicinsk specialistsjukvård hade hjälpt mer än det skadat?

Symtomen var högst reella och i vissa fall mätbara. Därför var allt prat om kropp eller själ dödfött. Vi borde i stället se till kropp och själ. Men att kroppen signalerade fara betydde inte nödvändigtvis att det var där problemet uppstått. Eller att det var kroppen som skulle behandlas.

(I artikeln omnämndes inte anmälaren eller den förening som hen var ordförande för. MO:s anm.).

Artikel 2

Innehållet i ingressen

Postcovid-mottagningen på Karolinska i Solna tog emot patienter som inte ens säkert hade haft covid. Men blev de friskare? I denna andra del av Hanne Kjöllers granskning av fenomenet postcovid undersökte hon hur mottagningen i Solna hade kunnat startas och expandera utan att det hade fattats något formellt beslut. (I ingressen hänvisades även till artikel 1.)

Innehållet i artikeltexten i urval

/…/

Patienterna som behandlats i Solna kanske var nöjda – men särskilt friska upplevde de sig uppenbart inte vara. I alla fall inte den handfull personer som framträdde mest frekvent i medierna.

En av dem var NN, ordförande för Föreningen XY. Beskedet journalisten fått från växeln, när denne under arbetet med artikeln vid flera tillfällen under hösten 2021 ringt till NN:s arbetsgivare, var att anmälaren var sjukskriven på heltid.

Heltidssjukskrivning var, enligt socialförsäkringens regelverk, lika med noll procents arbetsförmåga. Men NN hade under sin sjukfrånvaro knappast vilat på lagrarna. På nätet fanns videoupptagningar från såväl Socialstyrelsen som universitet där hen medverkade som inbjuden talare. Det journalisten såg var en knivskarp och välformulerad lobbyist. I verksamhetsberättelsen för andra halvåret 2020hittade journalisten åtskilliga uppdrag. NN hade bland annat föreläst för forskare och beslutsfattare under Scilife Labs seminarium ”Combating Covid-19”. Vidare för det USA-baserade läkemedelsbolaget Gilead Sciences.

Anmälaren hade vidare varit en av två representanter från Föreningen i den grupp hos Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som satt ihop riktlinjer för postcovidvården i landet. Enligt SKR var planen att ha med en representant, men Föreningen XY menade att man på grund av pågående sjuklighet var tvungen att gardera sig och låta två dela på bördan. Gruppen hade sammanträtt regelbundet mellan september 2020 och februari 2021. Till och med december 2020 möttes gruppen en gång per vecka, därefter glesare. SKR kunde inte erinra sig att vare sig NN eller dennes kollega varit frånvarande på grund av sjukdom vid något av de cirka 20 mötena.

Det stod i artikeln också att arbetet på föreningen kunde jämföras med en PR-byrå. Med den skillnaden att arbetet utfördes av personer som var sjuka och helt eller delvis saknade arbetsförmåga. Och som åtminstone delvis försörjdes av Försäkringskassan.

Föreningen XY hade inte velat ställa upp på en intervju. Reportern hade ändå mejlat ett par frågor till NN inför publiceringen. Och hen hade mejlat tillbaka men inte velat svara på omfattningen av sin sjukskrivning 2020. Det var, skrev hen, ”en personlig fråga som hanteras av mig, vården, Försäkringskassan och min arbetsgivare”. Hen tillade att ”generellt kan dock sägas att postcovid ofta präglas av framgångar och bakslag, så det rör sig sällan om en linjär återhämtning.”

Texten i artikel 2 uppdaterades därefter i vissa avseenden. Ändringarna tydliggjordes genom en förklaring under den uppdaterade artikeltexten:

”Efter publicering av texten ´Postcovid: Jakten på en biologisk förklaring och vad som gör patienterna friskare´ av Hanne Kjöller har ordförande för Föreningen XY, NN, inkommit till Kvartal med uppgifter som gjort att redogörelsen för vissa förhållanden har modifierats i texten:

I originaltexten kunde läsaren få uppfattningen att ordförande för Föreningen XY har varit patient på Solnamottagningen. Detta stämmer inte och Kvartal beklagar den skrivningen. Texten har ändrats för att stämma överens med de nya fakta som framkommit.

