Magasinet Filter klandras för otillräckligt genmäle om Estonia
november 4 2021
Magasinet Filter exp.nr 43/2021 dnr. 21133
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Magasinet Filter för att ha åsidosatt god publicistisk sed.
Genom beslut den 6 juli 2021 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Magasinet Filter.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren Lars Borgnäs, hade följande lydelse.
Du har riktat kritik mot en artikel publicerad i Filter nr 78 som utkom i februari 2021. Artikeln är ett genmäle från dig publicerat under vinjetten Reaktioner. Genmälet är ett svar på artikeln Bländverk som publicerades i Filter nr 77 utkommen i november 2020.
Vad mediet publicerade
Bakgrund
I nummer 77 av tidskriften Filter publicerades en kritisk granskning av Discoverys dokumentärfilmserie “Estonia – fyndet som ändrar allt” som handlade om M/S Estonias förlisning.
I Filters granskning, med rubriken Bländverk, förekom skarp kritik mot Discoverys dokumentär och mot Lars Borgnäs, som vid upprepade tillfällen uttalade sig i dokumentärens alla fem delar.
Borgnäs var tidigare undersökande reporter vid SVT:s Uppdrag Granskning och hade som journalist gjort åtskilliga reportage om M/S Estonia och även uttalat sig i intervjuer om orsakerna till förlisningen samt skrivit en bok om saken.
I Filters artikel framfördes även skarp kritik mot Borgnäs journalistiska insatser vid andra stora nyhetshändelser som ubåtskränkningarna på 1980-talet, mordet på Catrine da Costa 1984 samt utredningen av mordet på Olof Palme 1986.
Artikeln avslutades med en fotnot som hänvisade till en konflikt som artikelförfattaren Mattias Göransson och Lars Borgnäs hade haft om en påstådd granat som hittats vid ubåtsjakten i Hårsfärden 1982 – en konflikt som refererades i artikeln. Fotnoten löd:
“FOTNOT: Lars Borgnäs har avvisat upprepade intervjuförfrågningar, med hänvisning till att han kände sig påhoppad när vi kommunicerade om den gamla granaten.”
Genmälet – den anmälda artikeln
Efter Filters publicering med rubriken Bländverk i nr 77 publicerades ett genmäle skrivet av Lars Borgnäs i nästkommande nummer (nr 78). Nedanstående text är genmälet så som det såg ut när det skickades till Filter. Stycket markerat i fetstil redigerades bort av Filter, i övrigt publicerades genmälet i sin helhet.
Genmälet, som publicerades tillsammans med en rad andra reaktioner på Filters granskning av Discoverydokumentären, föregicks av följande mening:
“Därtill har Lars Borgnäs, som vägrade låta sig intervjuas för Estoniaartikeln inkommit med ett genmäle.”
Genmälet:
“I sin artikel om Discoverys Estoniadokumentär gjorde Mattias Göransson (MG) ett omfattande angrepp på mina insatser som undersökande journalist. Artikeln är full av faktafel, misstolkningar och obestyrkta påståenden.
Några exempel: Under min granskning av 1980-talets ubåtskränkningar (reportaget Nyckeln till Hårsfjärden) upptäckte jag en inspelad signal som kunde härledas till en NATO-källa. Att signalen inte kunde komma från en svensk helikopter, som MG påstår, erkändes i reportaget även av FOIs expert, utgående från signalkällans beräknade position. Någon dokumentation som visar motsatsen kan MG inte visa upp.
Vid samma tid lokaliserades genom pejling ett okänt föremål på havsbotten. Filmbilder samt en dykares teckning och muntliga beskrivning talade för att det rörde sig om en ljudfyr, en s.k. transponder. MG accepterar okritiskt Försvarets påstående att det var en gammal avskjuten granat, men förklarar inte hur man kunde pejla sig fram till en sådan. Inte heller här kan han med dokument styrka sin slutsats.
I Estoniafrågan målar MG upp mig som konspirationsteoretiker. Själv tar han lätt på att den officiella utredningen inte kunde klarlägga sjunkförloppet och besvara den centrala frågan hur vatten så snabbt kunde ta sig ner från bildäck till de nedre utrymmena. Exakt hur detta gick till “kunde man inte säkert förklara, men uppenbarligen hade det hänt”, skriver han. Det är en märkligt lättsinnig inställning. Precis där har ju misstankarna om ett okänt hål i skrovet haft sitt ursprung. Att ett sådant hål, när det nu väl upptäckts, bör undersökas för att skapa klarhet bortom rimligt tvivel behöver man inte vara journalist för att inse.