Texten har också förändrats efter att ordförande för Föreningen XY meddelat att hen inte varit sjukskriven på heltid 2021; vilket växeln hos hens arbetsgivare uppgivit. På fråga om sjukskrivning 2020 (det är det andra halvåret 2020 som den refererade verksamhetsberättelsen beskriver) har hen, som framgår av texten, tidigare avböjt att svara.

Ordförande för Föreningen XY har vidare, beträffande föreningens verksamhet meddelat att ´flera av styrelseledamöterna i Föreningen XY arbetar heltid´. I texten har gjorts ett tillägg för att visa på detta förhållande.”

Innehållet i anmälan (i urval)

Anmälan gällde dels vad som skrivits om anmälaren personligen, dels vad som skrivits om postcovid och patientgruppen som drabbats. Patientgruppen representerade hen som ordförande i Föreningen XY. En dialog om rättelser hade förts med tidningen i samband med båda artiklarna. Endast ett par mindre rättelser gjordes om hen personligen, då i artikel två. Men övergripande vilseledande innehåll – som skapat missaktning mot både hen personligen samt patienterna och deras förening – kvarstod därefter.

Hen som person framställdes som bidragsfuskare samtidigt som hens diagnos utmålades som något man kunde ifrågasätta.

I artikel 2 utmålades hen som heltidssjukskriven (var det inte), bidragstagare (var det inte) och framstod i sammanhanget som bidragsfuskare för att journalisten ändå valde att granska hens föreningsarbete mot bakgrund av socialförsäkringens regler kring heltidssjukskrivning. Avsnittet avrundades slutligen med konstaterandet att Föreningen XY helt eller delvis lär finansieras med bidrag (även det fel).

Förutom redan nämnda fel, saknades det även helt belägg för att aktiviteterna i Föreningen som räknats upp motsvarat arbetslivets krav eller ens gjorts under hens sjukfrånvaro.

Som patient lyftes hens namn i två sammanhang, där syftet var att ifrågasätta postcovidpatienternas diagnoser:

1. Hen påstods vara patient på en mottagning som hen inte varit på.

2. Artikelns upplägg skapade ett falskt tvivel om hens sjukdomshistoria. Hens diagnos hade dock bekräftats med PCR, antikroppstest och lungröntgen. Men det framgick inte i texten och hen hade inte heller fått någon fråga från tidningen om det. Hen hade också gjort laboratoriebekräftade undersökningar som visade på allvarliga medicinska följder efter covid, till exempel kraftigt förhöjda levervärden och takykardi. Hen hade också drabbats av en autoimmun och en annan inflammatorisk reaktion. Båda tillstånden var laboratoriebekräftade och krävde tung medicinering som reglerades av specialistsjukvården.

Kvartal hade nekat hen rättelser av relevanta förhållanden. Det enda som var rättat gällande ovanstående var att hen inte varit patient på kliniken i fråga.

3. Även efter att hen gett Kvartal information om omfattningen av sin sjukskrivning kopplades hen till en påstådd heltidssjukskrivning 2021 (som alltså inte fanns). Och hens föreningsarbete granskades alltjämt utifrån en hänvisning till socialförsäkringens regelverk om noll procents arbetsförmåga vid heltidssjukskrivning. Trots att hen inte använde socialförsäkringen.

Av citatet om att hen ”inte vilat på lagrarna” framgick tydligt avsikten med uppgifterna i artikeln, att måla bilden av en människa som – strid med regelverket/lagen – tog sjukpenning till arbete i en förening när hen kunde jobba. Tyvärr hade just det citatet nu (diskret) “luddats till” – utan att det omnämnts som en rättelse. Denna justering av texten innebar dock inte någon förändring av hur läsarna måste ha uppfattat hens agerande. (Formuleringen om att hen ”inte vilat på lagrarna” har tagits bort i den uppdaterade versionen, efter vad MO kan se.)