MG anklagar mig för att i flera sammanhang inte ha ställt upp egna hypoteser utan bara presenterat obesvarade frågor. Men att belysa svagheter i de offentliga beskeden och peka på outredda alternativ kan i granskande journalistik vara lika viktigt som att ge svar, särskilt i ärenden där svaren skyddas bakom tät sekretess, oåtkomliga för journalisten själv.
Man ska inte ogrundat utge sig för att ha nått fram till sanningen, som MG gjorde i Palmefallet, där han 2018 intog rollen av både åklagare och domare mot den avlidne Stig Engström, utan ett enda hårt bevis.
Om dessa frågor är jag villig att när som helst möta MG i offentlig debatt, på lika villkor.
Lars Borgnäs
Journalist och författare”.
Anmälan
I nummer 77 av tidskriften Filter publicerade chefredaktören Mattias Göransson en granskning av Discoverys dokumentärfilmserie om M/S Estonias förlisning. Artikelns rubrik var Bländverk.
En betydande del av artikeln ägnades åt en kritisk genomgång av dina insatser som undersökande reporter vid Sveriges Televisions Uppdrag Granskning. Kritiken avsåg bland annat – men inte bara – reportage du hade gjort om Estoniaolyckan och intervjuuttalanden i samband därmed.
Innan artikeln publicerades kontaktade Göransson dig via mejl den 27 oktober och bad om en intervju med anledning av den kommande artikeln om dokumentärserien. Det framgick av hans fråga att intervjun skulle handla om Estonia, något annat nämndes inte.
Du tackade nej till en intervju och gav också en förklaring till det – det handlade om en tidigare misslyckad kontakt er två emellan. Göransson upprepade sin förfrågan, och du svarade den 4 oktober att du stod fast vid ditt nej men att du gärna skulle skicka honom en skriftlig kommentar till den färdiga texten för publicering samtidigt med, eller efter publiceringen av artikeln. Göransson bekräftade samma dag att han mottagit ditt svar men gav inget besked om hur han tänkte göra.
När Filterartikeln förelåg i publicerat skick i november visade det sig att Göransson där framförde skarp kritik inte bara mot dina journalistiska insatser i Estoniafrågan – som hans intervjuförfrågan gällt – utan även på en rad andra områden, som ubåtskränkningarna på 1980-talet, utredningen av mordet på Olof Palme 1986 och mordet på Catrine da Costa 1984. Dessutom innehöll artikeln förklenande beskrivningar av din person och ditt sätt att sköta ditt arbete. Den framförda kritiken uppfattade du som osaklig, vilseledande och i vissa delar kränkande. Du ansåg att du genom artikeln åsamkats en oförsvarlig publicitetsskada.
Till artikeln i Filter fogades en fotnot där det uppgavs att du hade avvisat upprepade intervjuförfrågningar. Det framgick inte att du hade erbjudit dig att skriftligt kommentera artikelns innehåll före publicering.
Göransson tog inte kontakt med dig för att erbjuda dig att komma med ett bemötande eller genmäle. Därför meddelade du honom den 2 december att du förutsatte att du skulle få en kommentar publicerad i nästföljande nummer av tidskriften. Den framförda kritiken i artikeln hade spänt över en rad olika sakområden och upptog flera sidor. Göransson svarade att du kunde skicka in ett genmäle på högst 2000 tecken, men han förbehöll sig rätten att avgöra vad som skulle publiceras utifrån vad han ansåg vara “sakligt och relevant”.
Den 29 december skickade du in ditt skriftliga genmäle med en längd av knappt 2000 tecken. I nästa nummer av Filter (Nr 78, Februari/Mars 2021), var genmälet infört i kraftigt nerstruken form. En tredjedel av texten var borttagen, nämligen den del där du bemötte Göranssons kritik mot din hantering av ubåtsfrågan och pekade på att han inte kunde presentera dokumenterat stöd för sina slutsatser.
I Filter introducerades ditt nerskurna genmäle under rubriken Reaktioner med följande text:
“Därtill har Lars Borgnäs, som vägrade låta sig intervjuas för Estoniaartikeln, inkommit med ett genmäle:”.
Texten ger intrycket att genmälet publicerades oavkortat, vilket alltså inte var fallet. Läsaren hölls således ovetande om dina invändningar mot Göranssons beskrivning av fakta när det gällde ubåtskränkningarna, en central fråga i ditt journalistiska arbete. Läsaren fick inte heller veta att du, i samband med att du avböjt en intervju, hade erbjudit dig att skriftligt kommentera artikelns kritik i samband med publiceringen.