En växeltelefonist var inte heller en acceptabel källa för att grunda en uppgift om sjukskrivning på.

Anmälaren framhöll att hen faktiskt valt att inte söka sjukpenning, avstått stora summor pengar som hen egentligen hade rätt till, för att inte kunna utmålas på det här sättet. Nu gjordes det ändå. Skulle det inte spela någon roll? Och varför skulle hen pressas ut i försvar (med sekretessbelagda uppgifter i sin journal och sjukskrivning) när det aldrig fanns någon saklig grund för det vilseledande narrativet.

Publiceringen hade skadat hen allvarligt både fysiskt och psykiskt. Artikeln innebar också att hens omgivning, till exempel arbetsgivare och läkare, kunde tappa sitt förtroende för hen. Hen hade utan grund framställts som bidragsfuskare och hens sjukdom hade ifrågasatts.

Hen hade nekats ytterligare rättelser som hen begärt. Journalisten hade dessutom utelämnat delar av anmälarens svar på frågor om Nag, där hen faktiskt skrev att arbetet inte motsvarade arbetsmarknadens krav (anmälaren hänvisade i den delen till en bilaga som hen bifogat). Givet att det var hela temat för granskningen av hen, var det anmärkningsvärt att det citatet utelämnades.

Efter publicering 2 hade hen erbjudit tidningens ansvarige utgivare att ta del av material från Försäkringskassan med mera, men han hade inte varit intresserad (bifogad bilaga). Han menade i stället att artikeln grundade sig på vad som var känt vid publiceringstillfället.

Hen hade begärt samtidigt bemötande, men bara erbjudits replik i efterhand. Varför skulle hen i efterhand gå ut i en replik med personliga sekretessbelagda uppgifter när narrativet var helt fel och skadan redan var skedd.

Anmälaren utvecklade även vilken skada som tillfogats Föreningen och patienterna som grupp. Artikeln hade allvarliga sakliga brister när det gällde underlaget. Föreningen hade tillställt tidningen underlag med en korrekt beskrivning av sakförhållanden och hade även begärt rättelser, som tidningen inte tagit hänsyn till (anmälaren hänvisade till ytterligare en bilaga).

Mejlväxling mellan anmälaren och tidningen

MO har tagit del av den mejlkorrespondens som skett mellan anmälaren och tidningen i anledning av publiceringarna (mejlen bifogades anmälan). Anmälaren har i mejlväxlingen framfört utförliga synpunkter och tillhandahållit faktaunderlag. Och tidningen har också framfört och besvarat frågor. Dels gällde uppgifterna anmälarens person, dels diskussionen om diagnostisering, behandling och forskning om covid och postcovid. I den sistnämnda diskussionen framfördes även synpunkter från Föreningen XY, och en annan organisation.

I mejlväxlingen har frågor om bemötande, replik och rättelser diskuterats. Tidningen har redovisat vissa svar från anmälaren i artikel 2, har erbjudit och genomfört rättelse och förtydliganden i vissa frågor och, utöver det, erbjudit replik för både anmälaren och den förening hen företräder. Anmälaren ansåg dock inte att de genomförda åtgärderna och tidningens erbjudande om replik var tillräckliga.

Medieombudsmannens bedömning

Inledning

Ovanstående redogörelse för innehållet i publiceringarna och anmälan är förhållandevis kortfattad. Materialet har således inte skildrats i sin helhet, utan MO har inriktat beskrivningen på det som är medieetiskt relevant.

MO prövar bara klagomål från utpekade organisationer (eller företag) och utpekade personer. I artikel 1 nämns inte organisationen eller anmälaren. MO bedömer inte heller sakfrågor utifrån ett generellt perspektiv.

Det medför att det bara är artikel 2 som är aktuell för prövning.

Anmälan från organisationen

När det gäller organisationer (liksom företag), avser MO:s bedömning enbart frågor om rättelse eller genmäle, det vill säga hur mediet hanterar frågor om uppföljningar gällande till exempel en kritiserad organisations svar på framförd kritik i en artikel.