Du skrev till Göransson den 8 mars och invände mot att han hade brutit mot er överenskommelse om att publicera ett genmäle på maximalt 2000 tecken. Hans svar samma dag var följande:
“Notera att jag skrev att »de delar som är sakliga och relevanta« publiceras. De som ströks ägde inte minsta korn av sanning, varför det hade varit slöseri med tid, energi och trycksvärta att först citera dem och sedan redogöra för läsaren varför de är falsarier.”
Göransson skar ner ditt genmäle, där du invände mot hans faktaåtergivning, utifrån vad han själv ansåg vara sant och osant och med argumentet att han inte ansåg det mödan värt att bemöta dina invändningar i sak.
Du ifrågasatte Mattias Göranssons agerande i egenskap av redaktör för tidskriften Filter i följande avseenden:
-Han publicerade en starkt kritisk redovisning av din journalistiska gärning inom ramen för Uppdrag Granskning, utan att på eget initiativ erbjuda dig att skriftligt kommentera kritiken vare sig i samband med eller efter publiceringen, trots att du erbjudit dig att göra endera.
-Han tillät dig endast att skicka in ett genmäle på högst 2000 tecken till en artikel som innehöll mycket omfattande och i dina ögon osaklig kritik, avseende flera olika ämnesområden. Texten innehöll också kränkande angrepp mot din person och orsakade dig sammantaget en oförsvarlig publicitetsskada.
-Han beskar därefter ditt insända genmäle kraftigt trots att det uppfyllde det angivna kravet på maxlängd, utifrån sin egen syn på vad som var sant och osant i den aktuella sakfrågan. Han gav också i presentationen av genmälet intrycket att det publicerades i sin helhet.
Du ville med anmälan att Medieombudsmannen skulle bedöma om Mattias Göranssons agerande stod i överensstämmelse med de pressetiska reglerna gällande bemötande och genmäle.
Bifogat anmälan var mejlkorrespondens mellan dig och Mattias Göransson samt genmälet så som det var innan det publicerades i redigerad form i Filter.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen har uppfattat att anmälan rör hanteringen av dina möjligheter att kommentera artikeln med rubriken Bländverk (Filter nr 77) samt hanteringen av ditt genmäle i Filter nr 78 som publicerades under vinjetten Reaktioner.
Först kan konstateras att artikeln Bländverk innehåller mycket skarp kritik mot dig. Vid upprepade tillfällen ägnas stort utrymme åt att kritisera din yrkesgärning och dig som person. Ur ett medieetiskt perspektiv kräver en sådan kritisk granskning att mediet som publicerar upplåter generöst med utrymme åt den kritiserade personen att få komma till tals och svara på kritiken.
Filter har vid två tillfällen bett dig om en intervju. Den första förfrågan, som är tydlig med att det handlar om Estonia-dokumentären, sker via mejl där reportern erbjuder sig att intervjua dig per telefon eller resa till Stockholm för en intervju. Den andra förfrågan har inte bifogats anmälan men du har svarat nekande på den och sagt att du är beredd att kommentera artikeln i färdigt format, skriftligen.
Medieombudsmannen har att utreda om uppgifterna i en anmäld artikel har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.
I det aktuella fallet är det tveklöst negativa uppgifter som publicerats om dig. För att avgöra om det varit försvarligt att publicera uppgifterna tittar MO på den ställning du har, och i vilken utsträckning du måste tåla en tuff granskning.
Här kan konstateras att din långa erfarenhet som journalist, författare och debattör i frågor som rör Estonia och andra stora och uppmärksammade nyhetshändelser gör att du befunnit dig på en offentlig arena när det gäller dessa frågor. Du har själv i bokform, reportage och debattartiklar framfört teorier och riktat kritik mot andra som hanterat dessa stora nyhetshändelser. Det gör att du själv måste tåla ett stort mått av kritisk granskning av dina publiceringar och ditt agerande.
Det står var och en fritt att bestämma om man vill svara på frågor från medier eller inte. Det är dock ovanligt att medievana personer med någon form av offentlig roll kan avstå från att svara på frågor och i stället kräva att få se en artikel i färdigt skick och först därefter kunna avge en skriftlig kommentar utan att behöva svara på frågor. Här kan konstateras att Filter vid upprepade tillfällen kontaktat dig för en intervju och följt den praxis som finns i mediebranschen.
Det hade varit bra om Filter i intervjuförfrågan till dig varit tydligare med att kritiken inte bara rörde din roll i frågan om M/S Estonia, utan också om andra stora nyhetshändelser. Det hade också varit bra om Filter svarat dig att ditt önskemål om att ge en skriftlig kommentar efter att du hade läst den färdiga artikeln inte accepterades, samt att själva ditt önskemål om att avge en skriftlig kommentar i efterhand hade refererats på den plats i tidningen där Filter skriver att du avvisat upprepade intervjuförfrågningar.
MO:s roll är dock att bedöma vad som faktiskt har publicerats i tidningen. Hanteringen inför en publicering kan emellertid ha viss betydelse vid bedömningen, om förfarandet leder till att det som publicerats tillfogat dig en oförsvarlig publicitetsskada.
Även om kritiken i artikeln varit hård mot dig och det är förståeligt att du har reagerat mot det har du vid upprepade tillfällen ombetts att kommentera kritiken. Det faktum att intervjuförfrågan rört en så stor och viktig fråga som Estonias förlisning gör att du kunde ha förstått att andra frågor om din roll som journalist skulle ha kunnat komma upp.
Sammanfattningsvis är Medieombudsmannens bedömning är att den skada du drabbats av genom artikeln Bländverk inte varit oförsvarlig, med tanke på din offentliga roll i frågan om Estonia och andra stora nyhetshändelser, samt att Filter vid upprepade tillfällen erbjudit dig ett samtidigt bemötande.
Därtill innebär den medieetiska rätten till bemötande endast en möjlighet att få svara på huvuddragen i kritiken. MO anser att du har fått en sådan möjlighet, även med beaktande av att ditt genmäle publicerats i nedkortad version. Du har därmed inte orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Lars Borgnäs har överklagat MO:s beslut och framfört sammanfattningsvis följande.
MO skrev i sitt beslut att den medieetiska rätten till bemötande endast innebar “en möjlighet att få svara på huvuddragen av kritiken”. Denna ogenerösa tolkning av bemötanderätt ifrågasätts. Även om det skulle anses att bemötanderätten endast skulle avse huvuddragen måste det vara den kritiserande parten som avgör vad som är huvuddragen och som därmed inte får redigeras bort. Artikeln i tidskriften Filter innehöll bred kritik av hans journalistiska arbete också avseende annat än Estonia-frågan. Avsnitten som berörde utbåtskränkningarna tillhörde från hans synpunkt huvuddragen av kritiken i artikeln. Genom att de delar av genmälet som gällde ubåtskränkningarna ströks gavs han ingen möjlighet till bemötande av den kritiken. Det var till stor skada för honom eftersom tidskriftens läsare gavs intrycket att han valt att inte bemöta den kritiken.
Mediernas Etiknämnds bedömning
En grundläggande medieetisk princip är att medierna ska vara generösa med att erbjuda bemötanden bland annat i form av ett genmäle.
I artikeln i tidskriften Filter riktades hård kritik mot Lars Borgnäs. Den största delen av artikeln och kritiken gällde Estonia-frågan, men artikeln innehöll även ett avsnitt med kritik mot Lars Borgnäs agerande i den så kallade ubåtsfrågan. Även om det var en mindre del av artikeln var kritiken mot honom hård också i denna del. Trots det, och trots att det genmäle som Lars Borgnäs önskade få publicerat var förhållandevis kort, valde tidskriften att ta bort den del av genmälet som gällde ubåtsfrågan.
Visserligen har en redaktör och ansvarig utgivare rätt att redigera även i ett genmäle, men det får inte ske på ett sätt som kommer i konflikt med principen om att medierna ska vara generösa med möjligheten till ett genmäle. Genom att tidskriften strök hela delen av genmälet som gällde ubåtsfrågan fick Lars Borgnäs inte möjlighet till något genmäle alls mot den del av artikeln som innehöll kritik mot hans agerande i den frågan. Det innebär att tidskriften inte respekterade principen om att den ska vara generös med möjligheten till genmäle. Lars Borgnäs drabbades genom detta av en oförsvarlig publicitetsskada. Tidskriften Filter ska därför klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.
____________________________________________________________________
Carina Löfkvist, Ruth Mannelqvist, Andreas Ekström, Mikael Rothsten, Göran Ellung och Arash Sanari var av skiljaktig mening och ansluter sig till MO:s bedömning.