MO uppfattar att tidningen i mejlväxlingen har ställt sig positiv till en replik från Föreningen, dessutom på båda artiklarna. Den innehållsrika korrespondensen ger inte tillräckliga skäl att kritisera tidningen för att någon uppföljning i efterhand inte kommit till stånd (efter vad MO känner till). 

Anmälan gällande person

MO sammanfattar anmälarens klagomål enligt följande. Hen anser att hen med namn omotiverat har utpekats som bidragsfuskare och att hens diagnos har ifrågasatts på ett kränkande sätt. Till det kommer att covid och postcovid, allmänt, har skildrats på ett felaktigt sätt (vilket MO alltså inte kan pröva). Detta har medfört en allvarlig skada för hen personligen och även som yrkesperson.

Anmälaren är som företrädare för Föreningen XY en person som publikt deltar i debatten om covid och postcovid. Hen har genom detta givit sig ut på en offentlig arena. Därför får hen tåla viss uppmärksamhet i medierna, även när det gäller hens personliga förhållanden, eftersom de har ett samband med det påverkansarbete hen bedriver som företrädare för den aktuella organisationen.

Tidningen har, även om inte fullständigt, redovisat anmälarens svar på frågor som reportern ställt inför publiceringen. Tidningen har också på ett, som MO uppfattar det, seriöst sätt svarat på anmälarens frågor, kommentarer och begäran om uppföljning efter publiceringen. Det har också skett en redigering av artikel 2 där tidningen ändrat artikeltexten och i en efterföljande text klargjort vad ändringarna innebär.

Medieetiken ställer krav på att medier ska upprätthålla en godtagbar etisk standard som innebär att enskilda inte ska tillfogas oförsvarliga publicitetsskador. En godtagbar standard kräver dock som huvudregel inte att tidningen tillgodoser alla anmälarens önskemål, till exempel om vad som ska karaktäriseras och publiceras som rättelse eller som replik.

Mejlväxlingen mellan anmälaren och tidningen i frågan om uppföljning är omfattande men inte helt klargörande. Till exempel har anmälaren inte, efter vad MO kan se, slutligt tagit ställning i frågan om erbjuden replik. De åtgärder som tidningen vidtagit och erbjudit är enligt min mening tillräckliga för att tidningen ska undgå klander.

Avslutningsvis ska sägas att jag förstår att anmälaren har reagerat på den kritiska vinklingen i rapporteringen. Det är dock mediet och dess utgivare som väljer infallsvinkeln, och det är inte något som MO kan klandra.

Med detta avslutar jag ärendet. Det avskrivs.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Anmälaren har överklagat MO:s beslut samt vidhållit och utvecklat vad hen anförde till MO. Anmälaren har bl.a. anfört att MO inte kommenterat de sakomständigheter som anmälan består av och inte heller relaterat dem till relevanta frågor om saklighet och integritetsskydd. Anmälaren har även anfört att Caspar Opitz var jävig dels eftersom han var redaktionschef på DN samtidigt som journalisten Hanne Kjöller var verksam där, dels eftersom Caspar Opitz var redaktionschef på DN samtidigt som Kvartals chefredaktör och ansvarige utgivare började skriva i DN.

Även tidningen har yttrat sig i nämnden. Tidningen har bl.a. anfört att journalisten erbjöd anmälaren att medverka inför publiceringen men att anmälaren ställde orimliga krav och att anmälaren avböjt att replikera inom de ramar som är praxis för svenska medier.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Kvartal. När det gäller frågor om jäv finns det bestämmelser om jäv för nämndens ledamöter i 9 § i stadgarna för Mediernas Etiknämnd. Frågan om eventuellt jäv för MO är däremot inte något som ingår i nämndens mandat.

I beslutet har deltagit Christine Lager, ordförande, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Eva Burman, utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Carina Löfkvist, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Filippa Bergin, Magnus Ramberg och Ruth Mannelqvist, representerande allmänheten.